Ordlista

sv Fråga efter vägen   »   hy Asking for directions

40 [fyrtio]

Fråga efter vägen

Fråga efter vägen

40 [քառասուն]

40 [k’arrasun]

Asking for directions

[Chanaparh harts’nel]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Ursäkta! Ն-րեցեք! Ն------- Ն-ր-ց-ք- -------- Ներեցեք! 0
Ne---s’--k’! N----------- N-r-t-’-e-’- ------------ Nerets’yek’!
Kan ni hjälpa mig? Կար--ղ եք--ն- -գ-ե-: Կ----- ե- ի-- օ----- Կ-ր-՞- ե- ի-ձ օ-ն-լ- -------------------- Կարո՞ղ եք ինձ օգնել: 0
K---՞gh-y-k’-indz -gn-l K------ y--- i--- o---- K-r-՞-h y-k- i-d- o-n-l ----------------------- Karo՞gh yek’ indz ognel
Var finns en bra restaurang här? Այստե- -ր---ղ-կա-----ռ-ս-որա-: Ա----- ո----- կ- լ-- ռ-------- Ա-ս-ե- ո-տ-՞- կ- լ-վ ռ-ս-ո-ա-: ------------------------------ Այստեղ որտե՞ղ կա լավ ռեստորան: 0
Ays-e-- --rt--g--ka --v r-e-----n A------ v------- k- l-- r-------- A-s-e-h v-r-e-g- k- l-v r-e-t-r-n --------------------------------- Aystegh vorte՞gh ka lav rrestoran
Gå runt hörnet till vänster. Գն---ք ձ------յու-ով: Գ----- ձ-- ա--------- Գ-ա-ե- ձ-խ ա-կ-ո-ն-վ- --------------------- Գնացեք ձախ անկյունով: 0
Gnats’-e-’ -z--- a-k----v G--------- d---- a------- G-a-s-y-k- d-a-h a-k-u-o- ------------------------- Gnats’yek’ dzakh ankyunov
Gå sedan en bit rakt fram. Գնա-եք -ի-որ-- ժ-մ---- -ւղ--: Գ----- մ- ո--- ժ------ ո----- Գ-ա-ե- մ- ո-ո- ժ-մ-ն-կ ո-ղ-ղ- ----------------------------- Գնացեք մի որոշ ժամանակ ուղիղ: 0
Gn-t-’yek’--- ----s- z-ama-ak-u-high G--------- m- v----- z------- u----- G-a-s-y-k- m- v-r-s- z-a-a-a- u-h-g- ------------------------------------ Gnats’yek’ mi vorosh zhamanak ughigh
Gå sedan hundra meter till höger. Ապա գ---եք--ա-յո-ր-մ----դ--ի աջ: Ա-- գ----- հ------ մ--- դ--- ա-- Ա-ա գ-ա-ե- հ-ր-ո-ր մ-տ- դ-պ- ա-: -------------------------------- Ապա գնացեք հարյուր մետր դեպի աջ: 0
A-a--nat-’---’-h--y---metr d-p---j A-- g--------- h----- m--- d--- a- A-a g-a-s-y-k- h-r-u- m-t- d-p- a- ---------------------------------- Apa gnats’yek’ haryur metr depi aj
Ni kan också ta bussen. Դո-ք -ա-ող ե------ավ-ոբո-ս----նալ: Դ--- կ---- ե- ն-- ա--------- գ---- Դ-ւ- կ-ր-ղ ե- ն-և ա-տ-բ-ւ-ո- գ-ա-: ---------------------------------- Դուք կարող եք նաև ավտոբուսով գնալ: 0
Du-’ karogh --k’ n-e- a---buso- ---l D--- k----- y--- n--- a-------- g--- D-k- k-r-g- y-k- n-e- a-t-b-s-v g-a- ------------------------------------ Duk’ karogh yek’ naev avtobusov gnal
Ni kan också ta spårvagnen. Դ----կ-ր-ղ-----աև-------յո--գ-ալ: Դ--- կ---- ե- ն-- տ-------- գ---- Դ-ւ- կ-ր-ղ ե- ն-և տ-ա-վ-յ-վ գ-ա-: --------------------------------- Դուք կարող եք նաև տրամվայով գնալ: 0
D-k--k------y-k’ -aev tr-mvay-- g--l D--- k----- y--- n--- t-------- g--- D-k- k-r-g- y-k- n-e- t-a-v-y-v g-a- ------------------------------------ Duk’ karogh yek’ naev tramvayov gnal
Ni kan också helt enkelt åka efter mig. Դուք կ-ր-ղ ------զա--- իմ----ևից վ---լ: Դ--- կ---- ե- պ------- ի- հ----- վ----- Դ-ւ- կ-ր-ղ ե- պ-ր-ա-ե- ի- հ-տ-ի- վ-ր-լ- --------------------------------------- Դուք կարող եք պարզապես իմ հետևից վարել: 0
D--- ---og- yek- par--p-s -- -----i--’-v--el D--- k----- y--- p------- i- h-------- v---- D-k- k-r-g- y-k- p-r-a-e- i- h-t-v-t-’ v-r-l -------------------------------------------- Duk’ karogh yek’ parzapes im hetevits’ varel
