Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   hy Questions – Past tense 2

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

86 [ութանասունվեց]

86 [ut’anasunvets’]

Questions – Past tense 2

[harts’yer ants’yalum 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? Ո-ր-փո-կ--ն է-ր -ր-լ: Ո-- փ------ է-- կ---- Ո-ր փ-ղ-ա-ն է-ր կ-ե-: --------------------- Ո՞ր փողկապն էիր կրել: 0
V--- p’--g--ap----r --el V--- p--------- e-- k--- V-՞- p-v-g-k-p- e-r k-e- ------------------------ VO՞r p’voghkapn eir krel
Vilken bil har du köpt? Ո-ր մե--նան--- --ե-: Ո-- մ------ ե- գ---- Ո-ր մ-ք-ն-ն ե- գ-ե-: -------------------- Ո՞ր մեքենան ես գնել: 0
VO՞r -e----n-n-yes--n-l V--- m-------- y-- g--- V-՞- m-k-y-n-n y-s g-e- ----------------------- VO՞r mek’yenan yes gnel
Vilken tidning har du prenumererat på? Ո՞ր -ե-թ--ե--բա-ա-----գ--ե-: Ո-- թ---- ե- բ-------------- Ո-ր թ-ր-ն ե- բ-ժ-ն-ր-ա-ր-ե-: ---------------------------- Ո՞ր թերթն ես բաժանորդագրվել: 0
VO՞r-t’y--t’n-ye- b-z----rd-g-v-l V--- t------- y-- b-------------- V-՞- t-y-r-’- y-s b-z-a-o-d-g-v-l --------------------------------- VO՞r t’yert’n yes bazhanordagrvel
Vem har du sett? Ո--- եք-տե-ել: Ո--- ե- տ----- Ո-՞- ե- տ-ս-լ- -------------- ՈՒ՞մ եք տեսել: 0
U-- y--- ----l U-- y--- t---- U-m y-k- t-s-l -------------- U՞m yek’ tesel
Vem har du träffat? ՈՒ՞մ -- հ-ն-ի-ե-: Ո--- ե- հ-------- Ո-՞- ե- հ-ն-ի-ե-: ----------------- ՈՒ՞մ եք հանդիպել: 0
U-- y--’ h-ndi-el U-- y--- h------- U-m y-k- h-n-i-e- ----------------- U՞m yek’ handipel
Vem har du känt igen? ՈՒ-մ-եք --նա---: Ո--- ե- ճ------- Ո-՞- ե- ճ-ն-չ-լ- ---------------- ՈՒ՞մ եք ճանաչել: 0
U-m y------ana--’yel U-- y--- c---------- U-m y-k- c-a-a-h-y-l -------------------- U՞m yek’ chanach’yel
När har ni gått upp? Քան----ն--ք-վ-րկ--ե-: Ք------- ե- վ-------- Ք-ն-ս-՞- ե- վ-ր-ա-ե-: --------------------- Քանիսի՞ն եք վերկացել: 0
K’an----- -e-- ----a---y-l K-------- y--- v---------- K-a-i-i-n y-k- v-r-a-s-y-l -------------------------- K’anisi՞n yek’ verkats’yel
När har ni börjat? Ե--- եք--կս-լ: Ե--- ե- ս----- Ե-ր- ե- ս-ս-լ- -------------- Ե՞րբ եք սկսել: 0
Y-՞rb-ye-- s-s-l Y---- y--- s---- Y-՞-b y-k- s-s-l ---------------- Ye՞rb yek’ sksel
När har ni slutat? Ե-րբ-ե--վեր--ցր--: Ե--- ե- վ--------- Ե-ր- ե- վ-ր-ա-ր-լ- ------------------ Ե՞րբ եք վերջացրել: 0
Y------e-- -er-a-s’rel Y---- y--- v---------- Y-՞-b y-k- v-r-a-s-r-l ---------------------- Ye՞rb yek’ verjats’rel
Varför har ni vaknat? Ինչու՞--ք-----աց-լ: Ի----- ե- ա-------- Ի-չ-ւ- ե- ա-թ-ա-ե-: ------------------- Ինչու՞ եք արթնացել: 0
In-h’u՞ -ek- a-t’nats--el I------ y--- a----------- I-c-’-՞ y-k- a-t-n-t-’-e- ------------------------- Inch’u՞ yek’ art’nats’yel
Varför blev ni lärare? Ի---ւ--------ու--չ դար--լ: Ի----- ե- ո------- դ------ Ի-չ-ւ- ե- ո-ս-ւ-ի- դ-ր-ե-: -------------------------- Ինչու՞ եք ուսուցիչ դարձել: 0
Inch--՞ -e---u--ts’i-h’ d--dz-l I------ y--- u--------- d------ I-c-’-՞ y-k- u-u-s-i-h- d-r-z-l ------------------------------- Inch’u՞ yek’ usuts’ich’ dardzel
Varför har ni tagit en taxi? Ի-չո-՞--- --ք-ի --րձ--: Ի----- ե- տ---- վ------ Ի-չ-ւ- ե- տ-ք-ի վ-ր-ե-: ----------------------- Ինչու՞ եք տաքսի վարձել: 0
I----u՞ ye-- t--’-i----d--l I------ y--- t----- v------ I-c-’-՞ y-k- t-k-s- v-r-z-l --------------------------- Inch’u՞ yek’ tak’si vardzel
Vart kommer ni ifrån? Որտ----ց--ք եկ--: Ո------- ե- ե---- Ո-տ-ղ-՞- ե- ե-ե-: ----------------- Որտեղի՞ց եք եկել: 0
V-rteg---t-’ --k’--e-el V----------- y--- y---- V-r-e-h-՞-s- y-k- y-k-l ----------------------- Vorteghi՞ts’ yek’ yekel
Vart har ni gått? Ո--ր--- գ-ա--լ: Ո--- ե- գ------ Ո-՞- ե- գ-ա-ե-: --------------- ՈՒ՞ր եք գնացել: 0
U-- -ek- ----s-y-l U-- y--- g-------- U-r y-k- g-a-s-y-l ------------------ U՞r yek’ gnats’yel
Var har ni varit? Ո--ե-ղ--- ե---: Ո----- ե- ե---- Ո-տ-՞- ե- ե-ե-: --------------- Որտե՞ղ եք եղել: 0
Vo---՞------- ---hel V------- y--- y----- V-r-e-g- y-k- y-g-e- -------------------- Vorte՞gh yek’ yeghel
Vem har du hjälpt? Ո-՞---ք-օ-ն--: Ո--- ե- օ----- Ո-՞- ե- օ-ն-լ- -------------- ՈՒ՞մ եք օգնել: 0
U՞m--ek---gn-l U-- y--- o---- U-m y-k- o-n-l -------------- U՞m yek’ ognel
Vem har du skrivit till? Ո-՞---- գ---: Ո--- ե- գ---- Ո-՞- ե- գ-ե-: ------------- ՈՒ՞մ եք գրել: 0
U-- yek- -rel U-- y--- g--- U-m y-k- g-e- ------------- U՞m yek’ grel
Vem har du svarat? Ո--մ եք --տասխ---լ: Ո--- ե- պ---------- Ո-՞- ե- պ-տ-ս-ա-ե-: ------------------- ՈՒ՞մ եք պատասխանել: 0
U-m--e-’ p-t-sk-a--l U-- y--- p---------- U-m y-k- p-t-s-h-n-l -------------------- U՞m yek’ pataskhanel

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…