Ordlista

sv Lära känna   »   ti ምልላይ(ምፍላጥ)

3 [tre]

Lära känna

Lära känna

3 [ሰለስተ]

3 [selesite]

ምልላይ(ምፍላጥ)

[mililayi(mifilat’i)]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
Hej! ሰ--- --ው ሰላም! ሃለው ሰ-ም- ሃ-ው -------- ሰላም! ሃለው 0
s-----!----ewi selami! halewi s-l-m-! h-l-w- -------------- selami! halewi
God dag! ከ-- ዊዕ-ኩም! ከመይ ዊዕልኩም! ከ-ይ ዊ-ል-ም- ---------- ከመይ ዊዕልኩም! 0
kem--i-w--i--k---! kemeyi wī‘ilikumi! k-m-y- w-‘-l-k-m-! ------------------ kemeyi wī‘ilikumi!
Hur står det till? ከመ- -? ከመይ ከ? ከ-ይ ከ- ------ ከመይ ከ? 0
kem-yi k-? kemeyi ke? k-m-y- k-? ---------- kemeyi ke?
Kommer ni från Europa? ካብ -ው---ዲ-ም---ኹም? ካብ ኤውሮጳ ዲኹም መጺኹም? ካ- ኤ-ሮ- ዲ-ም መ-ኹ-? ----------------- ካብ ኤውሮጳ ዲኹም መጺኹም? 0
k--i ēwir--------̱-m---e--’īẖ-m-? kabi ēwirop’a dīh-umi mets’īh-umi? k-b- ē-i-o-’- d-h-u-i m-t-’-h-u-i- ---------------------------------- kabi ēwirop’a dīẖumi mets’īẖumi?
Kommer ni från Amerika? ካብ-ኣመ-ካ--ኹ--መ---? ካብ ኣመሪካ ዲኹም መጺኹም? ካ- ኣ-ሪ- ዲ-ም መ-ኹ-? ----------------- ካብ ኣመሪካ ዲኹም መጺኹም? 0
kab- --e-ī-- dīh--m----ts-īẖ---? kabi amerīka dīh-umi mets’īh-umi? k-b- a-e-ī-a d-h-u-i m-t-’-h-u-i- --------------------------------- kabi amerīka dīẖumi mets’īẖumi?
Kommer ni från Asien? ካ- --- -ኹም-መ-ኹ-? ካብ ኤስያ ዲኹም መጺኹም? ካ- ኤ-ያ ዲ-ም መ-ኹ-? ---------------- ካብ ኤስያ ዲኹም መጺኹም? 0
kabi---i-a--īẖ-mi---ts--ẖu--? kabi ēsiya dīh-umi mets’īh-umi? k-b- ē-i-a d-h-u-i m-t-’-h-u-i- ------------------------------- kabi ēsiya dīẖumi mets’īẖumi?
På vilket hotell bor ni? ኣ-የና--ሆተ---ኹ- --መ--? ኣበየናይ ሆተል ኢኹም ትቕመጡ ? ኣ-የ-ይ ሆ-ል ኢ-ም ት-መ- ? -------------------- ኣበየናይ ሆተል ኢኹም ትቕመጡ ? 0
a-e-e---i--otel- ----m----k----et’u-? abeyenayi hoteli īh-umi tik-’imet’u ? a-e-e-a-i h-t-l- ī-̱-m- t-k-’-m-t-u ? ------------------------------------- abeyenayi hoteli īẖumi tiḵ’imet’u ?
Hur länge har ni varit här? ኣብ---ን-ይ---ኩም? ኣብዚ ክንደይ ጌርኩም? ኣ-ዚ ክ-ደ- ጌ-ኩ-? -------------- ኣብዚ ክንደይ ጌርኩም? 0
ab-z- ki-ideyi ----ku-i? abizī kinideyi gērikumi? a-i-ī k-n-d-y- g-r-k-m-? ------------------------ abizī kinideyi gērikumi?
Hur länge stannar ni? ንኽንደ-----ን- ኢ--? ንኽንደይ ክትጸንሑ ኢኹም? ን-ን-ይ ክ-ጸ-ሑ ኢ-ም- ---------------- ንኽንደይ ክትጸንሑ ኢኹም? 0
ni----ide-- k-tits’en-h-- īh-u--? nih-inideyi kitits’enih-u īh-umi? n-h-i-i-e-i k-t-t-’-n-h-u ī-̱-m-? --------------------------------- niẖinideyi kitits’eniḥu īẖumi?
Trivs ni bra här? ደስ-ኢሉኩም - -ብ-? ደስ ኢሉኩም ዶ ኣብዚ? ደ- ኢ-ኩ- ዶ ኣ-ዚ- -------------- ደስ ኢሉኩም ዶ ኣብዚ? 0
des----uku-i d- abiz-? desi īlukumi do abizī? d-s- ī-u-u-i d- a-i-ī- ---------------------- desi īlukumi do abizī?
Är ni semester här? ኣ---ኹም----ቲ-ት--ሩ? ኣብዚዲኹም ዕርፍቲ ትገብሩ? ኣ-ዚ-ኹ- ዕ-ፍ- ት-ብ-? ----------------- ኣብዚዲኹም ዕርፍቲ ትገብሩ? 0
a-i-ī---̱--i-----f------g-biru? abizīdīh-umi ‘irifitī tigebiru? a-i-ī-ī-̱-m- ‘-r-f-t- t-g-b-r-? ------------------------------- abizīdīẖumi ‘irifitī tigebiru?
Kom och hälsa på mig någon gång! ን---ብ--ኒ ---! ንዓይ ብጽሑኒ እንዶ! ን-ይ ብ-ሑ- እ-ዶ- ------------- ንዓይ ብጽሑኒ እንዶ! 0
n---yi bi--’ih---ī----d-! ni‘ayi bits’ih-unī inido! n-‘-y- b-t-’-h-u-ī i-i-o- ------------------------- ni‘ayi bits’iḥunī inido!
Här är min adress. እዚ ----ይ--ዩ። እዚ ኣድራሻይ እዩ። እ- ኣ-ራ-ይ እ-። ------------ እዚ ኣድራሻይ እዩ። 0
izī -dirashay--i--። izī adirashayi iyu። i-ī a-i-a-h-y- i-u- ------------------- izī adirashayi iyu።
Ses vi imorgon? ጽ---ክን-ኸ- ዲና? ጽባሕ ክንራኸብ ዲና? ጽ-ሕ ክ-ራ-ብ ዲ-? ------------- ጽባሕ ክንራኸብ ዲና? 0
t-’i-a-̣- kini-aẖ-bi dī-a? ts’ibah-i kinirah-ebi dīna? t-’-b-h-i k-n-r-h-e-i d-n-? --------------------------- ts’ibaḥi kiniraẖebi dīna?
Tyvärr, jag har annat för mig. ይቕሬ-፣--ደ መ-----ረ ኣ--። ይቕሬታ፣ ሓደ መደብ ገይረ ኣሎኹ። ይ-ሬ-፣ ሓ- መ-ብ ገ-ረ ኣ-ኹ- --------------------- ይቕሬታ፣ ሓደ መደብ ገይረ ኣሎኹ። 0
y--̱’-r---፣-ḥ-de m-de-i--ey-re-a-oẖu። yik-’irēta፣ h-ade medebi geyire aloh-u። y-k-’-r-t-፣ h-a-e m-d-b- g-y-r- a-o-̱-። --------------------------------------- yiḵ’irēta፣ ḥade medebi geyire aloẖu።
Hej då! ቻው! ቻው! ቻ-! --- ቻው! 0
ch-wi! chawi! c-a-i- ------ chawi!
Adjö! ኣ--ክልኣይ ር--ና ----ን ኩን-! ኣብ ክልኣይ ርክብና ( ድሓን ኩን)! ኣ- ክ-ኣ- ር-ብ- ( ድ-ን ኩ-)- ----------------------- ኣብ ክልኣይ ርክብና ( ድሓን ኩን)! 0
abi -il--ay- ri-ibin- ( di-̣a-i kuni-! abi kili’ayi rikibina ( dih-ani kuni)! a-i k-l-’-y- r-k-b-n- ( d-h-a-i k-n-)- -------------------------------------- abi kili’ayi rikibina ( diḥani kuni)!
Vi ses snart! ክሳ- ---! ክሳብ ድሓር! ክ-ብ ድ-ር- -------- ክሳብ ድሓር! 0
ki--b- ---̣--i! kisabi dih-ari! k-s-b- d-h-a-i- --------------- kisabi diḥari!