Hur kommer jag till fotbollsstadion? Ին-պ--- գ-ամ-ֆ-ւտ--լի ս--դի--: Ի------ գ--- ֆ------- ս------- Ի-չ-ե-ս գ-ա- ֆ-ւ-բ-լ- ս-ա-ի-ն- ------------------------------ Ինչպե՞ս գնամ ֆուտբոլի ստադիոն: 0
In--’--՞s g--- -utbo-i -t--i-n I-------- g--- f------ s------ I-c-’-e-s g-a- f-t-o-i s-a-i-n ------------------------------ Inch’pe՞s gnam futboli stadion
Gå över bron! Ան-եք-կամու--ը! Ա---- կ-------- Ա-ց-ք կ-մ-ւ-ջ-! --------------- Անցեք կամուրջը! 0
Ant--y--- --m-rjy! A-------- k------- A-t-’-e-’ k-m-r-y- ------------------ Ants’yek’ kamurjy!
Åk genom tunneln! Վ--ե- --ւնելի -իջով: Վ---- թ------ մ----- Վ-ր-ք թ-ւ-ե-ի մ-ջ-վ- -------------------- Վարեք թունելի միջով: 0
Va--k’ --u--l- mijov V----- t------ m---- V-r-k- t-u-e-i m-j-v -------------------- Varek’ t’uneli mijov
Åk fram till tredje trafikljuset. Վ-------նչ--ե-ր-րդ-լո----ի--: Վ---- մ---- ե----- լ--------- Վ-ր-ք մ-ն-և ե-ր-ր- լ-ւ-ա-ի-ը- ----------------------------- Վարեք մինչև երրորդ լուսակիրը: 0
V--------n-h’yev y-rr-r-----aki-y V----- m-------- y------ l------- V-r-k- m-n-h-y-v y-r-o-d l-s-k-r- --------------------------------- Varek’ minch’yev yerrord lusakiry
Ta sedan av till höger vid första gatan. Ապ- թե--ե--ա-աջի--փ-ղոցից---պ- ա-: Ա-- թ----- ա----- փ------ դ--- ա-- Ա-ա թ-ք-ե- ա-ա-ի- փ-ղ-ց-ց դ-պ- ա-: ---------------------------------- Ապա թեքվեք առաջին փողոցից դեպի աջ: 0
Apa---ye---ek’-a---j-n p-v-gho-s----’-de-i aj A-- t--------- a------ p------------- d--- a- A-a t-y-k-v-k- a-r-j-n p-v-g-o-s-i-s- d-p- a- --------------------------------------------- Apa t’yek’vek’ arrajin p’voghots’its’ depi aj
Åk sedan rakt fram vid nästa korsning. Շա-ուն-կ-ք-ու ա-ց-ք--աջո-- ---մեր-ւ---միջո-: Շ--------- ո- ա---- հ----- խ--------- մ----- Շ-ր-ւ-ա-ե- ո- ա-ց-ք հ-ջ-ր- խ-չ-ե-ո-կ- մ-ջ-վ- -------------------------------------------- Շարունակեք ու անցեք հաջորդ խաչմերուկի միջով: 0
Sh-------k--u a-t--y--’ -ajo-d -ha-h’--ruk- ----v S---------- u a-------- h----- k----------- m---- S-a-u-a-e-’ u a-t-’-e-’ h-j-r- k-a-h-m-r-k- m-j-v ------------------------------------------------- Sharunakek’ u ants’yek’ hajord khach’meruki mijov
Ursäkta, hur kommer jag till flygplatsen? Ներե--ք- -նչ---ս ---ո---- գ-ալ -դա--վ--այ-ն: Ն------- ի------ կ---- ե- գ--- օ------------ Ն-ր-ց-ք- ի-չ-ե-ս կ-ր-ղ ե- գ-ա- օ-ա-ա-ա-ա-ա-: -------------------------------------------- Ներեցեք, ինչպե՞ս կարող եմ գնալ օդանավակայան: 0
Ner-t-’-ek-,-i--h------k----h y-m-g--l o-an-v-ka-an N----------- i-------- k----- y-- g--- o----------- N-r-t-’-e-’- i-c-’-e-s k-r-g- y-m g-a- o-a-a-a-a-a- --------------------------------------------------- Nerets’yek’, inch’pe՞s karogh yem gnal odanavakayan
Det är bäst att ta tunnelbanan. Ավել- լավ--, -- ---ք մետ-ոյով --ա-: Ա---- լ-- է- ո- Դ--- մ------- գ---- Ա-ե-ի լ-վ է- ո- Դ-ւ- մ-տ-ո-ո- գ-ա-: ----------------------------------- Ավելի լավ է, որ Դուք մետրոյով գնաք: 0
Ave-- la-----vo- Duk’ met-o----gna-’ A---- l-- e- v-- D--- m------- g---- A-e-i l-v e- v-r D-k- m-t-o-o- g-a-’ ------------------------------------ Aveli lav e, vor Duk’ metroyov gnak’
Åk helt enkelt ända fram till slutstationen. Գ--ց-----նչ----րջին կ-ն---: Գ----- մ---- վ----- կ------ Գ-ա-ե- մ-ն-և վ-ր-ի- կ-ն-ա-: --------------------------- Գնացեք մինչև վերջին կանգառ: 0
G---s-yek- -i-ch--ev -e------ang-rr G--------- m-------- v----- k------ G-a-s-y-k- m-n-h-y-v v-r-i- k-n-a-r ----------------------------------- Gnats’yek’ minch’yev verjin kangarr

