Ordlista

sv Lära känna   »   hy Getting to know others

3 [tre]

Lära känna

Lära känna

3 [երեք]

3 [yerek’]

Getting to know others

[tsanot’anal]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Hej! Ող-----! Ո------- Ո-ջ-ւ-ն- -------- Ողջույն! 0
V--hj---! V-------- V-g-j-y-! --------- Voghjuyn!
God dag! Բա-ի օր! Բ--- օ-- Բ-ր- օ-! -------- Բարի օր! 0
Ba-i-or! B--- o-- B-r- o-! -------- Bari or!
Hur står det till? Ո--ց-ես: --չ-ե-ս ես: Ո--- ե-- Ի------ ե-- Ո-ն- ե-: Ի-չ-ե-ս ե-: -------------------- Ո՞նց ես: Ինչպե՞ս ես: 0
V-՞---’-y-s I---’pe՞s y-s V------ y-- I-------- y-- V-՞-t-’ y-s I-c-’-e-s y-s ------------------------- VO՞nts’ yes Inch’pe՞s yes
Kommer ni från Europa? Դուք-Ե--ո-ա----ե՞ք: Դ--- Ե-------- ե--- Դ-ւ- Ե-ր-պ-յ-ց ե-ք- ------------------- Դուք Եվրոպայից ե՞ք: 0
D-k’ -e-----y-------՞-’ D--- Y----------- y---- D-k- Y-v-o-a-i-s- y-՞-’ ----------------------- Duk’ Yevropayits’ ye՞k’
Kommer ni från Amerika? Դ-ւ--Ա--րի-ա--ց---ք: Դ--- Ա--------- ե--- Դ-ւ- Ա-ե-ի-ա-ի- ե-ք- -------------------- Դուք Ամերիկայից ե՞ք: 0
D-k’-A-erikayi-s’ y--k’ D--- A----------- y---- D-k- A-e-i-a-i-s- y-՞-’ ----------------------- Duk’ Amerikayits’ ye՞k’
Kommer ni från Asien? Դ--ք ---ա--- ե՞ք: Դ--- Ա------ ե--- Դ-ւ- Ա-ի-յ-ց ե-ք- ----------------- Դուք Ասիայից ե՞ք: 0
Duk’ --i--i--- ye--’ D--- A-------- y---- D-k- A-i-y-t-’ y-՞-’ -------------------- Duk’ Asiayits’ ye՞k’
På vilket hotell bor ni? Ո՞-----ւ--ն---ւ- -- -ո-- ա-րո--: Ո-- հ----------- ե- Դ--- ա------ Ո-ր հ-ո-ր-ն-ց-ւ- ե- Դ-ւ- ա-ր-ւ-: -------------------------------- Ո՞ր հյուրանոցում եք Դուք ապրում: 0
V--r h---a-o-s’---y--’ Duk’----um V--- h----------- y--- D--- a---- V-՞- h-u-a-o-s-u- y-k- D-k- a-r-m --------------------------------- VO՞r hyuranots’um yek’ Duk’ aprum
Hur länge har ni varit här? Ի---ա-----մ-նա- է, -ր --ստեղ եք: Ի------ ժ------ է- ո- ա----- ե-- Ի-չ-ա-ն ժ-մ-ն-կ է- ո- ա-ս-ե- ե-: -------------------------------- Ինչքա՞ն ժամանակ է, որ այստեղ եք: 0
In-h’k’--n z-aman-- -,-vo----steg- -e-’ I--------- z------- e- v-- a------ y--- I-c-’-’-՞- z-a-a-a- e- v-r a-s-e-h y-k- --------------------------------------- Inch’k’a՞n zhamanak e, vor aystegh yek’
Hur länge stannar ni? Ինչ--՞ն-ժ-մ-ն-կ--մն---ա-ստ--: Ի------ ժ------ կ---- ա------ Ի-չ-ա-ն ժ-մ-ն-կ կ-ն-ք ա-ս-ե-: ----------------------------- Ինչքա՞ն ժամանակ կմնաք այստեղ: 0
I-c--k--՞----am-nak--m--k’ -y-te-h I--------- z------- k----- a------ I-c-’-’-՞- z-a-a-a- k-n-k- a-s-e-h ---------------------------------- Inch’k’a՞n zhamanak kmnak’ aystegh
Trivs ni bra här? Ձե- --ւ-ր-է--ա-ի- ա--տ-ղ: Ձ-- դ---- է գ---- ա------ Ձ-զ դ-ւ-ր է գ-լ-ս ա-ս-ե-: ------------------------- Ձեզ դու՞ր է գալիս այստեղ: 0
D-e- -u՞--e---l-- -y--egh D--- d--- e g---- a------ D-e- d-՞- e g-l-s a-s-e-h ------------------------- Dzez du՞r e galis aystegh
Är ni semester här? Ձ-ր-արձա------ այ-տե՞ղ -ք ա-ցկացն-ւմ Ձ-- ա--------- ա------ ե- ա--------- Ձ-ր ա-ձ-կ-ւ-դ- ա-ս-ե-ղ ե- ա-ց-ա-ն-ւ- ------------------------------------ Ձեր արձակուրդն այստե՞ղ եք անցկացնում 0
D----ar--a-ur-n-----e-gh-yek’-------a-s---m D--- a--------- a------- y--- a------------ D-e- a-d-a-u-d- a-s-e-g- y-k- a-t-’-a-s-n-m ------------------------------------------- Dzer ardzakurdn ayste՞gh yek’ ants’kats’num
Kom och hälsa på mig någon gång! Այ-ել-ք ի--! Ա------ ի--- Ա-ց-լ-ք ի-ձ- ------------ Այցելեք ինձ! 0
A--s’---e-- ind-! A---------- i---- A-t-’-e-e-’ i-d-! ----------------- Ayts’yelek’ indz!
Här är min adress. Սա--մ-հասց---է: Ս- ի- հ----- է- Ս- ի- հ-ս-ե- է- --------------- Սա իմ հասցեն է: 0
Sa--m h--t--ye--e S- i- h-------- e S- i- h-s-s-y-n e ----------------- Sa im hasts’yen e
Ses vi imorgon? Կտես-վե՞նք --ղ-: Կ--------- վ---- Կ-ե-ն-ե-ն- վ-ղ-: ---------------- Կտեսնվե՞նք վաղը: 0
K-es--e---- v---y K---------- v---- K-e-n-e-n-’ v-g-y ----------------- Ktesnve՞nk’ vaghy
Tyvärr, jag har annat för mig. Ց--ու--ե----ա-- վա-ը-ու--շ պլա---- ու--մ: Ց----- ե-- բ--- վ--- ո---- պ------ ո----- Ց-վ-ւ- ե-, բ-յ- վ-ղ- ո-ր-շ պ-ա-ն-ր ո-ն-մ- ----------------------------------------- Ցավում եմ, բայց վաղը ուրիշ պլաններ ունեմ: 0
T--a--- y--, -a-ts’-v--h--u-ish--la-ner un-m T------ y--- b----- v---- u---- p------ u--- T-’-v-m y-m- b-y-s- v-g-y u-i-h p-a-n-r u-e- -------------------------------------------- Ts’avum yem, bayts’ vaghy urish planner unem
Hej då! Ցտ-----յո-ն! Ց----------- Ց-ե-ո-թ-ո-ն- ------------ Ցտեսություն! 0
Ts’-e--t-yun! T------------ T-’-e-u-’-u-! ------------- Ts’tesut’yun!
Adjö! Ցտե--ւ-յ--ն! Ց----------- Ց-ե-ո-թ-ո-ն- ------------ Ցտեսություն! 0
T---e-ut’y--! T------------ T-’-e-u-’-u-! ------------- Ts’tesut’yun!
Vi ses snart! Ա---ժ-! Ա------ Ա-ա-ժ-! ------- Առայժմ! 0
Arr-yz--! A-------- A-r-y-h-! --------- Arrayzhm!

