Ordlista

sv Lära känna   »   el Γνωρίζω

3 [tre]

Lära känna

Lära känna

3 [τρία]

3 [tría]

Γνωρίζω

[Gnōrízō]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska grekiska Spela Mer
Hej! Γ---! Γ---- Γ-ι-! ----- Γεια! 0
Ge--! G---- G-i-! ----- Geia!
God dag! Κ--η----! Κ-------- Κ-λ-μ-ρ-! --------- Καλημέρα! 0
Kalēm-ra! K-------- K-l-m-r-! --------- Kalēméra!
Hur står det till? Τ--κάν-ι-;-/ -ι κάνετε; Τ- κ------ / Τ- κ------ Τ- κ-ν-ι-; / Τ- κ-ν-τ-; ----------------------- Τι κάνεις; / Τι κάνετε; 0
Ti -án---? /-T- k--e--? T- k------ / T- k------ T- k-n-i-? / T- k-n-t-? ----------------------- Ti káneis? / Ti kánete?
Kommer ni från Europa? Ε---ε α-ό-τ-ν -υρώπη; Ε---- α-- τ-- Ε------ Ε-σ-ε α-ό τ-ν Ε-ρ-π-; --------------------- Είστε από την Ευρώπη; 0
E-ste-a-ó t---Eu-ṓ-ē? E---- a-- t-- E------ E-s-e a-ó t-n E-r-p-? --------------------- Eíste apó tēn Eurṓpē?
Kommer ni från Amerika? Εί-τ- α-ό-την-Αμ-ρ--ή; Ε---- α-- τ-- Α------- Ε-σ-ε α-ό τ-ν Α-ε-ι-ή- ---------------------- Είστε από την Αμερική; 0
E-s-e-a-ó--ēn Am-r--ḗ? E---- a-- t-- A------- E-s-e a-ó t-n A-e-i-ḗ- ---------------------- Eíste apó tēn Amerikḗ?
Kommer ni från Asien? Ε-στ---πό--η--Α--α; Ε---- α-- τ-- Α---- Ε-σ-ε α-ό τ-ν Α-ί-; ------------------- Είστε από την Ασία; 0
Eí--e ----t---A-í-? E---- a-- t-- A---- E-s-e a-ó t-n A-í-? ------------------- Eíste apó tēn Asía?
På vilket hotell bor ni? Σ- ποιο ξεν-δο-εί- ----τε; Σ- π--- ξ--------- μ------ Σ- π-ι- ξ-ν-δ-χ-ί- μ-ν-τ-; -------------------------- Σε ποιο ξενοδοχείο μένετε; 0
S---o---x-no----eí- ménet-? S- p--- x---------- m------ S- p-i- x-n-d-c-e-o m-n-t-? --------------------------- Se poio xenodocheío ménete?
Hur länge har ni varit här? Π-------ι-ό ----ε ή-η --ώ; Π---- κ---- ε---- ή-- ε--- Π-σ-ν κ-ι-ό ε-σ-ε ή-η ε-ώ- -------------------------- Πόσον καιρό είστε ήδη εδώ; 0
Pós-n-ka-ró-e--t--ḗ---e-ṓ? P---- k---- e---- ḗ-- e--- P-s-n k-i-ó e-s-e ḗ-ē e-ṓ- -------------------------- Póson kairó eíste ḗdē edṓ?
Hur länge stannar ni? Πόσ- θ- με-νετ-; Π--- θ- μ------- Π-σ- θ- μ-ί-ε-ε- ---------------- Πόσο θα μείνετε; 0
P-so--ha-me--ete? P--- t-- m------- P-s- t-a m-í-e-e- ----------------- Póso tha meínete?
Trivs ni bra här? Σα--α------εδ-; Σ-- α----- ε--- Σ-ς α-έ-ε- ε-ώ- --------------- Σας αρέσει εδώ; 0
S-- aré-ei----? S-- a----- e--- S-s a-é-e- e-ṓ- --------------- Sas arései edṓ?
Är ni semester här? Κά-ε-- -ιακο-έ- ε--; Κ----- δ------- ε--- Κ-ν-τ- δ-α-ο-έ- ε-ώ- -------------------- Κάνετε διακοπές εδώ; 0
K---t- ----o--- -dṓ? K----- d------- e--- K-n-t- d-a-o-é- e-ṓ- -------------------- Kánete diakopés edṓ?
Kom och hälsa på mig någon gång! Περι--νω---ίσ-εψ- σας! Π------- ε------- σ--- Π-ρ-μ-ν- ε-ί-κ-ψ- σ-ς- ---------------------- Περιμένω επίσκεψή σας! 0
P-ri-én- e-ís--p-ḗ-sas! P------- e-------- s--- P-r-m-n- e-í-k-p-ḗ s-s- ----------------------- Periménō epískepsḗ sas!
Här är min adress. Ο-ίσ---η δι---υ-σή----. Ο----- η δ-------- μ--- Ο-ί-τ- η δ-ε-θ-ν-ή μ-υ- ----------------------- Ορίστε η διεύθυνσή μου. 0
O-í-te-ē--i-úth-n-ḗ m-u. O----- ē d--------- m--- O-í-t- ē d-e-t-y-s- m-u- ------------------------ Oríste ē dieúthynsḗ mou.
Ses vi imorgon? Θα-------με αύρι-; Θ- τ- π---- α----- Θ- τ- π-ύ-ε α-ρ-ο- ------------------ Θα τα πούμε αύριο; 0
Tha -a-p---- ---io? T-- t- p---- a----- T-a t- p-ú-e a-r-o- ------------------- Tha ta poúme aúrio?
Tyvärr, jag har annat för mig. Λυπάμ-ι--έ-ω -δη κα-ο-ίσ-- -άτ-. Λ------- έ-- ή-- κ-------- κ---- Λ-π-μ-ι- έ-ω ή-η κ-ν-ν-σ-ι κ-τ-. -------------------------------- Λυπάμαι, έχω ήδη κανονίσει κάτι. 0
L-p-ma-- -ch- ḗ---k-non-se- --ti. L------- é--- ḗ-- k-------- k---- L-p-m-i- é-h- ḗ-ē k-n-n-s-i k-t-. --------------------------------- Lypámai, échō ḗdē kanonísei káti.
Hej då! Αν-ί-! Α----- Α-τ-ο- ------ Αντίο! 0
A-tío! A----- A-t-o- ------ Antío!
Adjö! Ει---- ε--ν---ί-! Ε-- τ- ε--------- Ε-ς τ- ε-α-ι-ε-ν- ----------------- Εις το επανιδείν! 0
Eis -o ep-n-de-n! E-- t- e--------- E-s t- e-a-i-e-n- ----------------- Eis to epanideín!
Vi ses snart! Τα----α---ε! Τ- ξ-------- Τ- ξ-ν-λ-μ-! ------------ Τα ξαναλέμε! 0
T--------m-! T- x-------- T- x-n-l-m-! ------------ Ta xanaléme!

