Ordlista

sv I köket   »   hi रसोईघर में

19 [nitton]

I köket

I köket

१९ [उन्नीस]

19 [unnees]

रसोईघर में

[rasoeeghar mein]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
Har du ett nytt kök? क--ा-त--्हारा -स---- नया---? क--- त------- र----- न-- ह-- क-य- त-म-ह-र- र-ो-घ- न-ा ह-? ---------------------------- क्या तुम्हारा रसोईघर नया है? 0
kya tum-a-ra --s--e-ha--n--a hai? k-- t------- r--------- n--- h--- k-a t-m-a-r- r-s-e-g-a- n-y- h-i- --------------------------------- kya tumhaara rasoeeghar naya hai?
Vad vill du laga för mat idag? आ--तु- क-या ---ना-चाह-ी --च--त--ह-? आ- त-- क--- प---- च---- / च---- ह-- आ- त-म क-य- प-ा-ा च-ह-ी / च-ह-े ह-? ----------------------------------- आज तुम क्या पकाना चाहती / चाहते हो? 0
aa- ----ky----ka--a --a--a-e--/--h-a-a-- ho? a-- t-- k-- p------ c-------- / c------- h-- a-j t-m k-a p-k-a-a c-a-h-t-e / c-a-h-t- h-? -------------------------------------------- aaj tum kya pakaana chaahatee / chaahate ho?
Lagar du mat på elektrisk spis eller på gasspis? त-- बि------ ख--- -क-ती---पका---हो-य--ग-- -र? त-- ब---- प- ख--- प---- / प---- ह- य- ग-- प-- त-म ब-ज-ी प- ख-न- प-ा-ी / प-ा-े ह- य- ग-स प-? --------------------------------------------- तुम बिजली पर खाना पकाती / पकाते हो या गैस पर? 0
t-m---jal-e---- --aa-a--a--a----- ---a-te--o-ya---i- par? t-- b------ p-- k----- p------- / p------ h- y- g--- p--- t-m b-j-l-e p-r k-a-n- p-k-a-e- / p-k-a-e h- y- g-i- p-r- --------------------------------------------------------- tum bijalee par khaana pakaatee / pakaate ho ya gais par?
Ska jag skära löken? क--ा-मै--प--ा- -ा-ूँ? क--- म-- प---- क----- क-य- म-ं प-य-ज क-ट-ँ- --------------------- क्या मैं प्याज काटूँ? 0
kya m----pyaaj ----o-n? k-- m--- p---- k------- k-a m-i- p-a-j k-a-o-n- ----------------------- kya main pyaaj kaatoon?
Ska jag skala potatisen? क-य--म-ं -लू-छील--? क--- म-- आ-- छ----- क-य- म-ं आ-ू छ-ल-ँ- ------------------- क्या मैं आलू छीलूँ? 0
ky- -a-n --loo-ch--e-o--? k-- m--- a---- c--------- k-a m-i- a-l-o c-h-e-o-n- ------------------------- kya main aaloo chheeloon?
Ska jag skölja salladen? क्---मै- स-ाद-धोऊँ? क--- म-- स--- ध---- क-य- म-ं स-ा- ध-ऊ-? ------------------- क्या मैं सलाद धोऊँ? 0
ky-----n sal--- ---oo-? k-- m--- s----- d------ k-a m-i- s-l-a- d-o-o-? ----------------------- kya main salaad dhooon?
Var är glasen? प-य-ले-कह-ँ----? प----- क--- ह--- प-य-ल- क-ा- ह-ं- ---------------- प्याले कहाँ हैं? 0
py---- --h-an h---? p----- k----- h---- p-a-l- k-h-a- h-i-? ------------------- pyaale kahaan hain?
Var är porslinet? ची-- के-ब--तन क----हैं? च--- क- ब---- क--- ह--- च-न- क- ब-्-न क-ा- ह-ं- ----------------------- चीनी के बर्तन कहाँ हैं? 0
chee-e- -- barta- ka--an h---? c------ k- b----- k----- h---- c-e-n-e k- b-r-a- k-h-a- h-i-? ------------------------------ cheenee ke bartan kahaan hain?
Var är besticken? छुरी-–--ा--े कह-- ---? छ--- – क---- क--- ह--- छ-र- – क-ं-े क-ा- ह-ं- ---------------------- छुरी – कांटे कहाँ हैं? 0
ch-ur-e-–-ka-nt- ka-aan-h-in? c------ – k----- k----- h---- c-h-r-e – k-a-t- k-h-a- h-i-? ----------------------------- chhuree – kaante kahaan hain?
Har du en konservöppnare? क--- -ु-्-ा-- प-स-डि---े--ो--------पक-- है? क--- त------- प-- ड----- ख---- क- उ---- ह-- क-य- त-म-ह-र- प-स ड-ब-ब- ख-ल-े क- उ-क-ण ह-? ------------------------------------------- क्या तुम्हारे पास डिब्बे खोलने का उपकरण है? 0
k-a ----a--- p--------e k-olan--ka-u-a-a-----a-? k-- t------- p--- d---- k------ k- u------- h--- k-a t-m-a-r- p-a- d-b-e k-o-a-e k- u-a-a-a- h-i- ------------------------------------------------ kya tumhaare paas dibbe kholane ka upakaran hai?
