Ordlista

sv Fråga efter vägen   »   be Пытацца пра дарогу

40 [fyrtio]

Fråga efter vägen

Fråga efter vägen

40 [сорак]

40 [sorak]

Пытацца пра дарогу

[Pytatstsa pra darogu]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
Ursäkta! Пра-а---! Прабачце! П-а-а-ц-! --------- Прабачце! 0
Pr--ach---! Prabachtse! P-a-a-h-s-! ----------- Prabachtse!
Kan ni hjälpa mig? Н- --г-і --Вы-м-е--а-аг--? Не маглі б Вы мне памагчы? Н- м-г-і б В- м-е п-м-г-ы- -------------------------- Не маглі б Вы мне памагчы? 0
Ne m-g-і-- V- --- -a-a--h-? Ne maglі b Vy mne pamagchy? N- m-g-і b V- m-e p-m-g-h-? --------------------------- Ne maglі b Vy mne pamagchy?
Var finns en bra restaurang här? Дзе---т----ь-д-бры-р--т--ан? Дзе тут ёсць добры рэстаран? Д-е т-т ё-ц- д-б-ы р-с-а-а-? ---------------------------- Дзе тут ёсць добры рэстаран? 0
D-e tut-yosts’-d-b---re-ta---? Dze tut yosts’ dobry restaran? D-e t-t y-s-s- d-b-y r-s-a-a-? ------------------------------ Dze tut yosts’ dobry restaran?
Gå runt hörnet till vänster. П-вяр--це -а ро--н---в-. Павярніце за рог налева. П-в-р-і-е з- р-г н-л-в-. ------------------------ Павярніце за рог налева. 0
P-v--r--tse-za-r---n---v-. Pavyarnіtse za rog naleva. P-v-a-n-t-e z- r-g n-l-v-. -------------------------- Pavyarnіtse za rog naleva.
Gå sedan en bit rakt fram. П-тым -р-х----а-дзі-е-п--м-. Потым трохі прайдзіце прама. П-т-м т-о-і п-а-д-і-е п-а-а- ---------------------------- Потым трохі прайдзіце прама. 0
Po--- t-o----p----zіts- ----a. Potym trokhі praydzіtse prama. P-t-m t-o-h- p-a-d-і-s- p-a-a- ------------------------------ Potym trokhі praydzіtse prama.
Gå sedan hundra meter till höger. Пот----в--н-це н-права-і-п-а--з-це -т- -етра-. Потым звярніце направа і прайдзіце сто метраў. П-т-м з-я-н-ц- н-п-а-а і п-а-д-і-е с-о м-т-а-. ---------------------------------------------- Потым звярніце направа і прайдзіце сто метраў. 0
P-tym z--ar----e ---r--a-і --aydzіt-- -t--m-----. Potym zvyarnіtse naprava і praydzіtse sto metrau. P-t-m z-y-r-і-s- n-p-a-a і p-a-d-і-s- s-o m-t-a-. ------------------------------------------------- Potym zvyarnіtse naprava і praydzіtse sto metrau.
Ni kan också ta bussen. Т-к-а-а -ы----а------ці -а-аў-о-ус. Таксама Вы можаце сесці на аўтобус. Т-к-а-а В- м-ж-ц- с-с-і н- а-т-б-с- ----------------------------------- Таксама Вы можаце сесці на аўтобус. 0
Taksa---Vy -o--at---s-stsі n- ----bus. Taksama Vy mozhatse sestsі na autobus. T-k-a-a V- m-z-a-s- s-s-s- n- a-t-b-s- -------------------------------------- Taksama Vy mozhatse sestsі na autobus.
Ni kan också ta spårvagnen. Т-кса-- Вы-мо--ц--се-ц- ------мв-й. Таксама Вы можаце сесці на трамвай. Т-к-а-а В- м-ж-ц- с-с-і н- т-а-в-й- ----------------------------------- Таксама Вы можаце сесці на трамвай. 0
Taks--- -- -o----se -est----a -ramv-y. Taksama Vy mozhatse sestsі na tramvay. T-k-a-a V- m-z-a-s- s-s-s- n- t-a-v-y- -------------------------------------- Taksama Vy mozhatse sestsі na tramvay.
Ni kan också helt enkelt åka efter mig. Так-ам---ы -ож-це--р--та п--ех-----а--ной. Таксама Вы можаце проста праехаць за мной. Т-к-а-а В- м-ж-ц- п-о-т- п-а-х-ц- з- м-о-. ------------------------------------------ Таксама Вы можаце проста праехаць за мной. 0
T---ama----mo-hatse p-o-ta -r------s’-z--mnoy. Taksama Vy mozhatse prosta praekhats’ za mnoy. T-k-a-a V- m-z-a-s- p-o-t- p-a-k-a-s- z- m-o-. ---------------------------------------------- Taksama Vy mozhatse prosta praekhats’ za mnoy.
Hur kommer jag till fotbollsstadion? Я- мне -ра--ці -- --т--л--------а--ён-? Як мне прайсці да футбольнага стадыёна? Я- м-е п-а-с-і д- ф-т-о-ь-а-а с-а-ы-н-? --------------------------------------- Як мне прайсці да футбольнага стадыёна? 0
