Ordlista

sv På hotellet – klagomål   »   hy In the hotel – Complaints

28 [tjugoåtta]

På hotellet – klagomål

På hotellet – klagomål

28 [քսանութ]

28 [k’sanut’]

In the hotel – Complaints

[boghok’ner hyuranots’um]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Duschen fungerar inte. Ցն---ղը ----շխ---ւ-: Ց------ չ- ա-------- Ց-ց-ւ-ը չ- ա-խ-տ-ւ-: -------------------- Ցնցուղը չի աշխատում: 0
T-’nts’ugh--ch’i----kh--um T---------- c--- a-------- T-’-t-’-g-y c-’- a-h-h-t-m -------------------------- Ts’nts’ughy ch’i ashkhatum
Det kommer inget varmvatten. Տաք ջ-ւր-չի գ--ի-: Տ-- ջ--- չ- գ----- Տ-ք ջ-ւ- չ- գ-լ-ս- ------------------ Տաք ջուր չի գալիս: 0
T--’ j-----’----lis T--- j-- c--- g---- T-k- j-r c-’- g-l-s ------------------- Tak’ jur ch’i galis
Kan ni låta det repareras? Կա-ո-- եք-ն-րոգել: Կ----- ե- ն------- Կ-ր-՞- ե- ն-ր-գ-լ- ------------------ Կարո՞ղ եք նորոգել: 0
Kar---- -e-’---r--el K------ y--- n------ K-r-՞-h y-k- n-r-g-l -------------------- Karo՞gh yek’ norogel
Det finns ingen telefon på rummet. Հեռա-ո--չ----են-ակ--մ: Հ------ չ-- ս--------- Հ-ռ-խ-ս չ-ա ս-ն-ա-ո-մ- ---------------------- Հեռախոս չկա սենյակում: 0
Herr-kh-- c---- ----a--m H-------- c---- s------- H-r-a-h-s c-’-a s-n-a-u- ------------------------ Herrakhos ch’ka senyakum
Det finns ingen TV på rummet. Հեռ-------ւյց --ա սեն--կ-ւմ: Հ------------ չ-- ս--------- Հ-ռ-ւ-տ-ց-ւ-ց չ-ա ս-ն-ա-ո-մ- ---------------------------- Հեռուստացույց չկա սենյակում: 0
H------ats’u-ts’-c-’-a--en-akum H--------------- c---- s------- H-r-u-t-t-’-y-s- c-’-a s-n-a-u- ------------------------------- Herrustats’uyts’ ch’ka senyakum
Rummet har ingen balkong. Սեն---- ----ի--ա---ամ-: Ս------ չ---- պ-------- Ս-ն-ա-ը չ-ւ-ի պ-տ-գ-մ-: ----------------------- Սենյակը չունի պատշգամբ: 0
Seny--y--h-------t-h-amb S------ c----- p-------- S-n-a-y c-’-n- p-t-h-a-b ------------------------ Senyaky ch’uni patshgamb
Rummet är för lyhört. Սենյա-- -ղ-կոտ -: Ս------ ա----- է- Ս-ն-ա-ը ա-մ-ո- է- ----------------- Սենյակը աղմկոտ է: 0
Sen--k- -g--k-- e S------ a------ e S-n-a-y a-h-k-t e ----------------- Senyaky aghmkot e
Rummet är för litet. Սենյ-կը--ո-ր -: Ս------ փ--- է- Ս-ն-ա-ը փ-ք- է- --------------- Սենյակը փոքր է: 0
S-n--ky-----k-r e S------ p------ e S-n-a-y p-v-k-r e ----------------- Senyaky p’vok’r e
Rummet är för mörkt. Ս-նյ-կ--մու- -: Ս------ մ--- է- Ս-ն-ա-ը մ-ւ- է- --------------- Սենյակը մութ է: 0
S-n-a-- -ut- e S------ m--- e S-n-a-y m-t- e -------------- Senyaky mut’ e
Uppvärmningen fungerar inte. Ջ-ռուց-ւ---չի---խա--ւմ: Ջ--------- չ- ա-------- Ջ-ռ-ւ-ո-մ- չ- ա-խ-տ-ւ-: ----------------------- Ջեռուցումը չի աշխատում: 0
Je---t---my------a-hk-a-um J---------- c--- a-------- J-r-u-s-u-y c-’- a-h-h-t-m -------------------------- Jerruts’umy ch’i ashkhatum
Luftkonditioneringen fungerar inte. Օդա---գա-ո-իչ- -ի---խ--ո-մ: Օ------------- չ- ա-------- Օ-ա-ա-գ-վ-ր-չ- չ- ա-խ-տ-ւ-: --------------------------- Օդակարգավորիչը չի աշխատում: 0
Od---rgav-r-ch’- ch-- as---a--m O--------------- c--- a-------- O-a-a-g-v-r-c-’- c-’- a-h-h-t-m ------------------------------- Odakargavorich’y ch’i ashkhatum
TV-apparaten är sönder. Հ--ո-ս----ւյ-ը -ի -շխ-տ-ւմ: Հ------------- չ- ա-------- Հ-ռ-ւ-տ-ց-ւ-ց- չ- ա-խ-տ-ւ-: --------------------------- Հեռուստացույցը չի աշխատում: 0
H-rrust-ts’--ts’y --’i-as---at-m H---------------- c--- a-------- H-r-u-t-t-’-y-s-y c-’- a-h-h-t-m -------------------------------- Herrustats’uyts’y ch’i ashkhatum
Jag tycker inte om det. Դա-ինձ ---ր -ի--ա---: Դ- ի-- դ--- չ- գ----- Դ- ի-ձ դ-ւ- չ- գ-լ-ս- --------------------- Դա ինձ դուր չի գալիս: 0
D---nd--du-----i-g---s D- i--- d-- c--- g---- D- i-d- d-r c-’- g-l-s ---------------------- Da indz dur ch’i galis
Det är för dyrt. Իմ-----ր դ- թ-ն- է: Ի- հ---- դ- թ--- է- Ի- հ-մ-ր դ- թ-ն- է- ------------------- Իմ համար դա թանկ է: 0
I--ha--------’an- e I- h---- d- t---- e I- h-m-r d- t-a-k e ------------------- Im hamar da t’ank e
Har ni något billigare? Ավ-----ժա- չու----: Ա---- է--- չ------- Ա-ե-ի է-ա- չ-ւ-ե-ք- ------------------- Ավելի էժան չունե՞ք: 0
Ave-----h-- ch’un-՞-’ A---- e---- c-------- A-e-i e-h-n c-’-n-՞-’ --------------------- Aveli ezhan ch’une՞k’
Finns det något vandrarhem i närheten? Այս-ե- մ--ակ-յք--- --ի-ա-արդ--ան-հա--ա-ացարա- կ-՞: Ա----- մ---------- ե------------ հ----------- կ--- Ա-ս-ե- մ-տ-կ-յ-ո-մ ե-ի-ա-ա-դ-կ-ն հ-ն-ա-ա-ա-ա- կ-՞- -------------------------------------------------- Այստեղ մոտակայքում երիտասարդական հանրակացարան կա՞: 0
Ays-----m-ta--y-’-- y-r-t-sa-dak-n-h----ka-s-ar-n-k-՞ A------ m---------- y------------- h------------- k-- A-s-e-h m-t-k-y-’-m y-r-t-s-r-a-a- h-n-a-a-s-a-a- k-՞ ----------------------------------------------------- Aystegh motakayk’um yeritasardakan hanrakats’aran ka՞
Finns det något pensionat i närheten? Այ-տ-ղ -ո-ակայ-ում--յու-ան----ա-: Ա----- մ---------- հ-------- կ--- Ա-ս-ե- մ-տ-կ-յ-ո-մ հ-ո-ր-ն-ց կ-՞- --------------------------------- Այստեղ մոտակայքում հյուրանոց կա՞: 0
Ay----- m-t--ay---m hyura-ots- k-՞ A------ m---------- h--------- k-- A-s-e-h m-t-k-y-’-m h-u-a-o-s- k-՞ ---------------------------------- Aystegh motakayk’um hyuranots’ ka՞
Finns det någon restaurang i närheten? Ա----- -ո----յ-ո-մ---ս-որա--կա՞: Ա----- մ---------- ռ------- կ--- Ա-ս-ե- մ-տ-կ-յ-ո-մ ռ-ս-ո-ա- կ-՞- -------------------------------- Այստեղ մոտակայքում ռեստորան կա՞: 0
A---egh-mo-a----’um -r-st-r-n -a՞ A------ m---------- r-------- k-- A-s-e-h m-t-k-y-’-m r-e-t-r-n k-՞ --------------------------------- Aystegh motakayk’um rrestoran ka՞

