Ordlista

sv måste något   »   hy to have to do something / must

72 [sjuttiotvå]

måste något

måste något

72 [յոթանասուներկու]

72 [yot’anasunerku]

to have to do something / must

[petk’ e]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
måste պ--ք-է պ--- է պ-տ- է ------ պետք է 0
petk’-e p---- e p-t-’ e ------- petk’ e
Jag måste skicka iväg brevet. Ե---ի-ի-ն-մակ-ուղ-ր-ե-: Ե- պ--- ն---- ո-------- Ե- պ-տ- ն-մ-կ ո-ղ-ր-ե-: ----------------------- Ես պիտի նամակ ուղարկեմ: 0
Ye- -i-- nama- u-h-r-em Y-- p--- n---- u------- Y-s p-t- n-m-k u-h-r-e- ----------------------- Yes piti namak ugharkem
Jag måste betala hotellet. Ես---տ---յ-ւրա-ո-- վ----մ: Ե- պ--- հ--------- վ------ Ե- պ-տ- հ-ո-ր-ն-ց- վ-ա-ե-: -------------------------- Ես պիտի հյուրանոցը վճարեմ: 0
Ye- -i-- h---a---s-- v--a-em Y-- p--- h---------- v------ Y-s p-t- h-u-a-o-s-y v-h-r-m ---------------------------- Yes piti hyuranots’y vcharem
Du måste gå upp tidigt. Դու--ետ--- -ռ--ո-- շո-- -ր-ն---ս: Դ-- պ--- է ա------ շ--- ա-------- Դ-ւ պ-տ- է ա-ա-ո-ը շ-ւ- ա-թ-ա-ա-: --------------------------------- Դու պետք է առավոտը շուտ արթնանաս: 0
D- petk--e -rr------s-ut -r-’----s D- p---- e a------- s--- a-------- D- p-t-’ e a-r-v-t- s-u- a-t-n-n-s ---------------------------------- Du petk’ e arravoty shut art’nanas
Du måste arbeta mycket. Դ---պ--ք է---տ--շ-----: Դ-- պ--- է շ-- ա------- Դ-ւ պ-տ- է շ-տ ա-խ-տ-ս- ----------------------- Դու պետք է շատ աշխատես: 0
Du p-tk’ ---ha--a-hkh---s D- p---- e s--- a-------- D- p-t-’ e s-a- a-h-h-t-s ------------------------- Du petk’ e shat ashkhates
Du måste vara punktlig. Դ-ւ պ-տք ---շտ-պահ--ի--ս: Դ-- պ--- է ճ------ լ----- Դ-ւ պ-տ- է ճ-տ-պ-հ լ-ն-ս- ------------------------- Դու պետք է ճշտապահ լինես: 0
Du pe-k--e --s---p------es D- p---- e c-------- l---- D- p-t-’ e c-s-t-p-h l-n-s -------------------------- Du petk’ e chshtapah lines
Han måste tanka. Նա պիտի -եք--ան-լ--քա-ո-ի: Ն- պ--- մ------ լ--------- Ն- պ-տ- մ-ք-ն-ն լ-ց-ա-ո-ի- -------------------------- Նա պիտի մեքենան լիցքավորի: 0
Na ---i----’y-na- -its’-’av--i N- p--- m-------- l----------- N- p-t- m-k-y-n-n l-t-’-’-v-r- ------------------------------ Na piti mek’yenan lits’k’avori
Han måste reparera bilen. Նա -ետ-----եք-նան -ո---ի: Ն- պ--- է մ------ ն------ Ն- պ-տ- է մ-ք-ն-ն ն-ր-գ-: ------------------------- Նա պետք է մեքենան նորոգի: 0
Na --tk’ e--e--y---n--o--gi N- p---- e m-------- n----- N- p-t-’ e m-k-y-n-n n-r-g- --------------------------- Na petk’ e mek’yenan norogi
Han måste tvätta bilen. Նա --տ--է -եք--ա--լ-ա-ա: Ն- պ--- է մ------ լ----- Ն- պ-տ- է մ-ք-ն-ն լ-ա-ա- ------------------------ Նա պետք է մեքենան լվանա: 0
Na-p-t---e m-k’-e--- ----a N- p---- e m-------- l---- N- p-t-’ e m-k-y-n-n l-a-a -------------------------- Na petk’ e mek’yenan lvana
Hon måste handla. Ն---ետ--է գնումներ կա-ա-ի: Ն- պ--- է գ------- կ------ Ն- պ-տ- է գ-ո-մ-ե- կ-տ-ր-: -------------------------- Նա պետք է գնումներ կատարի: 0
Na petk’ e--numn-r -at--i N- p---- e g------ k----- N- p-t-’ e g-u-n-r k-t-r- ------------------------- Na petk’ e gnumner katari
Hon måste städa lägenheten. Ն--պ--- է-բն--արանը ---ա--: Ն- պ--- է բ-------- հ------ Ն- պ-տ- է բ-ա-ա-ա-ը հ-վ-ք-: --------------------------- Նա պետք է բնակարանը հավաքի: 0
Na-p-tk’-e-----a-an--h-vak-i N- p---- e b-------- h------ N- p-t-’ e b-a-a-a-y h-v-k-i ---------------------------- Na petk’ e bnakarany havak’i
Hon måste tvätta tvätten. Նա-պ--- ---վ---ը---ա-ա: Ն- պ--- է լ----- լ----- Ն- պ-տ- է լ-ա-ք- լ-ա-ա- ----------------------- Նա պետք է լվացքը լվանա: 0
N--p-t-- e -va-s---- l---a N- p---- e l-------- l---- N- p-t-’ e l-a-s-k-y l-a-a -------------------------- Na petk’ e lvats’k’y lvana
Vi måste snart gå till skolan. Մե-- պ-տք-է--ո-տով դպր-ց գ-ա--: Մ--- պ--- է շ----- դ---- գ----- Մ-ն- պ-տ- է շ-ւ-ո- դ-ր-ց գ-ա-ք- ------------------------------- Մենք պետք է շուտով դպրոց գնանք: 0
M---’ -et-- - sh---- -p--ts- g--nk’ M---- p---- e s----- d------ g----- M-n-’ p-t-’ e s-u-o- d-r-t-’ g-a-k- ----------------------------------- Menk’ petk’ e shutov dprots’ gnank’
Vi måste snart gå till arbetet. Մ-ն----տ- է -ո-տո---շխ----ք--գնա--: Մ--- պ--- է շ----- ա-------- գ----- Մ-ն- պ-տ- է շ-ւ-ո- ա-խ-տ-ն-ի գ-ա-ք- ----------------------------------- Մենք պետք է շուտով աշխատանքի գնանք: 0
Men-- p-t-’ --sh---- as----t-n-’i-gn-nk’ M---- p---- e s----- a----------- g----- M-n-’ p-t-’ e s-u-o- a-h-h-t-n-’- g-a-k- ---------------------------------------- Menk’ petk’ e shutov ashkhatank’i gnank’
Vi måste snart gå till läkaren. Մ----պետ--է-շ--տո--բժշկ- -նա--: Մ--- պ--- է շ----- բ---- գ----- Մ-ն- պ-տ- է շ-ւ-ո- բ-շ-ի գ-ա-ք- ------------------------------- Մենք պետք է շուտով բժշկի գնանք: 0
Me--’-pe-k’-e-shuto---z---k--g--nk’ M---- p---- e s----- b------ g----- M-n-’ p-t-’ e s-u-o- b-h-h-i g-a-k- ----------------------------------- Menk’ petk’ e shutov bzhshki gnank’
Ni måste vänta på bussen. Դուք պ-տք-է----ո---սին----սե-: Դ--- պ--- է ա--------- ս------ Դ-ւ- պ-տ- է ա-տ-բ-ւ-ի- ս-ա-ե-: ------------------------------ Դուք պետք է ավտոբուսին սպասեք: 0
D-----e-k- - avtobusi--s--s--’ D--- p---- e a-------- s------ D-k- p-t-’ e a-t-b-s-n s-a-e-’ ------------------------------ Duk’ petk’ e avtobusin spasek’
Ni måste vänta på tåget. Դուք --տք է ---ցքին -----ք: Դ--- պ--- է գ------ ս------ Դ-ւ- պ-տ- է գ-ա-ք-ն ս-ա-ե-: --------------------------- Դուք պետք է գնացքին սպասեք: 0
D--’ p-t-’-e----ts--’-n-s--sek’ D--- p---- e g--------- s------ D-k- p-t-’ e g-a-s-k-i- s-a-e-’ ------------------------------- Duk’ petk’ e gnats’k’in spasek’
Ni måste vänta på taxin. Դո-- պե-ք-- տ-քս-ին-ս--սեք: Դ--- պ--- է տ------ ս------ Դ-ւ- պ-տ- է տ-ք-ի-ն ս-ա-ե-: --------------------------- Դուք պետք է տաքսիին սպասեք: 0
Duk’ ---k’-- t--’s--- sp-sek’ D--- p---- e t------- s------ D-k- p-t-’ e t-k-s-i- s-a-e-’ ----------------------------- Duk’ petk’ e tak’siin spasek’