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Alfabet

Vi kan kommunicera med språk. Vi kan berätta för andra vad vi tänker eller känner. Skrift har också denna funktion. De flesta språk har en skriftlig form. Skrift består av tecken. Dessa tecken kan vara olika. De flesta skrifter består av bokstäver. Dessa bokstäver utgör alfabet. Ett alfabet är en organiserad uppsättning av grafiska symboler. Dessa tecken sammanfogas till att bilda ord enligt vissa regler. Varje tecken har ett fast uttal. Termen ‘alfabet’ kommer från det grekiska språket. Där kallades de två första bokstäverna ‘alfa’ och ‘beta’. Det har funnits många olika alfabet genom historien. Människor använde tecken för mer än 3.000 år sedan. Tidigare var tecknen magiska symboler. Endast ett fåtal människor visste vad de betydde. Senare förlorade tecknen sin symboliska karaktär. Idag har bokstäver ingen betydelse. De har endast betydelse när de kombineras med andra bokstäver. Tecken som t ex kinesiska fungerar annorlunda. De liknar bilder och skildrar ofta vad de betyder. När vi skriver kodar vi våra tankar. Vi använder tecken för att registrera vår kunskap. Vår hjärna har lärt sig att avkoda alfabetet. Tecken blir ord, ord blir idéer. På detta sätt kan en text överleva i tusentals år. Och fortfarande förstås…
Visste du?
Bengaliska är ett av de indo-iranska språken. Det är modersmål för omkring 200 miljoner människor. Mer än 140 miljoner av dessa bor i Bangladesh. I Indien finns det ungefär 75 miljoner människor som talar språket. Ytterligare människor som talar det finns i Malaysia, Nepal och Saudiarabien. Bengaliska är således ett av de mest talade språken i världen. Språket har sitt eget skriftsystem. Det finns även distinkta symboler för antal. Men nu för tiden används för det mesta arabiska siffror. Den bengaliska syntaxen följer strikta regler. Subjektet kommer först, sedan objektet och slutligen verbet. Det finns inga grammatiska genus. Substantiv och adjektiv varierar endast obetydligt. Det är bra för alla som vill lära sig detta viktiga språk. Och så många som möjligt borde göra det!