Ordlista

sv Stadsbesök   »   hy City tour

42 [fyrtiotvå]

Stadsbesök

Stadsbesök

42 [քառասուներկու]

42 [k’arrasunerku]

City tour

[tesarzhan vayreri ditum]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Är marknadsplatsen öppen på söndagar? Շու-ան-կ------օր-րը բ-ց--: Շ----- կ----- օ---- բ-- է- Շ-ւ-ա- կ-ր-կ- օ-ե-ը բ-ց է- -------------------------- Շուկան կիրակի օրերը բաց է: 0
Shu-an--irak--or--y-b---’ e S----- k----- o---- b---- e S-u-a- k-r-k- o-e-y b-t-’ e --------------------------- Shukan kiraki orery bats’ e
Är mässan öppen på måndagar? Տո--վ-ճա----ի--կի-օ-ե-ը-բաց -: Տ--------- կ----- օ---- բ-- է- Տ-ն-վ-ճ-ռ- կ-ր-կ- օ-ե-ը բ-ց է- ------------------------------ Տոնավաճառը կիրակի օրերը բաց է: 0
T-n-vac-a--- k-ra-i--rery -a--- e T----------- k----- o---- b---- e T-n-v-c-a-r- k-r-k- o-e-y b-t-’ e --------------------------------- Tonavacharry kiraki orery bats’ e
Är utställningen öppen på tisdagar? Ց-ւցա-անդե-ը----ք-աբ-- -րը բ-- -: Ց----------- ե-------- օ-- բ-- է- Ց-ւ-ա-ա-դ-ս- ե-ե-շ-բ-ի օ-ը բ-ց է- --------------------------------- Ցուցահանդեսը երեքշաբթի օրը բաց է: 0
T-’-t---ha-desy-y---k’sh--t-- ory bat---e T-------------- y------------ o-- b---- e T-’-t-’-h-n-e-y y-r-k-s-a-t-i o-y b-t-’ e ----------------------------------------- Ts’uts’ahandesy yerek’shabt’i ory bats’ e
Är zoot öppet på onsdagar? Կե----աբան--ա- -յգ---չ--ե--աբթի---- -ա--է: Կ------------- ա---- չ--------- օ-- բ-- է- Կ-ն-ա-ա-ա-ա-ա- ա-գ-ն չ-ր-ք-ա-թ- օ-ը բ-ց է- ------------------------------------------ Կենդանաբանական այգին չորեքշաբթի օրը բաց է: 0
K-nd--ab----a- aygi--ch’v--ek---a-t’i--r- -ats’-e K------------- a---- c--------------- o-- b---- e K-n-a-a-a-a-a- a-g-n c-’-o-e-’-h-b-’- o-y b-t-’ e ------------------------------------------------- Kendanabanakan aygin ch’vorek’shabt’i ory bats’ e
Är muséet öppet på torsdagar? Թ----րանը--ինգշ---ի օ-ը -աց -: Թ-------- հ-------- օ-- բ-- է- Թ-ն-ա-ա-ը հ-ն-շ-բ-ի օ-ը բ-ց է- ------------------------------ Թանգարանը հինգշաբթի օրը բաց է: 0
T’a-g------h--g--abt-- ory -at---e T--------- h---------- o-- b---- e T-a-g-r-n- h-n-s-a-t-i o-y b-t-’ e ---------------------------------- T’angarany hingshabt’i ory bats’ e
Är galleriet öppet på fredagar? Պ-տ-ե--ս-ա-ը---ր-աթ -րը---- է: Պ----------- ո----- օ-- բ-- է- Պ-տ-ե-ա-ր-հ- ո-ր-ա- օ-ը բ-ց է- ------------------------------ Պատկերասրահը ուրբաթ օրը բաց է: 0
P--k--as-ahy--r-at’ ory -a----e P----------- u----- o-- b---- e P-t-e-a-r-h- u-b-t- o-y b-t-’ e ------------------------------- Patkerasrahy urbat’ ory bats’ e
Får man fotografera? Թու--ատր-ո----է---ւս-ն-ա-ել: Թ------------ է լ----------- Թ-ւ-լ-տ-վ-ւ-մ է լ-ւ-ա-կ-ր-լ- ---------------------------- Թույլատրվու՞մ է լուսանկարել: 0
T--yla-r--՞m-----sank-r-l T----------- e l--------- T-u-l-t-v-՞- e l-s-n-a-e- ------------------------- T’uylatrvu՞m e lusankarel
Måste man betala inträde? Մ-ւտք- -ճ-րով---է: Մ----- վ------- է- Մ-ւ-ք- վ-ա-ո-ի- է- ------------------ Մուտքը վճարովի՞ է: 0
Mut-’y ---arov---e M----- v-------- e M-t-’- v-h-r-v-՞ e ------------------ Mutk’y vcharovi՞ e
Hur mycket kostar inträdet? Որքա-- է--ոմս- արժ---: Ո----- է տ---- ա------ Ո-ք-՞- է տ-մ-ի ա-ժ-ք-: ---------------------- Որքա՞ն է տոմսի արժեքը: 0
