Ordlista

sv I varuhuset   »   hy In the department store

52 [femtiotvå]

I varuhuset

I varuhuset

52 [հիսուներկու]

52 [hisunerku]

In the department store

[hanrakhanut’um]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Ska vi gå till ett varuhus? Գ--՞նք-հ--րա-ան---: Գ----- հ----------- Գ-ա-ն- հ-ն-ա-ա-ո-թ- ------------------- Գնա՞նք հանրախանութ: 0
G-a՞n-’----rak-anut’ G------ h----------- G-a-n-’ h-n-a-h-n-t- -------------------- Gna՞nk’ hanrakhanut’
Jag måste handla. Ե- -ե---է ----մ-ե- ան--: Ե- պ--- է գ------- ա---- Ե- պ-տ- է գ-ո-մ-ե- ա-ե-: ------------------------ Ես պետք է գնումներ անեմ: 0
Y-s -etk’-- g-u-ne- ---m Y-- p---- e g------ a--- Y-s p-t-’ e g-u-n-r a-e- ------------------------ Yes petk’ e gnumner anem
Jag vill handla mycket. Ե- շ-տ--ն-ւմներ-ո-նեմ ----ո-: Ե- շ-- գ------- ո---- ա------ Ե- շ-տ գ-ո-մ-ե- ո-ն-մ ա-ե-ո-: ----------------------------- Ես շատ գնումներ ունեմ անելու: 0
Y-s-shat gn-mn-r-un-- ane-u Y-- s--- g------ u--- a---- Y-s s-a- g-u-n-r u-e- a-e-u --------------------------- Yes shat gnumner unem anelu
Var finns kontorsartiklar? Որտ-՞--են-գրեն-կա- -ի--ւյք-եր-: Ո----- ե- գ------- պ----------- Ո-տ-՞- ե- գ-ե-ա-ա- պ-տ-ւ-ք-ե-ը- ------------------------------- Որտե՞ղ են գրենական պիտույքները: 0
Vor--՞---y-n grena------t-y--n--y V------- y-- g------- p---------- V-r-e-g- y-n g-e-a-a- p-t-y-’-e-y --------------------------------- Vorte՞gh yen grenakan pituyk’nery
Jag behöver kuvert och brevpapper. Ին--ծ-ա-ն----- թ-թ----ն --հ-ա-եշտ: Ի-- ծ------ ե- թ---- ե- ա--------- Ի-ձ ծ-ա-ն-ր ե- թ-թ-ր ե- ա-հ-ա-ե-տ- ---------------------------------- Ինձ ծրարներ եվ թղթեր են անհրաժեշտ: 0
Ind- t-r-rn-r-------ght’-e----n anh-a-----t I--- t------- y-- t-------- y-- a---------- I-d- t-r-r-e- y-v t-g-t-y-r y-n a-h-a-h-s-t ------------------------------------------- Indz tsrarner yev t’ght’yer yen anhrazhesht
Jag behöver kulspetspennor och tuschpennor. Ին- գ-ի--ե----ֆ----ս---ն-ր--ն-ա----ժ-շտ: Ի-- գ------ և ֆ----------- ե- ա--------- Ի-ձ գ-ի-ն-ր և ֆ-ո-ա-տ-ր-ե- ե- ա-հ-ա-ե-տ- ---------------------------------------- Ինձ գրիչներ և ֆլոմաստերներ են անհրաժեշտ: 0
I--- -r--h-ner-y-v-f--m-s-e---- -en -nh-a--e--t I--- g-------- y-- f----------- y-- a---------- I-d- g-i-h-n-r y-v f-o-a-t-r-e- y-n a-h-a-h-s-t ----------------------------------------------- Indz grich’ner yev flomasterner yen anhrazhesht
Var är möblerna? Ո-տե-ղ-- --հու---: Ո----- է կ-------- Ո-տ-՞- է կ-հ-ւ-ք-: ------------------ Որտե՞ղ է կահույքը: 0
Vor-e՞-h-- --h---’y V------- e k------- V-r-e-g- e k-h-y-’- ------------------- Vorte՞gh e kahuyk’y
Jag behöver ett skåp och en byrå. Ի-ձ-պ-հ---ն - --րդա-ե--ն է---հ-ա--շ-: Ի-- պ------ և զ--------- է ա--------- Ի-ձ պ-հ-ր-ն և զ-ր-ա-ե-ա- է ա-հ-ա-ե-տ- ------------------------------------- Ինձ պահարան և զարդասեղան է անհրաժեշտ: 0
In-z ---aran-yev ------e-han-e--n-r----s-t I--- p------ y-- z---------- e a---------- I-d- p-h-r-n y-v z-r-a-e-h-n e a-h-a-h-s-t ------------------------------------------ Indz paharan yev zardaseghan e anhrazhesht
Jag behöver ett skrivbord och en hylla. Ի-ձ -ր-սե----և-դա----ե--է -նհ-ա-եշ-: Ի-- գ------- և դ------- է ա--------- Ի-ձ գ-ա-ե-ա- և դ-ր-կ-ե- է ա-հ-ա-ե-տ- ------------------------------------ Ինձ գրասեղան և դարակներ է անհրաժեշտ: 0