Positiva språk, negativa språk

De flesta människor är antingen optimister eller pessimister. Men det kan tillämpas även på språk! Forskare analyserar vid upprepade tillfällen språkens vokabulär. De kommer ofta fram till häpnadsväckande resultat. I engelskan, till exempel, finns mer negativa än positiva ord. Det finns nästan dubbelt så många ord för negativa känslor. I västerländska samhällen påverkar vokabulären människorna. Människorna där klagar ganska ofta. De kritiserar också många saker. Därför använder de språket med en på det hela taget mer negativ ton. Men negativa ord är även intressanta av en annan anledning. De innehåller mer information än positiva termer. Anledningen till detta kan ligga i vår evolution. Det var alltid viktigt för alla levande varelser att känna igen faror. De var tvungna att reagera snabbt på risker. Förutom det ville de varna andra för faror. Därför var det viktigt att föra informationen vidare mycket snabbt. Så mycket som möjligt skulle sägas med så få ord som möjligt. Bortsett från detta har negativt språk inga egentliga fördelar. Det är lätt för vem som helst att föreställa sig. Människor som bara talar negativt är säkerligen inte särskilt populära. Dessutom påverkar negativt språk våra känslor. Positivt språk, å andra sidan, kan ha positiva effekter. Människor som alltid är positiva har mer framgång i karriären. Så vi bör använda vårt språk mer omsorgsfullt. Eftersom vi väljer vilken vokabulär vi använder. Och genom vårt språk skapar vi vår verklighet. Så: Tala positivt!
Visste du?
Marathi tillhör de indo-iranska språken. Det talas i västra och centrala Indien. Marathi är modersmål för mer än 70 miljoner människor. Av detta skäl räknas det till de 20 mest talade språken i världen. Marathi skrivs med samma skrift som används för hindi. I detta alfabet representerar varje symbol exakt ett ljud. Det finns 12 vokaler och 36 konsonanter. Talen är relativt komplicerade. Från 1 till 100 finns det ett distinkt ord. Varje tal måste därför läras in individuellt. Marathi är uppdelat i 42 olika dialekter. Alla säger en hel del om utvecklingen av språket. En annan egenskap hos marathi är dess långa litterära tradition. Det finns texter som är mer än 1000 år gamla. Om du är intresserad av Indiens historia bör du studera marathi!