V-rk-a՞- e -oms--a--h-k-y V------- e t---- a------- V-r-’-՞- e t-m-i a-z-e-’- ------------------------- Vork’a՞n e tomsi arzhek’y
Finns det grupprabatt? Զե---կա- ---եր- --մ-ր: Զ--- կ-- խ----- հ----- Զ-ղ- կ-՞ խ-բ-ր- հ-մ-ր- ---------------------- Զեղչ կա՞ խմբերի համար: 0
Ze-hch’-ka՞ kh-b--i h-m-r Z------ k-- k------ h---- Z-g-c-’ k-՞ k-m-e-i h-m-r ------------------------- Zeghch’ ka՞ khmberi hamar
Finns det barnrabatt? Զ-ղչ --- --եխ---րի---մար: Զ--- կ-- ե-------- հ----- Զ-ղ- կ-՞ ե-ե-ա-ե-ի հ-մ-ր- ------------------------- Զեղչ կա՞ երեխաների համար: 0
Z-g-ch’-ka- y----hane-- h--ar Z------ k-- y---------- h---- Z-g-c-’ k-՞ y-r-k-a-e-i h-m-r ----------------------------- Zeghch’ ka՞ yerekhaneri hamar
Finns det studentrabatt? Զ--չ -ա- ո--ա-ողնե-ի--ա--ր: Զ--- կ-- ո---------- հ----- Զ-ղ- կ-՞ ո-ս-ն-ղ-ե-ի հ-մ-ր- --------------------------- Զեղչ կա՞ ուսանողների համար: 0
Zeghc-’ k-- us-noghne-i h--ar Z------ k-- u---------- h---- Z-g-c-’ k-՞ u-a-o-h-e-i h-m-r ----------------------------- Zeghch’ ka՞ usanoghneri hamar
Vad är det där för en byggnad? Սա ի՞----առո--ց--: Ս- ի--- կ------ է- Ս- ի-ն- կ-ռ-ւ-ց է- ------------------ Սա ի՞նչ կառույց է: 0
S--i-n----k-r-u--s--e S- i----- k-------- e S- i-n-h- k-r-u-t-’ e --------------------- Sa i՞nch’ karruyts’ e
Hur gammal är byggnaden? Քա-ի----ր--ան-է-այ--շե--ը: Ք---- տ------ է ա-- շ----- Ք-ն-՞ տ-ր-կ-ն է ա-ս շ-ն-ը- -------------------------- Քանի՞ տարեկան է այս շենքը: 0
K-a-i՞ --r-kan-e-a----h--k’y K----- t------ e a-- s------ K-a-i- t-r-k-n e a-s s-e-k-y ---------------------------- K’ani՞ tarekan e ays shenk’y
Vem har byggt byggnaden? Ո՞վ-է --ռ-ւցել-ա-ս --ն--: Ո-- է կ------- ա-- շ----- Ո-վ է կ-ռ-ւ-ե- ա-ս շ-ն-ը- ------------------------- Ո՞վ է կառուցել այս շենքը: 0
V-՞v e--a----s’yel a-s--henk-y V--- e k---------- a-- s------ V-՞- e k-r-u-s-y-l a-s s-e-k-y ------------------------------ VO՞v e karruts’yel ays shenk’y
Jag intresserar mig för arkitektur. Ե- ---աք-ք-վ-ւմ ե---ա--ա-ապե--ւթյա--: Ե- հ----------- ե- ճ----------------- Ե- հ-տ-ք-ք-վ-ւ- ե- ճ-ր-ա-ա-ե-ո-թ-ա-բ- ------------------------------------- Ես հետաքրքրվում եմ ճարտարապետությամբ: 0
Ye--h------k’r-um -----hart--a-e---’y-mb Y-- h------------ y-- c----------------- Y-s h-t-k-r-’-v-m y-m c-a-t-r-p-t-t-y-m- ---------------------------------------- Yes hetak’rk’rvum yem chartarapetut’yamb
Jag intresserar mig för konst. Ե- հ--աք---վում եմ--րվեստո-: Ե- հ----------- ե- ա-------- Ե- հ-տ-ք-ք-վ-ւ- ե- ա-վ-ս-ո-: ---------------------------- Ես հետաքրքրվում եմ արվեստով: 0
Y-s-he-a-’----v-m-yem--r-e---v Y-- h------------ y-- a------- Y-s h-t-k-r-’-v-m y-m a-v-s-o- ------------------------------ Yes hetak’rk’rvum yem arvestov
Jag intresserar mig för måleri. Ես հետաք-քր--ւմ--- նկա-չ-ւթ-ա-բ: Ե- հ----------- ե- ն------------ Ե- հ-տ-ք-ք-վ-ւ- ե- ն-ա-չ-ւ-յ-մ-: -------------------------------- Ես հետաքրքրվում եմ նկարչությամբ: 0
Ye------k’rk-rvu---e--n--r--’ut----b Y-- h------------ y-- n------------- Y-s h-t-k-r-’-v-m y-m n-a-c-’-t-y-m- ------------------------------------ Yes hetak’rk’rvum yem nkarch’ut’yamb

