Ordlista

sv Fråga efter vägen   »   et Tee küsimine

40 [fyrtio]

Fråga efter vägen

Fråga efter vägen

40 [nelikümmend]

Tee küsimine

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Ursäkta! V---nd---! V--------- V-b-n-a-e- ---------- Vabandage! 0
Kan ni hjälpa mig? S-a-e-te--ind a--a-a? S---- t- m--- a------ S-a-e t- m-n- a-d-t-? --------------------- Saate te mind aidata? 0
Var finns en bra restaurang här? K-- -- --i--hea--e--ora-? K-- o- s--- h-- r-------- K-s o- s-i- h-a r-s-o-a-? ------------------------- Kus on siin hea restoran? 0
Gå runt hörnet till vänster. Mi--e--a--ku-e---be-----g-. M---- v------- ü---- n----- M-n-e v-s-k-l- ü-b-r n-r-a- --------------------------- Minge vasakule ümber nurga. 0
Gå sedan en bit rakt fram. Mi--e --ejä--l ve-di---a- --s-. M---- s------- v---- m--- o---- M-n-e s-e-ä-e- v-i-i m-a- o-s-. ------------------------------- Minge seejärel veidi maad otse. 0
Gå sedan hundra meter till höger. M-----si-s ---- mee---t ---ema-e. M---- s--- s--- m------ p-------- M-n-e s-i- s-d- m-e-r-t p-r-m-l-. --------------------------------- Minge siis sada meetrit paremale. 0
Ni kan också ta bussen. Te-----e -a-buss-ga-mi-n-. T- v---- k- b------ m----- T- v-i-e k- b-s-i-a m-n-a- -------------------------- Te võite ka bussiga minna. 0
Ni kan också ta spårvagnen. Te võite-k--tr--m-ga---nn-. T- v---- k- t------- m----- T- v-i-e k- t-a-m-g- m-n-a- --------------------------- Te võite ka trammiga minna. 0
Ni kan också helt enkelt åka efter mig. T- --it- -a min- j-r-- sõ-t-. T- v---- k- m--- j---- s----- T- v-i-e k- m-n- j-r-l s-i-a- ----------------------------- Te võite ka minu järel sõita. 0
Hur kommer jag till fotbollsstadion? Kui-as -aan--- j-l----l-st--di--i-e? K----- s--- m- j-------------------- K-i-a- s-a- m- j-l-p-l-i-t-a-i-n-l-? ------------------------------------ Kuidas saan ma jalgpallistaadionile? 0
Gå över bron! Ül-ta-e si--! Ü------ s---- Ü-e-a-e s-l-! ------------- Ületage sild! 0
Åk genom tunneln! Sõ-tk--lä-- t--nel-! S----- l--- t------- S-i-k- l-b- t-n-e-i- -------------------- Sõitke läbi tunneli! 0
Åk fram till tredje trafikljuset. S-itk- kol-a-da foori--. S----- k------- f------- S-i-k- k-l-a-d- f-o-i-i- ------------------------ Sõitke kolmanda foorini. 0
Ta sedan av till höger vid första gatan. P--r--e--e--är-l-es-mes-le t--a-a-- -----al. P------ s------- e-------- t------- p------- P-ö-a-e s-e-ä-e- e-i-e-e-e t-n-v-l- p-r-m-l- -------------------------------------------- Pöörake seejärel esimesele tänavale paremal. 0
Åk sedan rakt fram vid nästa korsning. S--t-e -i-s o-se--le-jär----e-ris-m--u. S----- s--- o--- ü-- j------- r-------- S-i-k- s-i- o-s- ü-e j-r-m-s- r-s-m-k-. --------------------------------------- Sõitke siis otse üle järgmise ristmiku. 0
Ursäkta, hur kommer jag till flygplatsen? V-ban-a-e,--uida---a--õ--n--en--jaa--? V--------- k----- m- j---- l---------- V-b-n-a-e- k-i-a- m- j-u-n l-n-u-a-m-? -------------------------------------- Vabandage, kuidas ma jõuan lennujaama? 0
Det är bäst att ta tunnelbanan. P-r-- ole-s----- -- -et----- lä-e-si-e. P---- o----- k-- t- m------- l--------- P-r-m o-e-s- k-i t- m-t-o-g- l-h-k-i-e- --------------------------------------- Parem oleks, kui te metrooga läheksite. 0
Åk helt enkelt ända fram till slutstationen. Sõi--e l-h-s-lt lõpp-aa---i. S----- l------- l----------- S-i-k- l-h-s-l- l-p-j-a-a-i- ---------------------------- Sõitke lihtsalt lõppjaamani. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Djurens språk

När vi vill uttrycka oss själva, använder vi vårt tal. Även djur har sitt eget språk. Och de använder det precis som vi människor. Det vill säga, de talar med varandra för att utbyta information. I grund och botten har varje djurart ett specifikt språk. Till och med termiter kommunicerar med varandra. När de är i fara, kastar de sig på marken. Det är deras sätt att varna varandra. Andra djurarter visslar när de närmar sig fiender. Bin talar med varandra genom att dansa. Därigenom visar de andra bin var det finns något att äta. Valar gör ljud som kan höras 5.000 kilometer bort. De kommunicerar med varandra genom speciella sånger. Även elefanter ger varandra olika akustiska signaler. Men människor kan inte höra dem. De flesta djurspråk är mycket komplicerade. De består av en kombination av olika tecken. Akustiska, kemiska och optiska signaler används. Förutom det, använder djur olika gester. Vid det här laget har människor lärt sig husdjurens språk. De vet när hundar är glada. Och de ser när katter vill vara ifred. Men hundar och katter talar mycket olika språk. Många signaler är till och med exakta motsatser. Man trodde länge att dessa två djur helt enkelt inte tycker om varandra. Men de bara missförstår varandra. Detta leder till problem mellan hundar och katter. Så även djur slåss på grund av missförstånd…
Visste du?
Serbiska är modersmål för cirka 12 miljoner människor. Majoriteten av dessa människor bor i Serbien och andra länder i sydöstra Europa. Serbiska räknas till de sydslaviska språken. Det är nära besläktat med kroatiska och bosniska. Grammatiken och vokabulären är mycket lika. Därför är det lätt för serber, kroater och bosnier att förstå varandra. Det serbiska alfabetet innehåller 30 bokstäver. Var och en har ett distinkt uttal. Man kan hitta paralleller till forntida tonspråk i intonationen. På kinesiska, till exempel, förändras tonhöjden av stavelserna med betydelsen. Det liknar serbiskan. Men i det här fallet spelar endast tonhöjden av den accentuerade stavelsen en roll. Den starka böjningsspråkstrukturen är ett annat kännetecken för serbiskan. Det betyder att substantiv, verb, adjektiv och pronomen alltid är böjda. Om du är intresserad av grammatiska strukturer, bör du definitivt lära dig serbiska!