Y-k --e p-a--t------futbol--a-a s---yena? Yak mne praystsі da futbol’naga stadyena? Y-k m-e p-a-s-s- d- f-t-o-’-a-a s-a-y-n-? ----------------------------------------- Yak mne praystsі da futbol’naga stadyena?
Gå över bron! П-р--дз-ц--пра- м-с-! Перайдзіце праз мост! П-р-й-з-ц- п-а- м-с-! --------------------- Перайдзіце праз мост! 0
P---ydz--se --az mo--! Peraydzіtse praz most! P-r-y-z-t-e p-a- m-s-! ---------------------- Peraydzіtse praz most!
Åk genom tunneln! Пр---з------аз т-нэ--! Праедзьце праз тунэль! П-а-д-ь-е п-а- т-н-л-! ---------------------- Праедзьце праз тунэль! 0
P--ed-’--e-pr-- t-ne-’! Praedz’tse praz tunel’! P-a-d-’-s- p-a- t-n-l-! ----------------------- Praedz’tse praz tunel’!
Åk fram till tredje trafikljuset. П--е------д- т-э--га свят----ра. Праедзьце да трэцяга святлафора. П-а-д-ь-е д- т-э-я-а с-я-л-ф-р-. -------------------------------- Праедзьце да трэцяга святлафора. 0
Praedz’-s--d- --e-sy--- -v-atla-o-a. Praedz’tse da tretsyaga svyatlafora. P-a-d-’-s- d- t-e-s-a-a s-y-t-a-o-a- ------------------------------------ Praedz’tse da tretsyaga svyatlafora.
Ta sedan av till höger vid första gatan. П-т-м --яр-іце----п---ы- -аваро-е на-р-в-. Потым звярніце на першым павароце направа. П-т-м з-я-н-ц- н- п-р-ы- п-в-р-ц- н-п-а-а- ------------------------------------------ Потым звярніце на першым павароце направа. 0
P---m-zvy--nі------ -e-sh-m--a-aro-s--n-p--va. Potym zvyarnіtse na pershym pavarotse naprava. P-t-m z-y-r-і-s- n- p-r-h-m p-v-r-t-e n-p-a-a- ---------------------------------------------- Potym zvyarnіtse na pershym pavarotse naprava.
Åk sedan rakt fram vid nästa korsning. По-ы- ----д-ьце--аўп---т --с----ае с--ы--ва--е. Потым праедзьце наўпрост наступнае скрыжаванне. П-т-м п-а-д-ь-е н-ў-р-с- н-с-у-н-е с-р-ж-в-н-е- ----------------------------------------------- Потым праедзьце наўпрост наступнае скрыжаванне. 0
Po--- -rae-z’-----aup-os--n-st---ae---ryzh--a--e. Potym praedz’tse nauprost nastupnae skryzhavanne. P-t-m p-a-d-’-s- n-u-r-s- n-s-u-n-e s-r-z-a-a-n-. ------------------------------------------------- Potym praedz’tse nauprost nastupnae skryzhavanne.
Ursäkta, hur kommer jag till flygplatsen? Пра-- праб-ч-нн-, як---е--р-п--ь-- а--а--р-? Прашу прабачэння, як мне трапіць у аэрапорт? П-а-у п-а-а-э-н-, я- м-е т-а-і-ь у а-р-п-р-? -------------------------------------------- Прашу прабачэння, як мне трапіць у аэрапорт? 0
Pr---u p--bac-e-ny-,--ak --- t-----s’ - ae-a-or-? Prashu prabachennya, yak mne trapіts’ u aeraport? P-a-h- p-a-a-h-n-y-, y-k m-e t-a-і-s- u a-r-p-r-? ------------------------------------------------- Prashu prabachennya, yak mne trapіts’ u aeraport?
Det är bäst att ta tunnelbanan. Най-епш--р-ед--це-н---етро. Найлепш праедзьце на метро. Н-й-е-ш п-а-д-ь-е н- м-т-о- --------------------------- Найлепш праедзьце на метро. 0
Nay-e-sh----edz’-se -- met--. Naylepsh praedz’tse na metro. N-y-e-s- p-a-d-’-s- n- m-t-o- ----------------------------- Naylepsh praedz’tse na metro.
Åk helt enkelt ända fram till slutstationen. П---т--п----з------ к-н--вой-с-ан---. Проста праедзьце да канцавой станцыі. П-о-т- п-а-д-ь-е д- к-н-а-о- с-а-ц-і- ------------------------------------- Проста праедзьце да канцавой станцыі. 0
Pros-a--ra---’t-- -a --n-s-vo- s--ntsy-. Prosta praedz’tse da kantsavoy stantsyі. P-o-t- p-a-d-’-s- d- k-n-s-v-y s-a-t-y-. ---------------------------------------- Prosta praedz’tse da kantsavoy stantsyі.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Djurens språk

