Ordlista

sv Lära känna   »   bg Запознанство

3 [tre]

Lära känna

Lära känna

3 [три]

3 [tri]

Запознанство

[Zapoznanstvo]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Hej! Зд-ав-й!-/ Здр--е-те! З------- / З--------- З-р-в-й- / З-р-в-й-е- --------------------- Здравей! / Здравейте! 0
Zdra---- /---ra-eyt-! Z------- / Z--------- Z-r-v-y- / Z-r-v-y-e- --------------------- Zdravey! / Zdraveyte!
God dag! Д-б-р ---! Д---- д--- Д-б-р д-н- ---------- Добър ден! 0
D-b---de-! D---- d--- D-b-r d-n- ---------- Dobyr den!
Hur står det till? К-- -и? К-- с-- К-к с-? ------- Как си? 0
Kak-s-? K-- s-- K-k s-? ------- Kak si?
Kommer ni från Europa? От--в--па--и-с--? О- Е----- л- с--- О- Е-р-п- л- с-е- ----------------- От Европа ли сте? 0
Ot --v-o-a -- st-? O- Y------ l- s--- O- Y-v-o-a l- s-e- ------------------ Ot Yevropa li ste?
Kommer ni från Amerika? О---мерика--- с--? О- А------ л- с--- О- А-е-и-а л- с-е- ------------------ От Америка ли сте? 0
O- -m----a -----e? O- A------ l- s--- O- A-e-i-a l- s-e- ------------------ Ot Amerika li ste?
Kommer ni från Asien? От --ия ли--те? О- А--- л- с--- О- А-и- л- с-е- --------------- От Азия ли сте? 0
O- -zi-a li ste? O- A---- l- s--- O- A-i-a l- s-e- ---------------- Ot Aziya li ste?
På vilket hotell bor ni? В -ой -оте- ст--от-е---ли? В к-- х---- с-- о--------- В к-й х-т-л с-е о-с-д-а-и- -------------------------- В кой хотел сте отседнали? 0
V---y-k-o-el--t- ot---nali? V k-- k----- s-- o--------- V k-y k-o-e- s-e o-s-d-a-i- --------------------------- V koy khotel ste otsednali?
Hur länge har ni varit här? Колк- ----о-сте---к? К---- д---- с-- т--- К-л-о д-л-о с-е т-к- -------------------- Колко дълго сте тук? 0
Ko--- dylgo---e-t--? K---- d---- s-- t--- K-l-o d-l-o s-e t-k- -------------------- Kolko dylgo ste tuk?
Hur länge stannar ni? К--ко---еме--е о-та-е--? К---- в---- щ- о-------- К-л-о в-е-е щ- о-т-н-т-? ------------------------ Колко време ще останете? 0
K--k- v-em----c----s----t-? K---- v---- s---- o-------- K-l-o v-e-e s-c-e o-t-n-t-? --------------------------- Kolko vreme shche ostanete?
Trivs ni bra här? Х---сва--- -и тук? Х------ л- В- т--- Х-р-с-а л- В- т-к- ------------------ Харесва ли Ви тук? 0
Kh-r--v- l--V- tuk? K------- l- V- t--- K-a-e-v- l- V- t-k- ------------------- Kharesva li Vi tuk?
Är ni semester här? В-- -а по-ив-а------- ---? В-- н- п------ л- с-- т--- В-е н- п-ч-в-а л- с-е т-к- -------------------------- Вие на почивка ли сте тук? 0
V-- -a -----vk------t--tu-? V-- n- p------- l- s-- t--- V-e n- p-c-i-k- l- s-e t-k- --------------------------- Vie na pochivka li ste tuk?
Kom och hälsa på mig någon gång! Е--т--ми-н--г---и! Е---- м- н- г----- Е-а-е м- н- г-с-и- ------------------ Елате ми на гости! 0
E-a-- ------g-s-i! E---- m- n- g----- E-a-e m- n- g-s-i- ------------------ Elate mi na gosti!
Här är min adress. Ет--ад-еса --. Е-- а----- м-- Е-о а-р-с- м-. -------------- Ето адреса ми. 0
Et---d---- --. E-- a----- m-- E-o a-r-s- m-. -------------- Eto adresa mi.
Ses vi imorgon? Ще-се-види- л--утр-? Щ- с- в---- л- у---- Щ- с- в-д-м л- у-р-? -------------------- Ще се видим ли утре? 0
Sh-h- -- vidim-l- u-r-? S---- s- v---- l- u---- S-c-e s- v-d-m l- u-r-? ----------------------- Shche se vidim li utre?
Tyvärr, jag har annat för mig. Съжаля--м- ве-е---а--нещо-п-е-ви-. С--------- в--- и--- н--- п------- С-ж-л-в-м- в-ч- и-а- н-щ- п-е-в-д- ---------------------------------- Съжалявам, вече имам нещо предвид. 0
S-z----a-am, -ec-- -m-m n-s-c------d-i-. S----------- v---- i--- n------ p------- S-z-a-y-v-m- v-c-e i-a- n-s-c-o p-e-v-d- ---------------------------------------- Syzhalyavam, veche imam neshcho predvid.
Hej då! Ч-о! Ч--- Ч-о- ---- Чао! 0
C---! C---- C-a-! ----- Chao!
Adjö! Д-------е! Д--------- Д-в-ж-а-е- ---------- Довиждане! 0
Dov-zhd--e! D---------- D-v-z-d-n-! ----------- Dovizhdane!
Vi ses snart! Д--с--р-! Д- с----- Д- с-о-о- --------- До скоро! 0
Do s-o-o! D- s----- D- s-o-o- --------- Do skoro!

