Ordlista

sv be om något   »   et midagi paluma

74 [sjuttiofyra]

be om något

be om något

74 [seitsekümmend neli]

midagi paluma

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Kan ni klippa mitt hår? Ka- ---s-a---t---u---uuk-eid lõig-t-? K-- t- s------- m-- j------- l------- K-s t- s-a-s-t- m-l j-u-s-i- l-i-a-a- ------------------------------------- Kas te saaksite mul juukseid lõigata? 0
Inte för kort, tack. Mi--e ---ga lü-ik---k-- --lu-. M---- l---- l---------- p----- M-t-e l-i-a l-h-k-s-k-, p-l-n- ------------------------------ Mitte liiga lühikeseks, palun. 0
Litet kortare, tack. V--di-l-------- -----. V---- l-------- p----- V-i-i l-h-m-k-, p-l-n- ---------------------- Veidi lühemaks, palun. 0
Kan ni framkalla bilderna? K-s -- -aa---te--e-d p-ldid--lmutada? K-- t- s------- n--- p----- i-------- K-s t- s-a-s-t- n-e- p-l-i- i-m-t-d-? ------------------------------------- Kas te saaksite need pildid ilmutada? 0
Fotona är på cd:n. Fo-o- on CD-----d-l. F---- o- C---------- F-t-d o- C---l-a-i-. -------------------- Fotod on CD-plaadil. 0
Fotona är i kameran. F-t-- ---f----p-raa-i-. F---- o- f------------- F-t-d o- f-t-a-a-a-d-s- ----------------------- Fotod on fotoaparaadis. 0
Kan ni reparera klockan? Ka-----s-a-site-s--- --lla -a---d--a? K-- t- s------- s--- k---- p--------- K-s t- s-a-s-t- s-d- k-l-a p-r-n-a-a- ------------------------------------- Kas te saaksite seda kella parandada? 0
Glaset är sönder. K-aas--- ---ki. K---- o- k----- K-a-s o- k-t-i- --------------- Klaas on katki. 0
Batteriet är slut. Pata-e--o--tühi. P------ o- t---- P-t-r-i o- t-h-. ---------------- Patarei on tühi. 0
Kan ni stryka skjortan? Sa----t--te--e-a---rk--t--i--da? S------- t- s--- s---- t-------- S-a-s-t- t- s-d- s-r-i t-i-k-d-? -------------------------------- Saaksite te seda särki triikida? 0
Kan ni göra rent byxorna? S---site t- ---d-p-k--d p--t-? S------- t- n--- p----- p----- S-a-s-t- t- n-e- p-k-i- p-s-a- ------------------------------ Saaksite te need püksid pesta? 0
Kan ni reparera skorna? Sa--si-e te----d----g-- paran-a--? S------- t- n--- k----- p--------- S-a-s-t- t- n-e- k-n-a- p-r-n-a-a- ---------------------------------- Saaksite te need kingad parandada? 0
Kan ni ge mig eld? S-a-si----e mu--e t--- -nd-? S------- t- m---- t--- a---- S-a-s-t- t- m-l-e t-l- a-d-? ---------------------------- Saaksite te mulle tuld anda? 0
Har ni tändstickor eller en tändare? Kas--e-l o- --kk--või ---g---h-li-? K-- t--- o- t---- v-- v------------ K-s t-i- o- t-k-e v-i v-l-u-i-k-i-? ----------------------------------- Kas teil on tikke või välgumihklit? 0
Har ni en askkopp? K-s teil-on ---------? K-- t--- o- t--------- K-s t-i- o- t-h-t-o-i- ---------------------- Kas teil on tuhatoosi? 0
Röker ni cigarr? S-----t-t--te-sig-rei-? S--------- t- s-------- S-i-s-t-t- t- s-g-r-i-? ----------------------- Suitsetate te sigareid? 0
Röker ni cigaretter? Su--seta---t--s-ga-e-t-? S--------- t- s--------- S-i-s-t-t- t- s-g-r-t-e- ------------------------ Suitsetate te sigarette? 0
Röker ni pipa? Suitse-----te p----? S--------- t- p----- S-i-s-t-t- t- p-i-u- -------------------- Suitsetate te piipu? 0

Lärande och läsning

Lärande och läsning hör ihop. Naturligtvis är detta särskilt sant när man lär sig främmande språk. Den som vill lära sig ett nytt språk måste läsa många texter. När man läser litteratur på ett främmande språk bearbetar man hela meningar. Hjärnan lär sig vokabulär och grammatik i ett sammanhang. Det hjälper den att utan svårighet spara det nya innehållet. Minnet har svårare att komma ihåg enstaka ord. När vi läser, lär vi oss vilken innebörd orden kan ha. Därigenom utvecklar vi en känsla för det nya språket. Litteraturen på det främmande språket får naturligtvis inte vara för svår. Moderna noveller eller kriminalromaner burkar vara underhållande. Dagstidningar har fördelen att de alltid är aktuella. Barnböcker eller tecknade serier lämpar sig också för inlärning. Bilderna underlättar förståelsen av det nya språket. Oavsett vilken litteratur du väljer - skall den vara underhållande! Det betyder att det ska hända mycket i berättelsen så att språket är varierat. Om du inte hittar något, kan särskilda läroböcker användas. Det finna många böcker med enkla texter för nybörjare. Det är viktigt att alltid använda ett lexikon när du läser. När du inte förstår ett ord bör du slå upp det. Hjärnan aktiveras när man läser och lär sig nya saker snabbt. För alla ord man inte förstår, skapar man en fil. På det viset kan orden granskas ofta. Det bidrar också till att belysa okända ord i texten. Sedan känner du igen dem direkt, när du ser dem nästa gång. Du kommer att göra snabbare framsteg, om du dagligen läser ett främmande språk. Hjärnan lär sig snabbt att imitera det nya språket. Det är möjligt att du slutligen tänker på det nya språket...