Ordlista

sv Possessiva pronomen 1   »   hy Possessive pronouns 1

66 [sextiosex]

Possessiva pronomen 1

Possessiva pronomen 1

66 [վաթսունվեց]

66 [vat’sunvets’]

Possessive pronouns 1

[andznakan deranunner 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
jag – min ես-- իմ ե- - ի- ե- - ի- ------- ես - իմ 0
yes----m y-- - i- y-s - i- -------- yes - im
Jag hittar inte min nyckel. Ե--իմ բա-ալի- --մ գտ--ւմ: Ե- ի- բ------ չ-- գ------ Ե- ի- բ-ն-լ-ն չ-մ գ-ն-ւ-: ------------------------- Ես իմ բանալին չեմ գտնում: 0
Y-s--- -an--i---h’-em---num Y-- i- b------ c----- g---- Y-s i- b-n-l-n c-’-e- g-n-m --------------------------- Yes im banalin ch’yem gtnum
Jag hittar inte min biljett. Ե--իմ---------մ-գ-նում: Ե- ի- տ---- չ-- գ------ Ե- ի- տ-մ-ը չ-մ գ-ն-ւ-: ----------------------- Ես իմ տոմսը չեմ գտնում: 0
Ye--i--tom-- c---em----um Y-- i- t---- c----- g---- Y-s i- t-m-y c-’-e- g-n-m ------------------------- Yes im tomsy ch’yem gtnum
du – din դո--- քո դ-- - ք- դ-ւ - ք- -------- դու - քո 0
d-----’vo d- - k--- d- - k-v- --------- du - k’vo
Har du hittat din nyckel? Դո- քո բան---ն-գ-ե՞լ --: Դ-- ք- բ------ գ---- ե-- Դ-ւ ք- բ-ն-լ-ն գ-ե-լ ե-: ------------------------ Դու քո բանալին գտե՞լ ես: 0
D--k-v---an-l-n -t-՞- --s D- k--- b------ g---- y-- D- k-v- b-n-l-n g-e-l y-s ------------------------- Du k’vo banalin gte՞l yes
Har du hittat din biljett? Դ-ւ -ո --մ---գտ-՞լ ես: Դ-- ք- տ---- գ---- ե-- Դ-ւ ք- տ-մ-ը գ-ե-լ ե-: ---------------------- Դու քո տոմսը գտե՞լ ես: 0
D---’-- -om-y---e՞l yes D- k--- t---- g---- y-- D- k-v- t-m-y g-e-l y-s ----------------------- Du k’vo tomsy gte՞l yes
han – sin նա-- -րա ն- - ն-- ն- - ն-ա -------- նա - նրա 0
n- --n-a n- - n-- n- - n-a -------- na - nra
Vet du, var hans nyckel är? Դ-- գիտե-ս --- -ան-լին --տ-ղ -: Դ-- գ----- ն-- բ------ ո---- է- Դ-ւ գ-տ-՞- ն-ա բ-ն-լ-ն ո-տ-ղ է- ------------------------------- Դու գիտե՞ս նրա բանալին որտեղ է: 0
D--g--e----r----nal-- --r-eg- e D- g----- n-- b------ v------ e D- g-t-՞- n-a b-n-l-n v-r-e-h e ------------------------------- Du gite՞s nra banalin vortegh e
Vet du, var hans biljett är? Դ-ւ գի--՞ս-նր--տո--- որ-ե- է: Դ-- գ----- ն-- տ---- ո---- է- Դ-ւ գ-տ-՞- ն-ա տ-մ-ը ո-տ-ղ է- ----------------------------- Դու գիտե՞ս նրա տոմսը որտեղ է: 0
Du------s --- toms--v-r--g--e D- g----- n-- t---- v------ e D- g-t-՞- n-a t-m-y v-r-e-h e ----------------------------- Du gite՞s nra tomsy vortegh e
hon – hennes ն- - իր ն- - ի- ն- - ի- ------- նա - իր 0
na ---r n- - i- n- - i- ------- na - ir
Hennes pengar är borta. Ն----ում--ը-չ-ա: Ն-- գ------ չ--- Ն-ա գ-ւ-ա-ը չ-ա- ---------------- Նրա գումարը չկա: 0
Nra -um-r----’ka N-- g----- c---- N-a g-m-r- c-’-a ---------------- Nra gumary ch’ka
Och hennes kontokort är också borta. Եվ իր--ա-կ-յ-ն---րտ- է--չկա: Ե- ի- վ------- ք---- է- չ--- Ե- ի- վ-ր-ա-ի- ք-ր-ն է- չ-ա- ---------------------------- Եվ իր վարկային քարտն էլ չկա: 0
Yev-i--va--a--n -----n-e- c-’-a Y-- i- v------- k----- e- c---- Y-v i- v-r-a-i- k-a-t- e- c-’-a ------------------------------- Yev ir varkayin k’artn el ch’ka
vi – vår մե---- մեր մ--- - մ-- մ-ն- - մ-ր ---------- մենք - մեր 0
m-nk’ --m-r m---- - m-- m-n-’ - m-r ----------- menk’ - mer
Vår morfar / farfar är sjuk. Մե---ապ--ը -իվ--դ -: Մ-- պ----- հ----- է- Մ-ր պ-պ-կ- հ-վ-ն- է- -------------------- Մեր պապիկը հիվանդ է: 0
M-r---pik--hiva---e M-- p----- h----- e M-r p-p-k- h-v-n- e ------------------- Mer papiky hivand e
Vår mormor / farmor är frisk. Մե--տ--իկը ---ղ---: Մ-- տ----- ա---- է- Մ-ր տ-տ-կ- ա-ո-ջ է- ------------------- Մեր տատիկը առողջ է: 0
Mer-ta---y--rro-h--e M-- t----- a------ e M-r t-t-k- a-r-g-j e -------------------- Mer tatiky arroghj e
ni – er դ--- --ձեր դ--- - ձ-- դ-ւ- - ձ-ր ---------- դուք - ձեր 0
d-k’ --dz-r d--- - d--- d-k- - d-e- ----------- duk’ - dzer
Barn, var är er pappa? Ո---՞ղ-- -ե- հա--իկ-: Ո----- է ձ-- հ------- Ո-տ-՞- է ձ-ր հ-յ-ի-ը- --------------------- Որտե՞ղ է ձեր հայրիկը: 0
Vor---g--e -ze- ha---ky V------- e d--- h------ V-r-e-g- e d-e- h-y-i-y ----------------------- Vorte՞gh e dzer hayriky
Barn, var är er mamma? Որ-ե-- --ձեր -այր---: Ո----- է ձ-- մ------- Ո-տ-՞- է ձ-ր մ-յ-ի-ը- --------------------- Որտե՞ղ է ձեր մայրիկը: 0
V---e՞gh - -z-r -ayr-ky V------- e d--- m------ V-r-e-g- e d-e- m-y-i-y ----------------------- Vorte՞gh e dzer mayriky

