Ordlista

sv Kroppsdelar   »   hy Parts of the body

58 [femtioåtta]

Kroppsdelar

Kroppsdelar

58 [հիսունութ]

58 [hisunut’]

Parts of the body

[marmni maser]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Jag ritar en man. Ե- մի--արդ ե- ն-արում: Ե- մ- մ--- ե- ն------- Ե- մ- մ-ր- ե- ն-ա-ո-մ- ---------------------- Ես մի մարդ եմ նկարում: 0
Y-s--i --r-------k--um Y-- m- m--- y-- n----- Y-s m- m-r- y-m n-a-u- ---------------------- Yes mi mard yem nkarum
Först huvudet. Ս--բ--- գ-ո---: Ս------ գ------ Ս-զ-ո-մ գ-ո-խ-: --------------- Սկզբում գլուխը: 0
Skz-um-g-u-hy S----- g----- S-z-u- g-u-h- ------------- Skzbum glukhy
Mannen bär en hatt. Ա-- մա--- ----ր- է-դր-լ: Ա-- մ---- գ----- է դ---- Ա-դ մ-ր-ը գ-խ-ր- է դ-ե-: ------------------------ Այդ մարդը գլխարկ է դրել: 0
A---ma-dy -lkh-r----drel A-- m---- g------ e d--- A-d m-r-y g-k-a-k e d-e- ------------------------ Ayd mardy glkhark e drel
Håret ser man inte. Մա--րը չ-- -րևու-: Մ----- չ-- ե------ Մ-զ-ր- չ-ն ե-և-ւ-: ------------------ Մազերը չեն երևում: 0
M----y -h---n--e----m M----- c----- y------ M-z-r- c-’-e- y-r-v-m --------------------- Mazery ch’yen yerevum
Öronen ser man inte heller. Ա----ները -ույնպես չեն-------: Ա-------- ն------- չ-- ե------ Ա-ա-ջ-ե-ը ն-ւ-ն-ե- չ-ն ե-և-ւ-: ------------------------------ Ականջները նույնպես չեն երևում: 0
A--n--e---nuyn-es-ch-y-- -e-ev-m A-------- n------ c----- y------ A-a-j-e-y n-y-p-s c-’-e- y-r-v-m -------------------------------- Akanjnery nuynpes ch’yen yerevum
Ryggen ser man inte heller. Մեջ-- --ւ-ն--ս ---եր--ւ-: Մ---- ն------- չ- ե------ Մ-ջ-ը ն-ւ-ն-ե- չ- ե-և-ւ-: ------------------------- Մեջքը նույնպես չի երևում: 0
Me-k’y--u-n-es-c-’- --r--um M----- n------ c--- y------ M-j-’- n-y-p-s c-’- y-r-v-m --------------------------- Mejk’y nuynpes ch’i yerevum
Jag ritar ögonen och munnen. Ես -կ--ո-մ -- --ք--ը-և---րա-ը: Ե- ն------ ե- ա----- և բ------ Ե- ն-ա-ո-մ ե- ա-ք-ր- և բ-ր-ն-: ------------------------------ Ես նկարում եմ աչքերը և բերանը: 0
Yes-n-arum --m ac-’k-y-r- ye- -era-y Y-- n----- y-- a--------- y-- b----- Y-s n-a-u- y-m a-h-k-y-r- y-v b-r-n- ------------------------------------ Yes nkarum yem ach’k’yery yev berany
Mannen dansar och skrattar. Մ-ր-ը --րու- --և-ծիծաղու-: Մ---- պ----- է և ծ-------- Մ-ր-ը պ-ր-ւ- է և ծ-ծ-ղ-ւ-: -------------------------- Մարդը պարում է և ծիծաղում: 0
M-rdy-pa-um e -e--t--t-aghum M---- p---- e y-- t--------- M-r-y p-r-m e y-v t-i-s-g-u- ---------------------------- Mardy parum e yev tsitsaghum
Mannen har en lång näsa. Մար-- -րկար------ւ--: Մ---- ե---- ք-- ո---- Մ-ր-ը ե-կ-ր ք-թ ո-ն-: --------------------- Մարդը երկար քիթ ունի: 0
M---- ye--a---’--’--ni M---- y----- k---- u-- M-r-y y-r-a- k-i-’ u-i ---------------------- Mardy yerkar k’it’ uni
Han har en käpp i handen. Ն-- ձ--քի- -- փայ--կ-: Ն-- ձ----- մ- փ--- կ-- Ն-ա ձ-ռ-ի- մ- փ-յ- կ-: ---------------------- Նրա ձեռքին մի փայտ կա: 0
Nr----e-rk-i- -i-p-ay- ka N-- d-------- m- p---- k- N-a d-e-r-’-n m- p-a-t k- ------------------------- Nra dzerrk’in mi p’ayt ka
Han har också en sjal runt halsen. Ն-- ---ա---ին-մ- շա-ֆ է փաթ-թա-: Ն-- պ-------- մ- շ--- է փ------- Ն-ա պ-ր-ն-ց-ն մ- շ-ր- է փ-թ-թ-ծ- -------------------------------- Նրա պարանոցին մի շարֆ է փաթաթած: 0
Nr- par----s’-n -----ar--e -’-t’--’-ts N-- p---------- m- s---- e p---------- N-a p-r-n-t-’-n m- s-a-f e p-a-’-t-a-s -------------------------------------- Nra paranots’in mi sharf e p’at’at’ats
Det är vinter och det är kallt. Ձմեռ---և-ցո--տ: Ձ--- է և ց----- Ձ-ե- է և ց-ւ-տ- --------------- Ձմեռ է և ցուրտ: 0
Dzmer- e-y-- ---urt D----- e y-- t----- D-m-r- e y-v t-’-r- ------------------- Dzmerr e yev ts’urt
Armarna är kraftiga. Ձե-քե-- -մ--կ--- են: Ձ------ ա------- ե-- Ձ-ռ-ե-ը ա-ր-կ-զ- ե-: -------------------- Ձեռքերը ամրակազմ են: 0
Dzerrk’yer- a-raka----en D---------- a------- y-- D-e-r-’-e-y a-r-k-z- y-n ------------------------ Dzerrk’yery amrakazm yen
Benen är också kraftiga. Ո----ը ---յն-ե---մ-ակ--- ե-: Ո----- ն------- ա------- ե-- Ո-ք-ր- ն-ւ-ն-ե- ա-ր-կ-զ- ե-: ---------------------------- Ոտքերը նույնպես ամրակազմ են: 0
Vo--’ye-- nu-npes--m--kazm-yen V-------- n------ a------- y-- V-t-’-e-y n-y-p-s a-r-k-z- y-n ------------------------------ Votk’yery nuynpes amrakazm yen
Mannen är av snö. Մա-----յո--ից-- -ատր-ստ--ծ: Մ---- ձ------ է պ---------- Մ-ր-ը ձ-ո-ն-ց է պ-տ-ա-տ-ա-: --------------------------- Մարդը ձյունից է պատրաստված: 0
Ma-dy-dz-u-i--’ e -at-ast--ts M---- d-------- e p---------- M-r-y d-y-n-t-’ e p-t-a-t-a-s ----------------------------- Mardy dzyunits’ e patrastvats
Han har inga byxor och ingen överrock. Նա--արտ-- և-վ--ա--ու--------մ: Ն- վ----- և վ------- չ- կ----- Ն- վ-ր-ի- և վ-ր-ր-ո- չ- կ-ո-մ- ------------------------------ Նա վարտիք և վերարկու չի կրում: 0
N- v-r-----y-- --r-----c-’i krum N- v------ y-- v------ c--- k--- N- v-r-i-’ y-v v-r-r-u c-’- k-u- -------------------------------- Na vartik’ yev verarku ch’i krum
Men mannen fryser inte. Բ-յց----դը -- մր--ւ-: Բ--- մ---- չ- մ------ Բ-յ- մ-ր-ը չ- մ-ս-ւ-: --------------------- Բայց մարդը չի մրսում: 0
Bayts--m---y ch-i-m-sum B----- m---- c--- m---- B-y-s- m-r-y c-’- m-s-m ----------------------- Bayts’ mardy ch’i mrsum
Han är en snögubbe. Նա-ձ---ա-դ--: Ն- ձ------ է- Ն- ձ-ե-ա-դ է- ------------- Նա ձնեմարդ է: 0
Na d--e--r--e N- d------- e N- d-n-m-r- e ------------- Na dznemard e