In-z g--s----n--ev-da-ak--r-e--n---z-es-t I--- g-------- y-- d------- e a---------- I-d- g-a-e-h-n y-v d-r-k-e- e a-h-a-h-s-t ----------------------------------------- Indz graseghan yev darakner e anhrazhesht
Var är leksakerna? Որտ-----ն-խ-ղալ------: Ո----- ե- խ----------- Ո-տ-՞- ե- խ-ղ-լ-ք-ե-ը- ---------------------- Որտե՞ղ են խաղալիքները: 0
Vo-te-gh--e--k-aghal-----ry V------- y-- k------------- V-r-e-g- y-n k-a-h-l-k-n-r- --------------------------- Vorte՞gh yen khaghalik’nery
Jag behöver en docka och en teddybjörn. Ինձ -նհ-աժ-շտ-- ---նիկ-և-արջու-: Ի-- ա-------- է տ----- և ա------ Ի-ձ ա-հ-ա-ե-տ է տ-կ-ի- և ա-ջ-ւ-: -------------------------------- Ինձ անհրաժեշտ է տիկնիկ և արջուկ: 0
Indz--nh-azhes-t - -iknik---v ar--k I--- a---------- e t----- y-- a---- I-d- a-h-a-h-s-t e t-k-i- y-v a-j-k ----------------------------------- Indz anhrazhesht e tiknik yev arjuk
Jag behöver en fotboll och ett schackspel. Ի-- անհ-աժեշտ է -ո-տբ-լի գ-դա- և--ախմ-տ: Ի-- ա-------- է ֆ------- գ---- և շ------ Ի-ձ ա-հ-ա-ե-տ է ֆ-ւ-բ-լ- գ-դ-կ և շ-խ-ա-: ---------------------------------------- Ինձ անհրաժեշտ է ֆուտբոլի գնդակ և շախմատ: 0
Indz a-h-azhe-ht - -utboli-g--a--ye- -ha----t I--- a---------- e f------ g---- y-- s------- I-d- a-h-a-h-s-t e f-t-o-i g-d-k y-v s-a-h-a- --------------------------------------------- Indz anhrazhesht e futboli gndak yev shakhmat
Var är verktygen? Որ---ղ ե- ---ծիքնե-ը: Ո----- ե- գ---------- Ո-տ-՞- ե- գ-ր-ի-ն-ր-: --------------------- Որտե՞ղ են գործիքները: 0
V---e՞gh-y-n--ort-i-’--ry V------- y-- g----------- V-r-e-g- y-n g-r-s-k-n-r- ------------------------- Vorte՞gh yen gortsik’nery
Jag behöver en hammare och en tång. Ի------կավ-- - մուր-----քցա-: Ի-- հ------- է մ---- և ա----- Ի-ձ հ-ր-ա-ո- է մ-ւ-ճ և ա-ց-ն- ----------------------------- Ինձ հարկավոր է մուրճ և աքցան: 0
I-dz--ar--v-r-- ---ch y-v-ak-t---n I--- h------- e m---- y-- a------- I-d- h-r-a-o- e m-r-h y-v a-’-s-a- ---------------------------------- Indz harkavor e murch yev ak’ts’an
Jag behöver en borr och en skruvmejsel. Ի-------ա--ր-- --պ-ու---ա-ա-: Ի-- հ------- է և պ----------- Ի-ձ հ-ր-ա-ո- է և պ-ո-տ-կ-հ-ն- ----------------------------- Ինձ հարկավոր է և պտուտակահան: 0
I--- h--k-v---e-----p--t-k-h-n I--- h------- e y-- p--------- I-d- h-r-a-o- e y-v p-u-a-a-a- ------------------------------ Indz harkavor e yev ptutakahan
Var är smyckena? Որ--՞ղ են -ա--երը: Ո----- ե- զ------- Ո-տ-՞- ե- զ-ր-ե-ը- ------------------ Որտե՞ղ են զարդերը: 0
Vo--e՞gh y----ar--ry V------- y-- z------ V-r-e-g- y-n z-r-e-y -------------------- Vorte՞gh yen zardery
Jag behöver en kedja och ett armband. Ինձ --ր-ա-որ -ն շղթ- և -պ-ր-նջան: Ի-- հ------- ե- շ--- և ա--------- Ի-ձ հ-ր-ա-ո- ե- շ-թ- և ա-ա-ա-ջ-ն- --------------------------------- Ինձ հարկավոր են շղթա և ապարանջան: 0
In-- ----avor-ye- -h----- -ev a-ar----n I--- h------- y-- s------ y-- a-------- I-d- h-r-a-o- y-n s-g-t-a y-v a-a-a-j-n --------------------------------------- Indz harkavor yen shght’a yev aparanjan
Jag behöver en ring och örhängen. Ի----ա--ա--- ե-------- և---անջ---ր: Ի-- հ------- ե- մ----- և ա--------- Ի-ձ հ-ր-ա-ո- ե- մ-տ-ն- և ա-ա-ջ-ղ-ր- ----------------------------------- Ինձ հարկավոր են մատանի և ականջողեր: 0
Indz --r-a--- ----ma--ni-y-v -k--jog--r I--- h------- y-- m----- y-- a--------- I-d- h-r-a-o- y-n m-t-n- y-v a-a-j-g-e- --------------------------------------- Indz harkavor yen matani yev akanjogher

