Ordlista

sv Semesteraktiviteter   »   am የእረፍት እንቅስቃሴዎች

48 [fyrtiåtta]

Semesteraktiviteter

Semesteraktiviteter

48 [አርባ ስምንት]

48 [āriba siminiti]

የእረፍት እንቅስቃሴዎች

[ye’irefiti gīzē tegidaroti（ kiniwunochi）]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska amhariska Spela Mer
Är stranden ren? የ-ህሩ--ር---ፁህ ነው? የ--- ዳ-- ን-- ነ-- የ-ህ- ዳ-ቻ ን-ህ ነ-? ---------------- የባህሩ ዳርቻ ንፁህ ነው? 0
y-bahi-- -a-i--a n--͟-’----n-w-? y------- d------ n-------- n---- y-b-h-r- d-r-c-a n-t-s-u-i n-w-? -------------------------------- yebahiru daricha nit͟s’uhi newi?
Kan man bada där? መዋኘት ----? መ--- ይ---- መ-ኘ- ይ-ላ-? ---------- መዋኘት ይችላል? 0
m-----eti y-c--lali? m-------- y--------- m-w-n-e-i y-c-i-a-i- -------------------- mewanyeti yichilali?
Är det inte farligt att bada där? እ- ጋ--መ-ኘ----ጋ--ለ-ም? እ- ጋ- መ--- አ-- የ---- እ- ጋ- መ-ኘ- አ-ጋ የ-ው-? -------------------- እዛ ጋር መዋኘት አደጋ የለውም? 0
iz- -ari mew-ny-t--āde---yel--imi? i-- g--- m-------- ā---- y-------- i-a g-r- m-w-n-e-i ā-e-a y-l-w-m-? ---------------------------------- iza gari mewanyeti ādega yelewimi?
Kan man låna ett parasoll här? የ--- --ጥላ-መ-ራየት--ቻላ-? የ--- ጃ--- መ---- ይ---- የ-ሐ- ጃ-ጥ- መ-ራ-ት ይ-ላ-? --------------------- የፀሐይ ጃንጥላ መከራየት ይቻላል? 0
y---s’-ḥ-y---an-t’i-- -ek--aye-i---c--la--? y----------- j-------- m--------- y--------- y-t-s-e-̣-y- j-n-t-i-a m-k-r-y-t- y-c-a-a-i- -------------------------------------------- yet͟s’eḥāyi janit’ila mekerayeti yichalali?
Kan man låna en solstol här? የ--ር -ርቻ -ንበር መከ-የ- ይ--ል? የ--- ዳ-- ወ--- መ---- ይ---- የ-ህ- ዳ-ቻ ወ-በ- መ-ራ-ት ይ-ላ-? ------------------------- የባህር ