Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   et Küsimused – minevik 2

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

86 [kaheksakümmend kuus]

Küsimused – minevik 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska estniska Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? M-ll-st -i-s--sa---n---d? Millist lipsu sa kandsid? M-l-i-t l-p-u s- k-n-s-d- ------------------------- Millist lipsu sa kandsid? 0
Vilken bil har du köpt? Mil-i----u-o -a ost-id? Millise auto sa ostsid? M-l-i-e a-t- s- o-t-i-? ----------------------- Millise auto sa ostsid? 0
Vilken tidning har du prenumererat på? Mi-l-s---jal-h- sa-t--lis--? Millise ajalehe sa tellisid? M-l-i-e a-a-e-e s- t-l-i-i-? ---------------------------- Millise ajalehe sa tellisid? 0
Vem har du sett? K-d--te -äg--e? Keda te nägite? K-d- t- n-g-t-? --------------- Keda te nägite? 0
Vem har du träffat? Ke-leg- te-k-h--si--? Kellega te kohtusite? K-l-e-a t- k-h-u-i-e- --------------------- Kellega te kohtusite? 0
Vem har du känt igen? K--le t- -ra ------te? Kelle te ära tundsite? K-l-e t- ä-a t-n-s-t-? ---------------------- Kelle te ära tundsite? 0
När har ni gått upp? Mil--l t- --ka-it-? Millal te ärkasite? M-l-a- t- ä-k-s-t-? ------------------- Millal te ärkasite? 0
När har ni börjat? Mi-la--te ---sta-i--? Millal te alustasite? M-l-a- t- a-u-t-s-t-? --------------------- Millal te alustasite? 0
När har ni slutat? Milla- -e lõpe----te? Millal te lõpetasite? M-l-a- t- l-p-t-s-t-? --------------------- Millal te lõpetasite? 0
Varför har ni vaknat? M--s t---rkas-t-? Miks te ärkasite? M-k- t- ä-k-s-t-? ----------------- Miks te ärkasite? 0
Varför blev ni lärare? Miks-te -p-tajak- h--k-si-e? Miks te õpetajaks hakkasite? M-k- t- õ-e-a-a-s h-k-a-i-e- ---------------------------- Miks te õpetajaks hakkasite? 0
Varför har ni tagit en taxi? M-k- t--t-k-o --tsit-? Miks te takso võtsite? M-k- t- t-k-o v-t-i-e- ---------------------- Miks te takso võtsite? 0
Vart kommer ni ifrån? Kust t- -----e? Kust te tulite? K-s- t- t-l-t-? --------------- Kust te tulite? 0
Vart har ni gått? K-h- -- --k-it-? Kuhu te läksite? K-h- t- l-k-i-e- ---------------- Kuhu te läksite? 0
Var har ni varit? Kus--- ----e? Kus te olite? K-s t- o-i-e- ------------- Kus te olite? 0
Vem har du hjälpt? Ked- -a --t-s--? Keda sa aitasid? K-d- s- a-t-s-d- ---------------- Keda sa aitasid? 0
Vem har du skrivit till? Ke--el- s- -irj---s--? Kellele sa kirjutasid? K-l-e-e s- k-r-u-a-i-? ---------------------- Kellele sa kirjutasid? 0
Vem har du svarat? Ke----e--a ---ta--d? Kellele sa vastasid? K-l-e-e s- v-s-a-i-? -------------------- Kellele sa vastasid? 0

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…