Је--и--л--а--и-т-?
Је ли плажа чиста?
Ј- л- п-а-а ч-с-а-
------------------
Је ли плажа чиста? 0 Je l----a-a č-s--?Je li plaža čista?J- l- p-a-a č-s-a-------------------Je li plaža čista?
Мож- ли с- т-м- ку-а--?
Може ли се тамо купати?
М-ж- л- с- т-м- к-п-т-?
-----------------------
Може ли се тамо купати? 0 Može l--s- tam- k--a--?Može li se tamo kupati?M-ž- l- s- t-m- k-p-t-?-----------------------Može li se tamo kupati?
Н-----и оп--н- ---- -- --пати?
Није ли опасно тамо се купати?
Н-ј- л- о-а-н- т-м- с- к-п-т-?
------------------------------
Није ли опасно тамо се купати? 0 Ni-- -i opa-n--ta-o s--k--ati?Nije li opasno tamo se kupati?N-j- l- o-a-n- t-m- s- k-p-t-?------------------------------Nije li opasno tamo se kupati?
М-ж--л--с----д- изн----ти-с-----ра-?
Може ли се овде изнајмити сунцобран?
М-ж- л- с- о-д- и-н-ј-и-и с-н-о-р-н-
------------------------------------
Може ли се овде изнајмити сунцобран? 0 M-že -i--e-o-d---z-a-m----s-n---ran?Može li se ovde iznajmiti suncobran?M-ž- l- s- o-d- i-n-j-i-i s-n-o-r-n-------------------------------------Može li se ovde iznajmiti suncobran?
Може ли с- о--е --н--ми----е-а-к-?
Може ли се овде изнајмити лежаљка?
М-ж- л- с- о-д- и-н-ј-и-и л-ж-љ-а-
----------------------------------
Може ли се овде изнајмити лежаљка? 0 Mož- -- se-o-d- ---ajm--i-leža--ka?Može li se ovde iznajmiti ležaljka?M-ž- l- s- o-d- i-n-j-i-i l-ž-l-k-?-----------------------------------Može li se ovde iznajmiti ležaljka?
М--е ли -е--в---изн-јмити чам-ц?
Може ли се овде изнајмити чамац?
М-ж- л- с- о-д- и-н-ј-и-и ч-м-ц-
--------------------------------
Може ли се овде изнајмити чамац? 0 Mo-e-l--se --de i-najmi-----m--?Može li se ovde iznajmiti čamac?M-ž- l- s- o-d- i-n-j-i-i č-m-c---------------------------------Može li se ovde iznajmiti čamac?
Ј- --х --до--к------ -к---л- -а -о-и.
Ја бих радо скијао / скијала на води.
Ј- б-х р-д- с-и-а- / с-и-а-а н- в-д-.
-------------------------------------
Ја бих радо скијао / скијала на води. 0 Ja-bi---ado-s--j-o-/ s-ija----a----i.Ja bih rado skijao / skijala na vodi.J- b-h r-d- s-i-a- / s-i-a-a n- v-d-.-------------------------------------Ja bih rado skijao / skijala na vodi.
Я хотел бы / хотела бы покататься на водных лыжах.
Kan man hyra en surfbräda?
М-ж--л--се ----јм--и д-с-а-за-с---ање?
Може ли се изнајмити даска за сурфање?
М-ж- л- с- и-н-ј-и-и д-с-а з- с-р-а-е-
--------------------------------------
Може ли се изнајмити даска за сурфање? 0 Mož------- -z----iti---ska z- s--fa-j-?Može li se iznajmiti daska za surfanje?M-ž- l- s- i-n-j-i-i d-s-a z- s-r-a-j-?---------------------------------------Može li se iznajmiti daska za surfanje?
Мо-е л--с---з---м--- опрема з---о--ње?
Може ли се изнајмити опрема за роњење?
М-ж- л- с- и-н-ј-и-и о-р-м- з- р-њ-њ-?
--------------------------------------
Може ли се изнајмити опрема за роњење? 0 Mož-----s- -z---m-ti-o----- -a-ronj---e?Može li se iznajmiti oprema za ronjenje?M-ž- l- s- i-n-j-i-i o-r-m- z- r-n-e-j-?----------------------------------------Može li se iznajmiti oprema za ronjenje?
Могу--и--- и-на---т- --д-не --иј-?
Могу ли се изнајмити водене скије?
М-г- л- с- и-н-ј-и-и в-д-н- с-и-е-
----------------------------------
Могу ли се изнајмити водене скије? 0 Mog--l--se i--aj-it--v-den--sk-je?Mogu li se iznajmiti vodene skije?M-g- l- s- i-n-j-i-i v-d-n- s-i-e-----------------------------------Mogu li se iznajmiti vodene skije?
Ј---ам --к п-чет-ик.
Ја сам тек почетник.
Ј- с-м т-к п-ч-т-и-.
--------------------
Ја сам тек почетник. 0 Ja---- --k po--t-i-.Ja sam tek početnik.J- s-m t-k p-č-t-i-.--------------------Ja sam tek početnik.
Ја -----рос-чн- д---р-- д-бр-.
Ја сам просечно добар / добра.
Ј- с-м п-о-е-н- д-б-р / д-б-а-
------------------------------
Ја сам просечно добар / добра. 0 J- ----p--sečno do-ar-/ -obra.Ja sam prosečno dobar / dobra.J- s-m p-o-e-n- d-b-r / d-b-a-------------------------------Ja sam prosečno dobar / dobra.
Сна--зи---е-ве- с---м.
Сналазим се већ с тим.
С-а-а-и- с- в-ћ с т-м-
----------------------
Сналазим се већ с тим. 0 Sn-l-zim--e vec--- tim.Snalazim se vec- s tim.S-a-a-i- s- v-c- s t-m------------------------Snalazim se već s tim.
Г---је с----иф-?
Где је ски лифт?
Г-е ј- с-и л-ф-?
----------------
Где је ски лифт? 0 Gd- j----i -i--?Gde je ski lift?G-e j- s-i l-f-?----------------Gde je ski lift?
И-аш л-----собо- -к---?
Имаш ли са собом скије?
И-а- л- с- с-б-м с-и-е-
-----------------------
Имаш ли са собом скије? 0 Ima---- -- ----m ---j-?Imaš li sa sobom skije?I-a- l- s- s-b-m s-i-e------------------------Imaš li sa sobom skije?
Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord.
Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal.
Bilder kan också förmedla känslor bättre.
Därför använder reklamen en massa bilder.
Bilder fungerar annorlunda än tal.
De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet.
Det vill säga, hela bilden har en viss effekt,
Med tal behövs avsevärt fler ord.
Men bilder och tal hör ihop.
Vi behöver talet för att beskriva en bild.
På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder.
Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister.
Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig.
Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna.
Men budskapet i filmen är inte konkret.
Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret.
Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap.
Piktogram är ett bra exempel på detta.
Piktogram är enkla och klara bildsymboler.
De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation.
Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel.
Det visar en cigarett med en linje genom den.
Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen.
Men man måste också studera bildspråket.
Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det.
Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder.
Vad vi ser är beroende av många olika faktorer.
Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk.
Det är närmast släkt med azerbajdzjanska.
Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor.
Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön.
Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien.
Turkiskan har också påverkats av andra språk.
Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska.
Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna.
Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk.
Grammatiken skiljer mellan sex kasus.
Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska.
Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix.
Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem.
Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.