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Alfabet

Vi kan kommunicera med språk. Vi kan berätta för andra vad vi tänker eller känner. Skrift har också denna funktion. De flesta språk har en skriftlig form. Skrift består av tecken. Dessa tecken kan vara olika. De flesta skrifter består av bokstäver. Dessa bokstäver utgör alfabet. Ett alfabet är en organiserad uppsättning av grafiska symboler. Dessa tecken sammanfogas till att bilda ord enligt vissa regler. Varje tecken har ett fast uttal. Termen ‘alfabet’ kommer från det grekiska språket. Där kallades de två första bokstäverna ‘alfa’ och ‘beta’. Det har funnits många olika alfabet genom historien. Människor använde tecken för mer än 3.000 år sedan. Tidigare var tecknen magiska symboler. Endast ett fåtal människor visste vad de betydde. Senare förlorade tecknen sin symboliska karaktär. Idag har bokstäver ingen betydelse. De har endast betydelse när de kombineras med andra bokstäver. Tecken som t ex kinesiska fungerar annorlunda. De liknar bilder och skildrar ofta vad de betyder. När vi skriver kodar vi våra tankar. Vi använder tecken för att registrera vår kunskap. Vår hjärna har lärt sig att avkoda alfabetet. Tecken blir ord, ord blir idéer. På detta sätt kan en text överleva i tusentals år. Och fortfarande förstås…
Visste du?
Bengaliska är ett av de indo-iranska språken. Det är modersmål för omkring 200 miljoner människor. Mer än 140 miljoner av dessa bor i Bangladesh. I Indien finns det ungefär 75 miljoner människor som talar språket. Ytterligare människor som talar det finns i Malaysia, Nepal och Saudiarabien. Bengaliska är således ett av de mest talade språken i världen. Språket har sitt eget skriftsystem. Det finns även distinkta symboler för antal. Men nu för tiden används för det mesta arabiska siffror. Den bengaliska syntaxen följer strikta regler. Subjektet kommer först, sedan objektet och slutligen verbet. Det finns inga grammatiska genus. Substantiv och adjektiv varierar endast obetydligt. Det är bra för alla som vill lära sig detta viktiga språk. Och så många som möjligt borde göra det!