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Varför finns det så många olika språk?

Idag finns det mer än 6.000 olika språk världen över. Därför behöver vi tolkar och översättare. För mycket längesedan talade fortfarande alla samma språk. Men det förändrades när människor började migrera. De lämnade sitt afrikanska hemland och flyttade runtom i världen. Denna geografiska separation kom även att medföra en språklig separation. Därför att alla människor utvecklade sin egen form av kommunikation. Många olika språk utvecklades från det gemensamma protospråket. Men människan stannade aldrig särskilt länge på en plats. Så språken separerades alltmer från varandra. Någonstans längs vägen kunde en gemensam rot inte längre kännas igen. Dessutom levde inga människor i isolering i tusentals år. Det fanns alltid kontakt med andra folk. Detta förändrade språken. De tog in element från främmande språk eller blandades. På grund av detta slutade aldrig utvecklingen av språken. Migreringar och kontakt med nya människor förklarar språkens mångfald. Men varför språken är så olika är en annan fråga. Varje evolution följer vissa regler. Så det måste finnas en anledning till att språken är som de är. Av denna anledning har forskarna varit intresserade av dem i åratal. De skulle vilja veta varför språk utvecklas olika. För att undersöka detta, måste man rekonstruera språkhistorian. Sedan kan man identifiera vad som ändrades när. Det är fortfarande okänt, vad som påverkar språkutvecklingen. Kulturella faktorer tycks vara viktigare än biologiska faktorer. Det vill säga, olika människors historia formade deras språk. Uppenbarligen berättar språk mer för oss än vad vi känner till...