Har du en flasköppnare? क्या-त---ह----पा--ब--ल---लने क---प-रण ह-? क--- त------- प-- ब--- ख---- क- उ---- ह-- क-य- त-म-ह-र- प-स ब-त- ख-ल-े क- उ-क-ण ह-? ----------------------------------------- क्या तुम्हारे पास बोतल खोलने का उपकरण है? 0
k-a--u--a--e paas b--a--khol--e----u---aran ---? k-- t------- p--- b---- k------ k- u------- h--- k-a t-m-a-r- p-a- b-t-l k-o-a-e k- u-a-a-a- h-i- ------------------------------------------------ kya tumhaare paas botal kholane ka upakaran hai?
Har du en korkskruv? क्य--त-म--ा-- प-- -ॉर---–-पेंच--ै? क--- त------- प-- क---- – प--- ह-- क-य- त-म-ह-र- प-स क-र-क – प-ं- ह-? ---------------------------------- क्या तुम्हारे पास कॉर्क – पेंच है? 0
k-a--u---a------s-ko-- - -en-- h-i? k-- t------- p--- k--- – p---- h--- k-a t-m-a-r- p-a- k-r- – p-n-h h-i- ----------------------------------- kya tumhaare paas kork – pench hai?
Kokar du soppan i den här kastrullen? क्-ा-त-- -स ----न-म---स-- -ना-- /--न--े---? क--- त-- इ- ब---- म-- स-- ब---- / ब---- ह-- क-य- त-म इ- ब-्-न म-ं स-प ब-ा-ी / ब-ा-े ह-? ------------------------------------------- क्या तुम इस बर्तन में सूप बनाती / बनाते हो? 0
kya --m ---b-r--n-me-n----- ba----e- --ba----- ho? k-- t-- i- b----- m--- s--- b------- / b------ h-- k-a t-m i- b-r-a- m-i- s-o- b-n-a-e- / b-n-a-e h-? -------------------------------------------------- kya tum is bartan mein soop banaatee / banaate ho?
Steker du fisken i den här stekpannan? क्----ुम ---कढाई म---म-ल--पकात--/ प---े--ो? क--- त-- इ- क--- म-- म--- प---- / प---- ह-- क-य- त-म इ- क-ा- म-ं म-ल- प-ा-ी / प-ा-े ह-? ------------------------------------------- क्या तुम इस कढाई में मछली पकाती / पकाते हो? 0
kya-t-- ----adh--e -ein --c---l----aka-te- /-pa-aa-e---? k-- t-- i- k------ m--- m-------- p------- / p------ h-- k-a t-m i- k-d-a-e m-i- m-c-h-l-e p-k-a-e- / p-k-a-e h-? -------------------------------------------------------- kya tum is kadhaee mein machhalee pakaatee / pakaate ho?
Grillar du grönsakerna på den här grillen? क-य- त----स --रिल प--सब-जिय-ँ ग-रि---र-- ह-? क--- त-- इ- ग---- प- स------- ग---- क--- ह-- क-य- त-म इ- ग-र-ल प- स-्-ि-ा- ग-र-ल क-त- ह-? -------------------------------------------- क्या तुम इस ग्रिल पर सब्जियाँ ग्रिल करते हो? 0
ky----m -- g-i--pa- -a----aa- -r-- k-rat--h-? k-- t-- i- g--- p-- s-------- g--- k----- h-- k-a t-m i- g-i- p-r s-b-i-a-n g-i- k-r-t- h-? --------------------------------------------- kya tum is gril par sabjiyaan gril karate ho?
Jag dukar bordet. मै--म-ज़ -र मे-़पो- ब-छा -हा-- रह- ह-ँ म-- म--- प- म------ ब--- र-- / र-- ह-- म-ं म-ज- प- म-ज-प-श ब-छ- र-ा / र-ी ह-ँ -------------------------------------- मैं मेज़ पर मेज़पोश बिछा रहा / रही हूँ 0
m--n--ez---r----a-osh b--h-a-raha /-rah-e ho-n m--- m-- p-- m------- b----- r--- / r---- h--- m-i- m-z p-r m-z-p-s- b-c-h- r-h- / r-h-e h-o- ---------------------------------------------- main mez par mezaposh bichha raha / rahee hoon
Här är knivarna, gafflarna och skedarna. यह-ँ ----या---का--- और -म--- ह-ं य--- छ------- क---- औ- च---- ह-- य-ा- छ-र-य-ँ- क-ं-े औ- च-्-च ह-ं -------------------------------- यहाँ छुरियाँ, कांटे और चम्मच हैं 0
ya---n chh-r-y--n,--a--t- a-r-cha-m-c--h--n y----- c---------- k----- a-- c------- h--- y-h-a- c-h-r-y-a-, k-a-t- a-r c-a-m-c- h-i- ------------------------------------------- yahaan chhuriyaan, kaante aur chammach hain
Här är glasen, tallrikarna och servetterna. य-ा--प्याले, ---िय-ँ ---न-पकि--ह-ं य--- प------ थ------ औ- न----- ह-- य-ा- प-य-ल-, थ-ल-य-ँ औ- न-प-ि- ह-ं ---------------------------------- यहाँ प्याले, थालियाँ और नैपकिन हैं 0
y--aan--y-ale, -----i--an a-- -aip---n-ha-n y----- p------ t--------- a-- n------- h--- y-h-a- p-a-l-, t-a-l-y-a- a-r n-i-a-i- h-i- ------------------------------------------- yahaan pyaale, thaaliyaan aur naipakin hain

