Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   ti ተግባራት ዕርፍቲ

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

48 [ኣርብዓን ሸሞንተን]

48 [aribi‘ani shemoniteni]

ተግባራት ዕርፍቲ

[tegibarati ‘irifitī]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
Är stranden ren? እ- ገምገም--ሕ----- -ዩ? እ- ገ--- ባ-- ጽ-- ድ-- እ- ገ-ገ- ባ-ሪ ጽ-ይ ድ-? ------------------- እቲ ገምገም ባሕሪ ጽሩይ ድዩ? 0
it--gemige-- -a---rī --’-ru-- diyu? i-- g------- b------ t------- d---- i-ī g-m-g-m- b-h-i-ī t-’-r-y- d-y-? ----------------------------------- itī gemigemi baḥirī ts’iruyi diyu?
Kan man bada där? ኣ-ኡ --ሕ-ብስ-ት-እል-ዶ? ኣ-- ክ----- ት--- ዶ- ኣ-ኡ ክ-ሕ-ብ- ት-እ- ዶ- ------------------ ኣብኡ ክትሕምብስ ትኽእል ዶ? 0
a-i---kit-ḥimi--si----̱--i-i---? a---- k------------ t-------- d-- a-i-u k-t-h-i-i-i-i t-h-i-i-i d-? --------------------------------- abi’u kitiḥimibisi tiẖi’ili do?
Är det inte farligt att bada där? ኣ-ኡ ምሕ-ባ--ሓ--- -ዩ ኣ-- ም---- ሓ--- ዲ- ኣ-ኡ ም-ን-ስ ሓ-ገ- ዲ- ----------------- ኣብኡ ምሕንባስ ሓደገኛ ዲዩ 0
a-i’---i-̣--ib--- h-a-ege--- ---u a---- m---------- h--------- d--- a-i-u m-h-i-i-a-i h-a-e-e-y- d-y- --------------------------------- abi’u miḥinibasi ḥadegenya dīyu
Kan man låna ett parasoll här? ኣ---ሓ- --ል --- ክትል-- ትኽ-- ዶ? ኣ-- ሓ- ጽ-- ጸ-- ክ---- ት--- ዶ- ኣ-ዚ ሓ- ጽ-ል ጸ-ይ ክ-ል-ሕ ት-እ- ዶ- ---------------------------- ኣብዚ ሓደ ጽላል ጸሓይ ክትልቃሕ ትኽእል ዶ? 0
a-izī----de--s-i-al- ts-e-̣ayi-----l----h----i--i’il- -o? a---- h---- t------- t-------- k----------- t-------- d-- a-i-ī h-a-e t-’-l-l- t-’-h-a-i k-t-l-k-a-̣- t-h-i-i-i d-? --------------------------------------------------------- abizī ḥade ts’ilali ts’eḥayi kitilik’aḥi tiẖi’ili do?
Kan man låna en solstol här? ኣብ- መ-በ- --ል-ሕ ት--ል ዶ? ኣ-- መ--- ክ---- ት--- ዶ- ኣ-ዚ መ-በ- ክ-ል-ሕ ት-እ- ዶ- ---------------------- ኣብዚ መንበር ክትልቃሕ ትኽእል ዶ? 0
ab-z- me-------k-til-k-a--- -iẖi-------? a---- m------- k----------- t-------- d-- a-i-ī m-n-b-r- k-t-l-k-a-̣- t-h-i-i-i d-? ----------------------------------------- abizī meniberi kitilik’aḥi tiẖi’ili do?
Kan man låna en båt här? ኣ-ዚ-ሓደ--ልባ ------ት-እል-ዶ ? ኣ-- ሓ- ጃ-- ክ---- ት--- ዶ ? ኣ-ዚ ሓ- ጃ-ባ ክ-ል-ሕ ት-እ- ዶ ? ------------------------- ኣብዚ ሓደ ጃልባ ክትልቃሕ ትኽእል ዶ ? 0