Alfabet

Vi kan kommunicera med språk. Vi kan berätta för andra vad vi tänker eller känner. Skrift har också denna funktion. De flesta språk har en skriftlig form. Skrift består av tecken. Dessa tecken kan vara olika. De flesta skrifter består av bokstäver. Dessa bokstäver utgör alfabet. Ett alfabet är en organiserad uppsättning av grafiska symboler. Dessa tecken sammanfogas till att bilda ord enligt vissa regler. Varje tecken har ett fast uttal. Termen ‘alfabet’ kommer från det grekiska språket. Där kallades de två första bokstäverna ‘alfa’ och ‘beta’. Det har funnits många olika alfabet genom historien. Människor använde tecken för mer än 3.000 år sedan. Tidigare var tecknen magiska symboler. Endast ett fåtal människor visste vad de betydde. Senare förlorade tecknen sin symboliska karaktär. Idag har bokstäver ingen betydelse. De har endast betydelse när de kombineras med andra bokstäver. Tecken som t ex kinesiska fungerar annorlunda. De liknar bilder och skildrar ofta vad de betyder. När vi skriver kodar vi våra tankar. Vi använder tecken för att registrera vår kunskap. Vår hjärna har lärt sig att avkoda alfabetet. Tecken blir ord, ord blir idéer. På detta sätt kan en text överleva i tusentals år. Och fortfarande förstås…
Visste du?
Bengaliska är ett av de indo-iranska språken. Det är modersmål för omkring 200 miljoner människor. Mer än 140 miljoner av dessa bor i Bangladesh. I Indien finns det ungefär 75 miljoner människor som talar språket. Ytterligare människor som talar det finns i Malaysia, Nepal och Saudiarabien. Bengaliska är således ett av de mest talade språken i världen. Språket har sitt eget skriftsystem. Det finns även distinkta symboler för antal. Men nu för tiden används för det mesta arabiska siffror. Den bengaliska syntaxen följer strikta regler. Subjektet kommer först, sedan objektet och slutligen verbet. Det finns inga grammatiska genus. Substantiv och adjektiv varierar endast obetydligt. Det är bra för alla som vill lära sig detta viktiga språk. Och så många som möjligt borde göra det!