Lärande och inlärningsstilar

Om någon inte gör framsteg i lärandet, kanske de lär sig fel. Det vill säga att de lär sig på ett sätt som inte fungerar med deras ‘stil’. Det finns fyra inlärningsstilar som är allmänt erkända. Dessa inlärningsstilar är förknippade med sinnesorganen. Det finns audotiva, visuella, kommunikativa och motoriska inlärningsstilar. Audotiva lär sig bäst det de hör. De är till exempel bra på att komma ihåg melodier. När de studerar läser de högt för sig själva; De lär sig ord högt. De talar ofta för sig själva. CD-skivor eller föreläsningar i ämnet är till hjälp för dem. Visuella lär sig bäst det de ser. För dem är det viktigt att läsa information. De gör mycket anteckningar när de studerar. De tycker också om att lära sig med hjälp av bilder, tabeller och minneskort. De läser mycket och drömmer ofta och i färg. De lär sig bäst i en trevlig miljö. Kommunikativa föredrar samtal och diskussioner. De behöver interaktion eller dialog med andra. De ställer många frågor i klassen och lär sig bra i grupp. Motoriska lär sig genom rörelse. De föredrar metoden ‘learning by doing’ och vill pröva allt. De tycker om att vara fysiskt aktiva eller tugga tuggummi när de studerar. De tycker inte om teorier, men experiment. Det är viktigt att notera att nästan alla är en blandning av dessa typer. Så det finns ingen som representerar en enda typ. Det är därför vi lär oss bäst när vi engagerar alla våra sinnesorgan. Då aktiveras hjärnan på många olika sätt och lagrar nytt innehåll bra. Läs, diskutera och lyssna på orden! Och sporta efteråt!
Visste du?
Indonesiska talas av mer än 160 miljoner människor. Men det är modersmål för endast 30 miljoner. Detta beror på att nästan 500 olika etniska grupper bor i Indonesien. De talar 250 olika språk som delas upp i många dialekter. En sådan lingvistisk variation kan naturligtvis leda till problem. Dagens indonesiska har alltså implementerats som standardiserat nationellt språk. Det lärs ut i alla skolor utöver modersmålet. Indonesiska räknas till de austronesiska språken. Det är så nära besläktat med malajiska att de två språken betraktas som nästan identiska. Det finns många fördelar med att lära sig indonesiska. Grammatiken är inte särskilt komplicerad. Stavningen är inte heller svår. Du kan basera uttalet på stavningen. Många indonesiska ord kommer från andra språk, vilket gör det lättare. Och snart kommer indonesiska att vara ett av de viktigaste språken i världen!