Våra förfäders språk

Moderna språk kan analyseras av lingvister. Olika metoder används för detta. Men hur talade människorna för tusentals år sedan? Det är mycket svårare att besvara den frågan. Trots detta, har vetenskapsmännen varit sysselsatta med forskningen i åratal. De ville utforska hur människorna talade tidigare. För att göra detta, försökte de rekonstruera forntida talformer. Amerikanska forskare har nu gjort en spännande upptäckt. De har analyserat mer än 2.000 språk. De analyserade i synnerhet språkens meningsbyggnad. Resultaten av deras studie var mycket intressant. Ungefär hälften av språken hade meningsbyggnaden S-O-V. Det vill säga att meningarna är ordnade efter subjekt, objekt och verb. Mer än 700 språk följer mönstret S-V-O. Och ungefär 160 språk fungerar enligt systemet V-S-O. Endast ungefär 40 språk använder mönstret V-O-S. 120 språk uppvisar en hybrid. Å andra sidan är systemen O-V-S och O-S-V distinkt sällsyntare. Majoriteten av de analyserade språken använder principen S-O-V. Persiska, japanska och turkiska är några exempel. De flesta levande språk följer emellertid mönstret S-V-O. Denna meningsbyggnad dominerar den indoeuropeiska språkfamiljen idag. Forskarna tror att modellen S-O-V användes tidigare. Alla språk är baserade på detta system. Men sedan divergerade språken. Vi vet ännu inte hur det hände. Dock måste variationen av meningsbyggnader ha haft en anledning. Därför att i evolutionen råder endast det som har en fördel…