Ordlista

sv Possessiva pronomen 2   »   hi सम्बन्धवाचक सर्वनाम २

67 [sextiosju]

Possessiva pronomen 2

Possessiva pronomen 2

६७ [सड़सठ]

67 [sadasath]

सम्बन्धवाचक सर्वनाम २

[sambandhavaachak sarvanaam 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
glasögonen चश--ा च---- च-्-ा ----- चश्मा 0
c---h-a c------ c-a-h-a ------- chashma
Han har glömt sina glasögon. व-------च-्-- भूल-ग-ा व- अ--- च---- भ-- ग-- व- अ-न- च-्-ा भ-ल ग-ा --------------------- वह अपना चश्मा भूल गया 0
vah apan- ch-shma --o---ga-a v-- a---- c------ b---- g--- v-h a-a-a c-a-h-a b-o-l g-y- ---------------------------- vah apana chashma bhool gaya
Var har han sina glasögon då? फ-र-उ-का-चश--ा क-ाँ-है? फ-- उ--- च---- क--- ह-- फ-र उ-क- च-्-ा क-ा- ह-? ----------------------- फिर उसका चश्मा कहाँ है? 0
ph-- u-a-a-c-------kahaan -a-? p--- u---- c------ k----- h--- p-i- u-a-a c-a-h-a k-h-a- h-i- ------------------------------ phir usaka chashma kahaan hai?
klockan घड़ी घ-- घ-ी --- घड़ी 0
gh-dee g----- g-a-e- ------ ghadee
Hans klocka är sönder. उ----घड़ी --राब -ो-गयी है उ--- घ-- ख---- ह- ग-- ह- उ-क- घ-ी ख-र-ब ह- ग-ी ह- ------------------------ उसकी घड़ी ख़राब हो गयी है 0
u-ak-- gh---e -hara-b-h- ----e h-i u----- g----- k------ h- g---- h-- u-a-e- g-a-e- k-a-a-b h- g-y-e h-i ---------------------------------- usakee ghadee kharaab ho gayee hai
Klockan hänger på väggen. घड़ी--ीवा--प- --गी है घ-- द---- प- ट--- ह- घ-ी द-व-र प- ट-ग- ह- -------------------- घड़ी दीवार पर टंगी है 0
g-adee deev--r-par-tan-e--hai g----- d------ p-- t----- h-- g-a-e- d-e-a-r p-r t-n-e- h-i ----------------------------- ghadee deevaar par tangee hai
passet पा--ोर-ट प------- प-स-ो-्- -------- पासपोर्ट 0
p-as----t p-------- p-a-a-o-t --------- paasaport
Han har förlorat sitt pass. उ--े-अपना पा-----ट ख- द-य- -ै उ--- अ--- प------- ख- द--- ह- उ-न- अ-न- प-स-ो-्- ख- द-य- ह- ----------------------------- उसने अपना पासपोर्ट खो दिया है 0
u-a-e --an- pa--ap--t -ho -iy- -ai u---- a---- p-------- k-- d--- h-- u-a-e a-a-a p-a-a-o-t k-o d-y- h-i ---------------------------------- usane apana paasaport kho diya hai
Var har han sitt pass då? तो-उ-का-पा-पोर-ट-क-ाँ--ै? त- उ--- प------- क--- ह-- त- उ-क- प-स-ो-्- क-ा- ह-? ------------------------- तो उसका पासपोर्ट कहाँ है? 0
to--s--a p--s--o-t--ahaa-----? t- u---- p-------- k----- h--- t- u-a-a p-a-a-o-t k-h-a- h-i- ------------------------------ to usaka paasaport kahaan hai?
de – deras, sina वे-– -न-ा-/ उ-की / उ--े व- – उ--- / उ--- / उ--- व- – उ-क- / उ-क- / उ-क- ----------------------- वे – उनका / उनकी / उनके 0
v--- --a-- /--n---e / un--e v- – u---- / u----- / u---- v- – u-a-a / u-a-e- / u-a-e --------------------------- ve – unaka / unakee / unake
Barnen kan inte hitta sina föräldrar. ब-्-ो- क- -नक- मा----- न-----िल -ह- --ं ब----- क- उ--- म------ न--- म-- र-- ह-- ब-्-ो- क- उ-क- म-ँ-ब-प न-ी- म-ल र-े ह-ं --------------------------------------- बच्चों को उनके माँ-बाप नहीं मिल रहे हैं 0
b---chon k- --ak- ---n---ap nah-n m---r--e-h-in b------- k- u---- m-------- n---- m-- r--- h--- b-c-c-o- k- u-a-e m-a---a-p n-h-n m-l r-h- h-i- ----------------------------------------------- bachchon ko unake maan-baap nahin mil rahe hain
Men där kommer ju deras föräldrar! ल------ --क--मात--प-त----रह- -ैं ल- व--- उ--- म--- प--- आ र-- ह-- ल- व-ा- उ-क- म-त- प-त- आ र-े ह-ं -------------------------------- लो वहाँ उनके माता पिता आ रहे हैं 0
lo--aha-- ---k- ma-ta----- aa-r--e -a-n l- v----- u---- m---- p--- a- r--- h--- l- v-h-a- u-a-e m-a-a p-t- a- r-h- h-i- --------------------------------------- lo vahaan unake maata pita aa rahe hain
Ni – Er आ--–--पक------क--- आपकी आ- – आ--- / आ--- / आ--- आ- – आ-क- / आ-क- / आ-क- ----------------------- आप – आपका / आपके / आपकी 0
a-- – -a--ka-/--ap--- - a---kee a-- – a----- / a----- / a------ a-p – a-p-k- / a-p-k- / a-p-k-e ------------------------------- aap – aapaka / aapake / aapakee
Hur var er resa, herr Müller? आ-----ा-्-- -ै---थी- -्-- म-----? आ--- य----- क--- थ-- श--- म------ आ-क- य-त-र- क-स- थ-, श-र- म-य-ल-? --------------------------------- आपकी यात्रा कैसी थी, श्री म्युलर? 0
aapakee --a--a kai--- --e-, s-re--my-lar? a------ y----- k----- t---- s---- m------ a-p-k-e y-a-r- k-i-e- t-e-, s-r-e m-u-a-? ----------------------------------------- aapakee yaatra kaisee thee, shree myular?
Var är er fru, herr Müller? आप-ी प--नि क-ा----?-श्-ी--्य--र? आ--- प---- क--- ह-- श--- म------ आ-क- प-्-ि क-ा- ह-? श-र- म-य-ल-? -------------------------------- आपकी पत्नि कहाँ है? श्री म्युलर? 0
aa-a-e- -atni-ka--an h------r-e---u-a-? a------ p---- k----- h--- s---- m------ a-p-k-e p-t-i k-h-a- h-i- s-r-e m-u-a-? --------------------------------------- aapakee patni kahaan hai? shree myular?
Ni – Er आप --आ--ा-/ आ----- आप-ी आ- – आ--- / आ--- / आ--- आ- – आ-क- / आ-क- / आ-क- ----------------------- आप – आपका / आपके / आपकी 0
aap-–-a-p-k--/-aa-a-e - --pakee a-- – a----- / a----- / a------ a-p – a-p-k- / a-p-k- / a-p-k-e ------------------------------- aap – aapaka / aapake / aapakee
Hur var er resa, fru Schmidt? आ-की ---्-ा--ै-ी थी- श्--म-ी ---िट? आ--- य----- क--- थ-- श------ श----- आ-क- य-त-र- क-स- थ-, श-र-म-ी श-म-ट- ----------------------------------- आपकी यात्रा कैसी थी, श्रीमती श्मिट? 0
a-p---e--aat-a---is-e-th----------a-e- sh--t? a------ y----- k----- t---- s--------- s----- a-p-k-e y-a-r- k-i-e- t-e-, s-r-e-a-e- s-m-t- --------------------------------------------- aapakee yaatra kaisee thee, shreematee shmit?
Var är er man, fru Schmidt? आ--- प---कहाँ ह--- -्रीमत--श्म-ट? आ--- प-- क--- ह--- श------ श----- आ-क- प-ी क-ा- ह-ं- श-र-म-ी श-म-ट- --------------------------------- आपके पती कहाँ हैं? श्रीमती श्मिट? 0
aap-ke-----e-ka--a--h--n? sh-e--at-e sh-i-? a----- p---- k----- h---- s--------- s----- a-p-k- p-t-e k-h-a- h-i-? s-r-e-a-e- s-m-t- ------------------------------------------- aapake patee kahaan hain? shreematee shmit?