När vi vill uttrycka oss själva, använder vi vårt tal. Även djur har sitt eget språk. Och de använder det precis som vi människor. Det vill säga, de talar med varandra för att utbyta information. I grund och botten har varje djurart ett specifikt språk. Till och med termiter kommunicerar med varandra. När de är i fara, kastar de sig på marken. Det är deras sätt att varna varandra. Andra djurarter visslar när de närmar sig fiender. Bin talar med varandra genom att dansa. Därigenom visar de andra bin var det finns något att äta. Valar gör ljud som kan höras 5.000 kilometer bort. De kommunicerar med varandra genom speciella sånger. Även elefanter ger varandra olika akustiska signaler. Men människor kan inte höra dem. De flesta djurspråk är mycket komplicerade. De består av en kombination av olika tecken. Akustiska, kemiska och optiska signaler används. Förutom det, använder djur olika gester. Vid det här laget har människor lärt sig husdjurens språk. De vet när hundar är glada. Och de ser när katter vill vara ifred. Men hundar och katter talar mycket olika språk. Många signaler är till och med exakta motsatser. Man trodde länge att dessa två djur helt enkelt inte tycker om varandra. Men de bara missförstår varandra. Detta leder till problem mellan hundar och katter. Så även djur slåss på grund av missförstånd…
Visste du?
Serbiska är modersmål för cirka 12 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Serbien och andra länder i sydöstra Europa. Serbiska räknas till de sydslaviska språken. Det är nära besläktat med kroatiska och bosniska. Grammatiken och vokabulären är mycket lika. Därför är det lätt för serber, kroater och bosnier att förstå varandra. Det serbiska alfabetet innehåller 30 bokstäver. Var och en har ett distinkt uttal. Man kan hitta paralleller till forntida tonspråk i intonationen. På kinesiska, till exempel, förändras tonhöjden av stavelserna med betydelsen. Det liknar serbiskan. Men i det här fallet spelar endast tonhöjden av den accentuerade stavelsen en roll. Den starka böjningsspråkstrukturen är ett annat kännetecken för serbiskan. Det betyder att substantiv, verb, adjektiv och pronomen alltid är böjda. Om du är intresserad av grammatiska strukturer, bör du definitivt lära dig serbiska!