Ordlista

sv Lära känna   »   zh 认识,相识

3 [tre]

Lära känna

Lära känna

3[三]

3 [Sān]

认识,相识

[rènshí, xiāngshí]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Hej! 你好 /- ! 你好 /喂 ! 你- /- ! ------- 你好 /喂 ! 0
n---ǎo- wè-! nǐ hǎo/ wèi! n- h-o- w-i- ------------ nǐ hǎo/ wèi!
God dag! 你--! 你好 ! 你- ! ---- 你好 ! 0
Nǐ--ǎ-! Nǐ hǎo! N- h-o- ------- Nǐ hǎo!
Hur står det till? 你 --吗-/---怎么 样-? 你 好 吗 /最近 怎么 样 ? 你 好 吗 /-近 怎- 样 ? ---------------- 你 好 吗 /最近 怎么 样 ? 0
Nǐ ----m---z--j-----nm- ----? Nǐ hǎo ma/ zuìjìn zěnme yàng? N- h-o m-/ z-ì-ì- z-n-e y-n-? ----------------------------- Nǐ hǎo ma/ zuìjìn zěnme yàng?
Kommer ni från Europa? 您-来---洲 - ? 您 来自 欧洲 吗 ? 您 来- 欧- 吗 ? ----------- 您 来自 欧洲 吗 ? 0
Ní--láizì-ō-z----ma? Nín láizì ōuzhōu ma? N-n l-i-ì ō-z-ō- m-? -------------------- Nín láizì ōuzhōu ma?
Kommer ni från Amerika? 您-来---国 --? 您 来自 美国 吗 ? 您 来- 美- 吗 ? ----------- 您 来自 美国 吗 ? 0
Nín----zì --i----m-? Nín láizì měiguó ma? N-n l-i-ì m-i-u- m-? -------------------- Nín láizì měiguó ma?
Kommer ni från Asien? 您-来自 -洲 - ? 您 来自 亚洲 吗 ? 您 来- 亚- 吗 ? ----------- 您 来自 亚洲 吗 ? 0
Nín-l--z--yàzhō- -a? Nín láizì yàzhōu ma? N-n l-i-ì y-z-ō- m-? -------------------- Nín láizì yàzhōu ma?
På vilket hotell bor ni? 您 ----一- 宾馆-? 您 住在 哪一个 宾馆 ? 您 住- 哪-个 宾- ? ------------- 您 住在 哪一个 宾馆 ? 0
N----h---à- -ǎ------bī--u--? Nín zhù zài nǎ yīgè bīnguǎn? N-n z-ù z-i n- y-g- b-n-u-n- ---------------------------- Nín zhù zài nǎ yīgè bīnguǎn?
Hur länge har ni varit här? 您-在 ---已- -- - ? 您 在 这里 已经 多久 了 ? 您 在 这- 已- 多- 了 ? ---------------- 您 在 这里 已经 多久 了 ? 0
N-n-zà- z--lǐ---j-n------i---? Nín zài zhèlǐ yǐjīng duōjiǔle? N-n z-i z-è-ǐ y-j-n- d-ō-i-l-? ------------------------------ Nín zài zhèlǐ yǐjīng duōjiǔle?
Hur länge stannar ni? 您-要-停留 多--? 您 要 停留 多久 ? 您 要 停- 多- ? ----------- 您 要 停留 多久 ? 0
N-- yào------i- d----ǔ? Nín yào tíngliú duōjiǔ? N-n y-o t-n-l-ú d-ō-i-? ----------------------- Nín yào tíngliú duōjiǔ?
Trivs ni bra här? 您 喜- 这里 --? 您 喜欢 这里 吗 ? 您 喜- 这- 吗 ? ----------- 您 喜欢 这里 吗 ? 0
Ní- xǐ-uān ---lǐ---? Nín xǐhuān zhèlǐ ma? N-n x-h-ā- z-è-ǐ m-? -------------------- Nín xǐhuān zhèlǐ ma?
Är ni semester här? 您 --这-------? 您 在 这里 度假 吗 ? 您 在 这- 度- 吗 ? ------------- 您 在 这里 度假 吗 ? 0
N-- zài z--l--d-----ma? Nín zài zhèlǐ dùjià ma? N-n z-i z-è-ǐ d-j-à m-? ----------------------- Nín zài zhèlǐ dùjià ma?
Kom och hälsa på mig någon gång! 欢迎---- 我这儿-- ! 欢迎 您 到 我这儿 来 ! 欢- 您 到 我-儿 来 ! -------------- 欢迎 您 到 我这儿 来 ! 0
Hu-ny-n- -ín-d-o-w- zh---r -á-! Huānyíng nín dào wǒ zhè'er lái! H-ā-y-n- n-n d-o w- z-è-e- l-i- ------------------------------- Huānyíng nín dào wǒ zhè'er lái!
Här är min adress. 这是 我--住- 。 这是 我的 住址 。 这- 我- 住- 。 ---------- 这是 我的 住址 。 0
Zhè---ì w--d--z-ù-h-. Zhè shì wǒ de zhùzhǐ. Z-è s-ì w- d- z-ù-h-. --------------------- Zhè shì wǒ de zhùzhǐ.
Ses vi imorgon? 我们--天 见面 - ? 我们 明天 见面 吗 ? 我- 明- 见- 吗 ? ------------ 我们 明天 见面 吗 ? 0
W--e- -í-g---n j-----à- ma? Wǒmen míngtiān jiànmiàn ma? W-m-n m-n-t-ā- j-à-m-à- m-? --------------------------- Wǒmen míngtiān jiànmiàn ma?
Tyvärr, jag har annat för mig. 我----歉--- - - 安排-- 。 我 很 抱歉, 我 已 有 安排 了 。 我 很 抱-, 我 已 有 安- 了 。 -------------------- 我 很 抱歉, 我 已 有 安排 了 。 0
Wǒ h-n b--q---- wǒ -ǐ--ǒu ā-p--l-. Wǒ hěn bàoqiàn, wǒ yǐ yǒu ānpáile. W- h-n b-o-i-n- w- y- y-u ā-p-i-e- ---------------------------------- Wǒ hěn bàoqiàn, wǒ yǐ yǒu ānpáile.
Hej då! 再- ! 再见 ! 再- ! ---- 再见 ! 0
Zà--i-n! Zàijiàn! Z-i-i-n- -------- Zàijiàn!
Adjö! 再见-! 再见 ! 再- ! ---- 再见 ! 0
Zà-jià-! Zàijiàn! Z-i-i-n- -------- Zàijiàn!
Vi ses snart! 一-儿 --! 一会儿 见 ! 一-儿 见 ! ------- 一会儿 见 ! 0
Yī-uǐ--r -i--! Yīhuǐ'er jiàn! Y-h-ǐ-e- j-à-! -------------- Yīhuǐ'er jiàn!