Genetisk mutation gör det möjligt att tala

Människan är den enda levande varelse på jorden som kan tala. Det särskiljer henne från djur och växter. Djur och växter kommunicerar naturligtvis också med varandra. Men de talar inte ett komplext stavelsespråk. Men varför kan människan tala? Vissa fysiska egenskaper behövs för att kunna tala. Dessa fysiska egenskaper finns endast hos människor. Men det betyder inte nödvändigtvis att hon utvecklar dem. I den evolutionära historien händer ingenting utan en anledning. Någonstans längs vägen började människan tala. Vi vet ännu inte exakt när detta hände. Men någonting måste ha hänt, som gav människan förmågan att tala. Forskare tror att en genetisk mutation var ansvarig för detta. Antropologer har jämfört det genetiska materialet hos olika levande varelser. Det är väl känt att en speciell gen påverkar talet. Människor, hos vilka den är skadad, har problem med talet. De kan inte uttrycka sig själva så bra och har svårt att förstå ord. Denna gen undersöktes hos människor, apor och möss. Den är mycket likartad hos människor och schimpanser. Bara två små skillnader kan identifieras. Men dessa skillnader gör sin närvaro känd i hjärnan. Tillsammans med andra gener påverkar de vissa hjärnaktiviteter. Sålunda kan människor tala, men inte apor. Emellertid, det mänskliga språkets gåta är ännu inte löst. För enbart genmutation är inte tillräcklig för att möjliggöra tal. Forskare implanterade den mänskliga genvarianten hos möss. Det gav dem inte förmågan att tala… Men deras pipande förde mycket oväsen!