Ordlista

sv Läsa och skriva   »   hi पढ़ना और लिखना

6 [sex]

Läsa och skriva

Läsa och skriva

६ [छः]

6 [chhah]

पढ़ना और लिखना

[padhana aur likhana]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
Jag läser. मैं-प--त--/ पढ़-ी-ह-ँ म-- प---- / प---- ह-- म-ं प-़-ा / प-़-ी ह-ँ --------------------- मैं पढ़ता / पढ़ती हूँ 0
m--- --dh----/ ----a--e ho-n m--- p------ / p------- h--- m-i- p-d-a-a / p-d-a-e- h-o- ---------------------------- main padhata / padhatee hoon
Jag läser en bokstav. मैं-ए--अ-्-- पढ-त--- -ढ--- --ँ म-- ए- अ---- प---- / प---- ह-- म-ं ए- अ-्-र प-़-ा / प-़-ी ह-ँ ------------------------------ मैं एक अक्षर पढ़ता / पढ़ती हूँ 0
m-in -- a-shar--a--a-a -------te--hoon m--- e- a----- p------ / p------- h--- m-i- e- a-s-a- p-d-a-a / p-d-a-e- h-o- -------------------------------------- main ek akshar padhata / padhatee hoon
Jag läser ett ord. मै--एक-शब-----़ता-- --़-ी ह-ँ म-- ए- श--- प---- / प---- ह-- म-ं ए- श-्- प-़-ा / प-़-ी ह-ँ ----------------------------- मैं एक शब्द पढ़ता / पढ़ती हूँ 0
mai--ek---a-- -adh--- / ----at-e----n m--- e- s---- p------ / p------- h--- m-i- e- s-a-d p-d-a-a / p-d-a-e- h-o- ------------------------------------- main ek shabd padhata / padhatee hoon
Jag läser en mening. मैं ए---ाक---प-़त-------ती---ँ म-- ए- व---- प---- / प---- ह-- म-ं ए- व-क-य प-़-ा / प-़-ी ह-ँ ------------------------------ मैं एक वाक्य पढ़ता / पढ़ती हूँ 0
m--n--- -a-ky p---a---/ -ad-at-e -o-n m--- e- v---- p------ / p------- h--- m-i- e- v-a-y p-d-a-a / p-d-a-e- h-o- ------------------------------------- main ek vaaky padhata / padhatee hoon
Jag läser ett brev. मैं ----त्--------/ पढ-त- ह-ँ म-- ए- प--- प---- / प---- ह-- म-ं ए- प-्- प-़-ा / प-़-ी ह-ँ ----------------------------- मैं एक पत्र पढ़ता / पढ़ती हूँ 0
m-in-ek ---r padh-------adh-tee hoon m--- e- p--- p------ / p------- h--- m-i- e- p-t- p-d-a-a / p-d-a-e- h-o- ------------------------------------ main ek patr padhata / padhatee hoon
Jag läser en bok. मैं ए- पुस्तक-पढ-त- /----ती ह-ँ म-- ए- प----- प---- / प---- ह-- म-ं ए- प-स-त- प-़-ा / प-़-ी ह-ँ ------------------------------- मैं एक पुस्तक पढ़ता / पढ़ती हूँ 0
m-i--ek-p---a---a--at--/ p--h--e--hoon m--- e- p----- p------ / p------- h--- m-i- e- p-s-a- p-d-a-a / p-d-a-e- h-o- -------------------------------------- main ek pustak padhata / padhatee hoon
Jag läser. मै--पढ--ा ---ढ-ती-हूँ म-- प---- / प---- ह-- म-ं प-़-ा / प-़-ी ह-ँ --------------------- मैं पढ़ता / पढ़ती हूँ 0
m-in--a-hata-/ padh-te---oon m--- p------ / p------- h--- m-i- p-d-a-a / p-d-a-e- h-o- ---------------------------- main padhata / padhatee hoon
Du läser. त-म प-------पढ़-ी हो त-- प---- / प---- ह- त-म प-़-े / प-़-ी ह- -------------------- तुम पढ़ते / पढ़ती हो 0
tum-p---a-e-- -a-h---e ho t-- p------ / p------- h- t-m p-d-a-e / p-d-a-e- h- ------------------------- tum padhate / padhatee ho
Han läser. वह प-़-ा -ै व- प---- ह- व- प-़-ा ह- ----------- वह पढ़ता है 0
v-h p---ata h-i v-- p------ h-- v-h p-d-a-a h-i --------------- vah padhata hai
Jag skriver. मैं---खता - ल-खत----ँ म-- ल---- / ल---- ह-- म-ं ल-ख-ा / ल-ख-ी ह-ँ --------------------- मैं लिखता / लिखती हूँ 0
m-i- l-kh--- --li-h--e--hoon m--- l------ / l------- h--- m-i- l-k-a-a / l-k-a-e- h-o- ---------------------------- main likhata / likhatee hoon
Jag skriver en bokstav. मैं----अक्-र लि--ा / लिखत--ह-ँ म-- ए- अ---- ल---- / ल---- ह-- म-ं ए- अ-्-र ल-ख-ा / ल-ख-ी ह-ँ ------------------------------ मैं एक अक्षर लिखता / लिखती हूँ 0
ma-- ek-----ar lik-a---- lik--t-e --on m--- e- a----- l------ / l------- h--- m-i- e- a-s-a- l-k-a-a / l-k-a-e- h-o- -------------------------------------- main ek akshar likhata / likhatee hoon
Jag skriver ett ord. म-- -क --------ता-/-लि--ी -ूँ म-- ए- श--- ल---- / ल---- ह-- म-ं ए- श-्- ल-ख-ा / ल-ख-ी ह-ँ ----------------------------- मैं एक शब्द लिखता / लिखती हूँ 0
m----e---habd--i---t--/-likh---e -oon m--- e- s---- l------ / l------- h--- m-i- e- s-a-d l-k-a-a / l-k-a-e- h-o- ------------------------------------- main ek shabd likhata / likhatee hoon
Jag skriver en mening. मैं-ए- -ाक-- लिखता / -ि--ी -ूँ म-- ए- व---- ल---- / ल---- ह-- म-ं ए- व-क-य ल-ख-ा / ल-ख-ी ह-ँ ------------------------------ मैं एक वाक्य लिखता / लिखती हूँ 0
m-i- -k-v-aky l-kh--- - ---hate- h--n m--- e- v---- l------ / l------- h--- m-i- e- v-a-y l-k-a-a / l-k-a-e- h-o- ------------------------------------- main ek vaaky likhata / likhatee hoon
Jag skriver ett brev. मैं----पत्र--िखत--- -ि--- -ूँ म-- ए- प--- ल---- / ल---- ह-- म-ं ए- प-्- ल-ख-ा / ल-ख-ी ह-ँ ----------------------------- मैं एक पत्र लिखता / लिखती हूँ 0
m--n--k-p--- l-k--ta / --khat-e---on m--- e- p--- l------ / l------- h--- m-i- e- p-t- l-k-a-a / l-k-a-e- h-o- ------------------------------------ main ek patr likhata / likhatee hoon
Jag skriver en bok. म-ं -- पु--त--लिखता - ल---- ह-ँ म-- ए- प----- ल---- / ल---- ह-- म-ं ए- प-स-त- ल-ख-ा / ल-ख-ी ह-ँ ------------------------------- मैं एक पुस्तक लिखता / लिखती हूँ 0
mai---k -usta----kh-------ik-at-e --on m--- e- p----- l------ / l------- h--- m-i- e- p-s-a- l-k-a-a / l-k-a-e- h-o- -------------------------------------- main ek pustak likhata / likhatee hoon
Jag skriver. म-- लिखता-- लिख-ी -ूँ म-- ल---- / ल---- ह-- म-ं ल-ख-ा / ल-ख-ी ह-ँ --------------------- मैं लिखता / लिखती हूँ 0
m-in --khata - l-kha-ee ho-n m--- l------ / l------- h--- m-i- l-k-a-a / l-k-a-e- h-o- ---------------------------- main likhata / likhatee hoon
Du skriver. तुम ----- - -िखत- -ो त-- ल---- / ल---- ह- त-म ल-ख-े / ल-ख-ी ह- -------------------- तुम लिखते / लिखती हो 0
t-m --k-a-e-/---k-a-ee -o t-- l------ / l------- h- t-m l-k-a-e / l-k-a-e- h- ------------------------- tum likhate / likhatee ho
Han skriver. व----ख-ा-है व- ल---- ह- व- ल-ख-ा ह- ----------- वह लिखता है 0
v---l--h-t---ai v-- l------ h-- v-h l-k-a-a h-i --------------- vah likhata hai

