Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   hi प्रश्न – भूतकाल २

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

८६ [छियासी]

86 [chhiyaasee]

प्रश्न – भूतकाल २

[prashn – bhootakaal 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? तुम----ौ- स--टाई---नी-ह-? त-मन- क-न स- ट-ई पहन- ह-? त-म-े क-न स- ट-ई प-न- ह-? ------------------------- तुमने कौन सी टाई पहनी है? 0
t---n--k-u- --- t--e-p--an-- ha-? tumane kaun see taee pahanee hai? t-m-n- k-u- s-e t-e- p-h-n-e h-i- --------------------------------- tumane kaun see taee pahanee hai?
Vilken bil har du köpt? त--ने कौ- सी--ा----रीद--है? त-मन- क-न स- ग-ड़- खर-द- ह-? त-म-े क-न स- ग-ड़- ख-ी-ी ह-? --------------------------- तुमने कौन सी गाड़ी खरीदी है? 0
tum--e k--- ----gaad-e-kh-reed-e----? tumane kaun see gaadee khareedee hai? t-m-n- k-u- s-e g-a-e- k-a-e-d-e h-i- ------------------------------------- tumane kaun see gaadee khareedee hai?
Vilken tidning har du prenumererat på? त---े--ौ--सा-अखब---ल-वा-ा हु--ह-? त-मन- क-न स- अखब-र लगव-य- ह-आ ह-? त-म-े क-न स- अ-ब-र ल-व-य- ह-आ ह-? --------------------------------- तुमने कौन सा अखबार लगवाया हुआ है? 0
tu-ane -aun--- a-hab-ar --g-vaa---hua h-i? tumane kaun sa akhabaar lagavaaya hua hai? t-m-n- k-u- s- a-h-b-a- l-g-v-a-a h-a h-i- ------------------------------------------ tumane kaun sa akhabaar lagavaaya hua hai?
Vem har du sett? आपन------- द--- -ा? आपन- क-सक- द-ख- थ-? आ-न- क-स-ो द-ख- थ-? ------------------- आपने किसको देखा था? 0
a-pa-e------o -ek-a tha? aapane kisako dekha tha? a-p-n- k-s-k- d-k-a t-a- ------------------------ aapane kisako dekha tha?
Vem har du träffat? आप---सक--म-ले थ-? आप क-सक- म-ल- थ-? आ- क-स-ो म-ल- थ-? ----------------- आप किसको मिले थे? 0
a-p-kisako mi-- t--? aap kisako mile the? a-p k-s-k- m-l- t-e- -------------------- aap kisako mile the?
Vem har du känt igen? आ--- -ि--- प----ा-है? आपन- क-सक- पहच-न- ह-? आ-न- क-स-ो प-च-न- ह-? --------------------- आपने किसको पहचाना है? 0
a-p-ne-k---k----ha-haan- --i? aapane kisako pahachaana hai? a-p-n- k-s-k- p-h-c-a-n- h-i- ----------------------------- aapane kisako pahachaana hai?
När har ni gått upp? आप-कब--ठ---ै-? आप कब उठ- ह--? आ- क- उ-े ह-ं- -------------- आप कब उठे हैं? 0
a-p --- u-he-----? aap kab uthe hain? a-p k-b u-h- h-i-? ------------------ aap kab uthe hain?
När har ni börjat? आपन---ब--र-्----या-ह-? आपन- कब आरम-भ क-य- ह-? आ-न- क- आ-म-भ क-य- ह-? ---------------------- आपने कब आरम्भ किया है? 0
aa-a-e--ab-aa-amb---i-a---i? aapane kab aarambh kiya hai? a-p-n- k-b a-r-m-h k-y- h-i- ---------------------------- aapane kab aarambh kiya hai?
När har ni slutat? आ-न---ब -----क--ा-ह-? आपन- कब खत-म क-य- ह-? आ-न- क- ख-्- क-य- ह-? --------------------- आपने कब खत्म किया है? 0
aapa-- -ab -ha-m ki---h--? aapane kab khatm kiya hai? a-p-n- k-b k-a-m k-y- h-i- -------------------------- aapane kab khatm kiya hai?
Varför har ni vaknat? आ-----ी-द-कब ख-----ी? आपक- न--द कब ख-ल- थ-? आ-क- न-ं- क- ख-ल- थ-? --------------------- आपकी नींद कब खुली थी? 0
a-pak-e --e-d -a- -h--e--t-ee? aapakee neend kab khulee thee? a-p-k-e n-e-d k-b k-u-e- t-e-? ------------------------------ aapakee neend kab khulee thee?
Varför blev ni lärare? आ- ---्------ो- ब-े थे? आप श-क-षक क-य-- बन- थ-? आ- श-क-ष- क-य-ं ब-े थ-? ----------------------- आप शिक्षक क्यों बने थे? 0
a-p sh--s-a------ --n- --e? aap shikshak kyon bane the? a-p s-i-s-a- k-o- b-n- t-e- --------------------------- aap shikshak kyon bane the?
Varför har ni tagit en taxi? आ-न- -ैक-सी ---ो- ---ह-? आपन- ट-क-स- क-य-- ल- ह-? आ-न- ट-क-स- क-य-ं ल- ह-? ------------------------ आपने टैक्सी क्यों ली है? 0
a----e t--k--- k-on -e- -a-? aapane taiksee kyon lee hai? a-p-n- t-i-s-e k-o- l-e h-i- ---------------------------- aapane taiksee kyon lee hai?
Vart kommer ni ifrån? आप क-ाँ स--आ-े? आप कह-- स- आय-? आ- क-ा- स- आ-े- --------------- आप कहाँ से आये? 0
aa--k--aa- s---aye? aap kahaan se aaye? a-p k-h-a- s- a-y-? ------------------- aap kahaan se aaye?
Vart har ni gått? आप-क-ा--ग-े--े? आप कह-- गय- थ-? आ- क-ा- ग-े थ-? --------------- आप कहाँ गये थे? 0
aap---haan -a---th-? aap kahaan gaye the? a-p k-h-a- g-y- t-e- -------------------- aap kahaan gaye the?
Var har ni varit? आप कहाँ-थ-? आप कह-- थ-? आ- क-ा- थ-? ----------- आप कहाँ थे? 0
aa--k-ha----h-? aap kahaan the? a-p k-h-a- t-e- --------------- aap kahaan the?
Vem har du hjälpt? आ-ने--िस -ी म-द-क- ह-? आपन- क-स क- मदद क- ह-? आ-न- क-स क- म-द क- ह-? ---------------------- आपने किस की मदद की है? 0
aap--e--is--ee-m--ad k---h-i? aapane kis kee madad kee hai? a-p-n- k-s k-e m-d-d k-e h-i- ----------------------------- aapane kis kee madad kee hai?
Vem har du skrivit till? आ-ने किस -- ---ा--ै? आपन- क-स क- ल-ख- ह-? आ-न- क-स क- ल-ख- ह-? -------------------- आपने किस को लिखा है? 0
a---ne-kis-ko-l-k-a -ai? aapane kis ko likha hai? a-p-n- k-s k- l-k-a h-i- ------------------------ aapane kis ko likha hai?
Vem har du svarat? आपने--ि- क- ---तर ---ा है? आपन- क-स क- उत-तर द-य- ह-? आ-न- क-स क- उ-्-र द-य- ह-? -------------------------- आपने किस को उत्तर दिया है? 0
aa-----k-s-k--utt-r----- h-i? aapane kis ko uttar diya hai? a-p-n- k-s k- u-t-r d-y- h-i- ----------------------------- aapane kis ko uttar diya hai?

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…