Alfabet

Vi kan kommunicera med språk. Vi kan berätta för andra vad vi tänker eller känner. Skrift har också denna funktion. De flesta språk har en skriftlig form. Skrift består av tecken. Dessa tecken kan vara olika. De flesta skrifter består av bokstäver. Dessa bokstäver utgör alfabet. Ett alfabet är en organiserad uppsättning av grafiska symboler. Dessa tecken sammanfogas till att bilda ord enligt vissa regler. Varje tecken har ett fast uttal. Termen ‘alfabet’ kommer från det grekiska språket. Där kallades de två första bokstäverna ‘alfa’ och ‘beta’. Det har funnits många olika alfabet genom historien. Människor använde tecken för mer än 3.000 år sedan. Tidigare var tecknen magiska symboler. Endast ett fåtal människor visste vad de betydde. Senare förlorade tecknen sin symboliska karaktär. Idag har bokstäver ingen betydelse. De har endast betydelse när de kombineras med andra bokstäver. Tecken som t ex kinesiska fungerar annorlunda. De liknar bilder och skildrar ofta vad de betyder. När vi skriver kodar vi våra tankar. Vi använder tecken för att registrera vår kunskap. Vår hjärna har lärt sig att avkoda alfabetet. Tecken blir ord, ord blir idéer. På detta sätt kan en text överleva i tusentals år. Och fortfarande förstås…
Visste du?
Bengaliska är ett av de indo-iranska språken. Det är modersmål för omkring 200 miljoner människor. Mer än 140 miljoner av dessa bor i Bangladesh. I Indien finns det ungefär 75 miljoner människor som talar språket. Ytterligare människor som talar det finns i Malaysia, Nepal och Saudiarabien. Bengaliska är således ett av de mest talade språken i världen. Språket har sitt eget skriftsystem. Det finns även distinkta symboler för antal. Men nu för tiden används för det mesta arabiska siffror. Den bengaliska syntaxen följer strikta regler. Subjektet kommer först, sedan objektet och slutligen verbet. Det finns inga grammatiska genus. Substantiv och adjektiv varierar endast obetydligt. Det är bra för alla som vill lära sig detta viktiga språk. Och så många som möjligt borde göra det!