Internationalismen

Globaliseringen stannar inte vid språk. Detta är tydligt genom ökningen av ‘internationalismen’. Internationalismen innebär ord som finns i flera språk. Orden kan därvid ha samma betydelse eller liknande. Uttalet är ofta detsamma. Stavningen av orden är vanligtvis också mycket lika. Spridningen av internationalismen är intressant. De bryr sig inte om gränser. Inte heller geografiska gränser. Och speciellt inte språkgränser. Det är ord som förstås på alla kontinenter. Ordet hotel är ett bra exempel på detta. Det finns nästan överallt i världen. Internationalismen kommer från vetenskapen. Tekniska termer sprids också snabbt och över hela världen. Gamla sådana termer är härledda från en gemensam rot. De har utvecklats från samma ord. Men de flesta av dem är vanligtvis lånade. Det vill säga att ord införlivas helt enkelt i andra språk. Vid införlivandet spelar kulturella kretsar en viktig roll. Varje civilisation har sina egna traditioner. Det är därför inte alla nya begrepp fångas upp överallt. Kulturella normer bestämmer vilka begrepp som införlivas. Vissa saker finns bara i vissa delar av världen. Andra saker sprids mycket snabbt över hela världen. Men det är bara när de sprids, som deras namn också sprids. Det är just det som gör internationalismen så spännande! När vi upptäcker språk, upptäcker vi alltid kulturer också.
Visste du?
Kinesiska är det mest talade språket i världen. Med det sagt, det finns inte bara ett utan flera kinesiska språk. Alla hör till den sino-tibetanska språkfamiljen. Totalt talar ungefär 1,3 biljoner människor kinesiska. Majoriteten av dessa människor bor i Kina eller Taiwan. Det största kinesiska språket är standardkinesiska, även känt som mandarin. Som Kinas officiella språk är det modersmål för 850 miljoner människor. Andra kinesiska språk erkänns ofta bara som dialekter. Mandarin förstås av nästan alla människor som talar kinesiska. All kinesiska har ett gemensamt skriftsystem som är mellan 4000 och 5000 år gammalt. Därför har kinesiska den längsta litterära traditionen av alla språk. Kinesiska bokstäver är svårare än alfabetiska system. Men grammatiken är relativt lätt att lära, vilket gör att en person kan avancera snabbt. Och fler och fler vill lära sig kinesiska. Ha modet att försöka - kinesiska är framtidens språk!