Alfabet

Vi kan kommunicera med språk. Vi kan berätta för andra vad vi tänker eller känner. Skrift har också denna funktion. De flesta språk har en skriftlig form. Skrift består av tecken. Dessa tecken kan vara olika. De flesta skrifter består av bokstäver. Dessa bokstäver utgör alfabet. Ett alfabet är en organiserad uppsättning av grafiska symboler. Dessa tecken sammanfogas till att bilda ord enligt vissa regler. Varje tecken har ett fast uttal. Termen ‘alfabet’ kommer från det grekiska språket. Där kallades de två första bokstäverna ‘alfa’ och ‘beta’. Det har funnits många olika alfabet genom historien. Människor använde tecken för mer än 3.000 år sedan. Tidigare var tecknen magiska symboler. Endast ett fåtal människor visste vad de betydde. Senare förlorade tecknen sin symboliska karaktär. Idag har bokstäver ingen betydelse. De har endast betydelse när de kombineras med andra bokstäver. Tecken som t ex kinesiska fungerar annorlunda. De liknar bilder och skildrar ofta vad de betyder. När vi skriver kodar vi våra tankar. Vi använder tecken för att registrera vår kunskap. Vår hjärna har lärt sig att avkoda alfabetet. Tecken blir ord, ord blir idéer. På detta sätt kan en text överleva i tusentals år. Och fortfarande förstås…
Visste du?
Bengaliska är ett av de indo-iranska språken. Det är modersmål för omkring 200 miljoner människor. Mer än 140 miljoner av dessa bor i Bangladesh. I Indien finns det ungefär 75 miljoner människor som talar språket. Ytterligare människor som talar det finns i Malaysia, Nepal och Saudiarabien. Bengaliska är således ett av de mest talade språken i världen. Språket har sitt eget skriftsystem. Det finns även distinkta symboler för antal. Men nu för tiden används för det mesta arabiska siffror. Den bengaliska syntaxen följer strikta regler. Subjektet kommer först, sedan objektet och slutligen verbet. Det finns inga grammatiska genus. Substantiv och adjektiv varierar endast obetydligt. Det är bra för alla som vill lära sig detta viktiga språk. Och så många som möjligt borde göra det!