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Kvinnor är mer språkligt begåvade än män!

Kvinnor är lika intelligenta som män. I genomsnitt har de samma intelligenskvot. Men könskompetenserna skiljer sig åt. Till exempel, tänker män bättre tredimensionellt. De löser även matematiska problem bättre. Kvinnor, å andra sidan, har ett bättre minne. Och de behärskar språk bättre. Kvinnor gör färre misstag i stavning och grammatik. De har också ett större ordförråd och läser mer flytande. Därför har de vanligtvis bättre resultat i språktest. Orsaken till kvinnors språkliga fördel finns i hjärnan. Den manliga och kvinnliga hjärnan är organiserad på olika sätt. Den vänstra halvan av hjärnan ansvarar för språk. Detta område styr språkliga processer. Trots detta, använder kvinnor båda halvorna av hjärnan vid bearbetning av tal. Dessutom kan de två halvorna i deras hjärna bättre utbyta idéer. Så den kvinnliga hjärnan är mer aktiv vid talbearbetning. Och kvinnor kan bearbeta tal effektivare. Hur hjärnorna skiljer sig åt är fortfarande okänt. Vissa forskare tror att det finns biologiska orsaker. Kvinnliga och manliga gener påverkar hjärnans utveckling. Kvinnor och män är också som de är på grund av hormoner. Andra säger att vår uppväxt påverkar vår utveckling. Eftersom man talar mer och läser mer för kvinnliga bebisar. Unga pojkar, å andra sidan, får mer tekniska leksaker. Så det kan vara så att vår miljö formar vår hjärna. Å andra sidan föreligger vissa skillnader i hela världen. Och barn uppfostras olika i alla kulturer…
Visste du?
Vietnamesiska räknas till mon-khmerspråken. Det är modersmål för mer än 80 miljoner människor. Det är inte besläktat med kinesiska. Men majoriteten av vokabulären är av kinesiskt ursprung. Detta beror på att Vietnam var en del av Kina under 1000 år. Under kolonialtiden hade franskan ett stort inflytande över utvecklingen av vietnamesiska. Vietnamesiska är ett tonalt språk. Det betyder att tonhöjden på stavelserna bestämmer ett ords innebörd. Därför kan fel uttal helt ändra det som sägs eller till och med göra det meningslöst. Totalt finns det sex olika tonhöjder i vietnamesiskan. Idag skrivs språket med latinska bokstäver. Tidigare användes kinesiska karaktärer. Eftersom vietnamesiska är ett isolerande språk, är orden inte böjda. Språket är fortfarande i ett tidigt stadium av att bli utforskat. Upptäck detta språk - det är verkligen värt det!