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Djurens språk

När vi vill uttrycka oss själva, använder vi vårt tal. Även djur har sitt eget språk. Och de använder det precis som vi människor. Det vill säga, de talar med varandra för att utbyta information. I grund och botten har varje djurart ett specifikt språk. Till och med termiter kommunicerar med varandra. När de är i fara, kastar de sig på marken. Det är deras sätt att varna varandra. Andra djurarter visslar när de närmar sig fiender. Bin talar med varandra genom att dansa. Därigenom visar de andra bin var det finns något att äta. Valar gör ljud som kan höras 5.000 kilometer bort. De kommunicerar med varandra genom speciella sånger. Även elefanter ger varandra olika akustiska signaler. Men människor kan inte höra dem. De flesta djurspråk är mycket komplicerade. De består av en kombination av olika tecken. Akustiska, kemiska och optiska signaler används. Förutom det, använder djur olika gester. Vid det här laget har människor lärt sig husdjurens språk. De vet när hundar är glada. Och de ser när katter vill vara ifred. Men hundar och katter talar mycket olika språk. Många signaler är till och med exakta motsatser. Man trodde länge att dessa två djur helt enkelt inte tycker om varandra. Men de bara missförstår varandra. Detta leder till problem mellan hundar och katter. Så även djur slåss på grund av missförstånd…
Visste du?
Serbiska är modersmål för cirka 12 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Serbien och andra länder i sydöstra Europa. Serbiska räknas till de sydslaviska språken. Det är nära besläktat med kroatiska och bosniska. Grammatiken och vokabulären är mycket lika. Därför är det lätt för serber, kroater och bosnier att förstå varandra. Det serbiska alfabetet innehåller 30 bokstäver. Var och en har ett distinkt uttal. Man kan hitta paralleller till forntida tonspråk i intonationen. På kinesiska, till exempel, förändras tonhöjden av stavelserna med betydelsen. Det liknar serbiskan. Men i det här fallet spelar endast tonhöjden av den accentuerade stavelsen en roll. Den starka böjningsspråkstrukturen är ett annat kännetecken för serbiskan. Det betyder att substantiv, verb, adjektiv och pronomen alltid är böjda. Om du är intresserad av grammatiska strukturer, bör du definitivt lära dig serbiska!