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Snabba språk, långsamma språk

Det finns mer än 6.000 språk i världen. Men alla har samma funktion. De hjälper oss att utbyta information. Detta sker på olika sätt i varje språk. Därför att varje språk beter sig enligt sina egna regler. Hur snabbt ett språk talas skiljer sig också. Lingvister har bevisat detta i olika studier. För detta ändamål översattes korta texter till flera språk. Texterna lästes sedan upp av infödda talare. Resultatet var tydligt. Japanska och spanska är de snabbaste språken. På dessa språk talas nästan 8 stavelser per sekund. Kineserna talar betydligt långsammare. De talar bara 5 stavelser per sekund. Hastigheten beror på stavelsernas komplexitet. Om stavelserna är komplexa, tar det längre tid att tala. Tyskan, till exempel, innehåller 3 ljud per stavelse. Därför talas den relativt långsamt. Att tala snabbt betyder dock inte att det finns mycket att kommunicera. Raka motsatsen! Endast lite information finns i stavelser som talas snabbt. Fastän japanerna talar snabbt förmedlar de lite innehåll. Å andra sidan säger det ‘långsamma’ språket kinesiska en hel del med ett fåtal ord. Engelska stavelser innehåller också en hel del information. Intressant är: De utvärderade språken är nästan lika effektiva! Det betyder att den som talar långsammare säger mer. Och den som talar snabbare behöver fler ord. I slutändan når alla sitt mål på ungefär samma tid.
Visste du?
Slovenska räknas till de sydslaviska språken. Det är modersmål för cirka 2 miljoner människor. Dessa människor bor i Slovenien, Kroatien, Serbien, Österrike, Italien och Ungern. Slovenska liknar på många sätt tjeckiska och slovakiska. Många influenser från serbo-kroatiska kan också ses. Fastän Slovenien är ett litet land, finns det många olika dialekter där. Detta beror på det faktum att språkregionen ser tillbaka på en brokig historia. Detta visar sig också i vokabulären, eftersom den innehåller många utländska termer. Slovenska skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken särskiljer sex kasus och tre genus. Det finns två officiella fonologier i uttalet. En av dem skiljer just mellan höga och låga ljud. En annan egenhet i språket är dess ålderdomliga struktur. Slovener har alltid varit mycket öppna med respekt för andra språk. Så desto lyckligare blir de när någon intresserar sig för deras språk!