ab-zī -̣--e ---i-a---tilik’--̣----h--’ili -- ? a---- h---- j----- k----------- t-------- d- ? a-i-ī h-a-e j-l-b- k-t-l-k-a-̣- t-h-i-i-i d- ? ---------------------------------------------- abizī ḥade jaliba kitilik’aḥi tiẖi’ili do ?
Jag skulle gärna vilja surfa. ”ሰር---ዓ-ነት ---ት-ኣ- ማይ ብማ-በል- ክ-ይ--ደል-። ”--------- ስ--- ኣ- ማ- ብ----- ክ--- ደ--- ”-ር-”-ዓ-ነ- ስ-ር- ኣ- ማ- ብ-ዕ-ል- ክ-ይ- ደ-የ- -------------------------------------- ”ሰርፍ”(ዓይነት ስፖርት ኣብ ማይ ብማዕበል) ክኸይድ ደልየ። 0
”-e--f--(‘---n-ti-si-or--i-ab- mayi bima‘ibe-i)-k--̱--idi-deliye። ”---------------- s------- a-- m--- b---------- k-------- d------ ”-e-i-i-(-a-i-e-i s-p-r-t- a-i m-y- b-m-‘-b-l-) k-h-e-i-i d-l-y-። ----------------------------------------------------------------- ”serifi”(‘ayineti siporiti abi mayi bima‘ibeli) kiẖeyidi deliye።
Jag skulle gärna vilja dyka. ኣነ ኣ- -ሽ---ይ --ልቕ ደልየ ኣ- ኣ- ወ-- ማ- ክ--- ደ-- ኣ- ኣ- ወ-ጢ ማ- ክ-ል- ደ-የ --------------------- ኣነ ኣብ ወሽጢ ማይ ክጠልቕ ደልየ 0
an- --i w---it’----y--kit----k--i--e---e a-- a-- w------- m--- k---------- d----- a-e a-i w-s-i-’- m-y- k-t-e-i-̱-i d-l-y- ---------------------------------------- ane abi weshit’ī mayi kit’eliḵ’i deliye
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. ኣነ -ሳ-ሺ -ኸይ---ል-። ኣ- ቫ--- ክ--- ደ--- ኣ- ቫ--- ክ-ይ- ደ-የ- ----------------- ኣነ ቫሳ-ሺ ክኸይድ ደልየ። 0
a-e----a-sh-------y----de-i--። a-- v------- k-------- d------ a-e v-s---h- k-h-e-i-i d-l-y-። ------------------------------ ane vasa-shī kiẖeyidi deliye።
Kan man hyra en surfbräda? ኣ-ዚ---ርፍ--ርድ- ክት-ረ-ት-እል-ዶ? ኣ-- „--- ቦ--- ክ--- ት--- ዶ- ኣ-ዚ „-ር- ቦ-ድ- ክ-ኻ- ት-እ- ዶ- -------------------------- ኣብዚ „ሰርፍ ቦርድ“ ክትኻረ ትኽእል ዶ? 0
ab-zī „se----------i“--i---̱a---tiẖ-’il- d-? a---- „------ b------ k-------- t-------- d-- a-i-ī „-e-i-i b-r-d-“ k-t-h-a-e t-h-i-i-i d-? --------------------------------------------- abizī „serifi boridi“ kitiẖare tiẖi’ili do?
Kan man hyra en dykarutrustning? ኣ-ዚ -- ምጥ-- ---ቲ ክ-ኻ---ኽ-- -? ኣ-- ና- ም--- ክ--- ክ--- ት--- ዶ- ኣ-ዚ ና- ም-ሓ- ክ-ው- ክ-ኻ- ት-እ- ዶ- ----------------------------- ኣብዚ ናይ ምጥሓሊ ክዳውቲ ክትኻረ ትኽእል ዶ? 0