Kreativt språk

Idag är kreativitet en viktig egenskap. Alla vill vara kreativa. Därför att kreativa människor anses vara intelligenta. Vårt språk ska också vara kreativt. Tidigare försökte människor tala så korrekt som möjligt. Idag bör en person tala så kreativt som möjligt. Reklam och nya medier är exempel på detta. De visar hur man kan leka med språket. Under de senaste 50 åren har betydelsen av kreativitet ökat avsevärt. Även forskningen berörs av fenomenet. Psykologer, utbildare och filosofer undersöker kreativa processer. Kreativitet definieras som förmågan att skapa något nytt. Så en kreativ talare producerar nya språkliga former. Det kan handla om ord eller grammatiska strukturer. Genom att studera kreativt språk, kan lingvister identifiera hur språk förändras. Men inte alla förstår språkliga element. För att förstå kreativt språk, behöver du kunskap. Man måste veta hur språk fungerar. Och man måste vara förtrogen med den värld talarna lever i. Endast då kan man förstå vad de vill säga. Tonårsslang är ett exempel på detta. Barn och unga människor uppfinner alltid nya termer. Vuxna förstår ofta inte dessa ord. Nu har ordböcker, som förklarar tonårsslang, publicerats. Men de är vanligtvis föråldrade redan efter bara en generation! Men kreativt språk kan man lära sig. Utbildare erbjuder många kurser för detta. Den viktigaste regeln är alltid: aktivera din inre röst!