a-iz--nay- --t’i---lī---dawi-ī-k----̱-re ------ili--o? a---- n--- m--------- k------- k-------- t-------- d-- a-i-ī n-y- m-t-i-̣-l- k-d-w-t- k-t-h-a-e t-h-i-i-i d-? ------------------------------------------------------ abizī nayi mit’iḥalī kidawitī kitiẖare tiẖi’ili do?
Kan man hyra vattenskidor? ናይ-ቫ--ሺ -ው--ክ-ኻ--ት-እ- -? ና- ቫ--- ና-- ክ--- ት--- ዶ- ና- ቫ--- ና-ቲ ክ-ኻ- ት-እ- ዶ- ------------------------ ናይ ቫሳ-ሺ ናውቲ ክትኻረ ትኽእል ዶ? 0
na---vas--shī --wi---ki-iẖ-r--ti-̱-------o? n--- v------- n----- k-------- t-------- d-- n-y- v-s---h- n-w-t- k-t-h-a-e t-h-i-i-i d-? -------------------------------------------- nayi vasa-shī nawitī kitiẖare tiẖi’ili do?
Jag är bara nybörjare. ኣነ ---ጀማ- -የ። ኣ- ጌ- ጀ-- እ-- ኣ- ጌ- ጀ-ሪ እ-። ------------- ኣነ ጌና ጀማሪ እየ። 0
a---g-na ---a----ye። a-- g--- j----- i--- a-e g-n- j-m-r- i-e- -------------------- ane gēna jemarī iye።
Jag är medelbra. ኣነ----ላ- -እ-- ኣ-ኒ። ኣ- ማ---- ክ--- ኣ--- ኣ- ማ-ከ-ይ ክ-ለ- ኣ-ኒ- ------------------ ኣነ ማእከላይ ክእለት ኣሎኒ። 0
an----’ik----- --’il-t--a--n-። a-- m--------- k------- a----- a-e m-’-k-l-y- k-’-l-t- a-o-ī- ------------------------------ ane ma’ikelayi ki’ileti alonī።
Jag vet hur det går till. ኣ- ---ብኡ ኣ-ል-----። ኣ- ብ---- ኣ--- ኣ--- ኣ- ብ-ዕ-ኡ ኣ-ል- ኣ-ኒ- ------------------ ኣነ ብዛዕብኡ ኣፍልጦ ኣሎኒ። 0
a-e -i----b-’u a-i---’- a----። a-- b--------- a------- a----- a-e b-z-‘-b-’- a-i-i-’- a-o-ī- ------------------------------ ane biza‘ibi’u afilit’o alonī።
Var är skidliften? ስ--ሊ-ት-ኣ-ይ ኣሎ? ስ- ሊ-- ኣ-- ኣ-- ስ- ሊ-ት ኣ-ይ ኣ-? -------------- ስኪ ሊፍት ኣበይ ኣሎ? 0
si-ī -īf--- a------lo? s--- l----- a---- a--- s-k- l-f-t- a-e-i a-o- ---------------------- sikī līfiti abeyi alo?
Har du skidor med dig? ስኪ-----ዶ ስ- ኣ-- ዶ ስ- ኣ-ካ ዶ -------- ስኪ ኣሎካ ዶ 0
s-kī--lok---o s--- a---- d- s-k- a-o-a d- ------------- sikī aloka do
Har du pjäxor med dig? ና --በረ- -ኼዲ -ማ-ተማሊካ -? ና ይ በ-- መ-- ጫ- ተ--- ዶ- ና ይ በ-ድ መ-ዲ ጫ- ተ-ሊ- ዶ- ---------------------- ና ይ በረድ መኼዲ ጫማ ተማሊካ ዶ? 0
n- -- b--edi m---ē-ī c-’am- --mal------? n- y- b----- m------ c----- t------- d-- n- y- b-r-d- m-h-ē-ī c-’-m- t-m-l-k- d-? ---------------------------------------- na yi beredi meẖēdī ch’ama temalīka do?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.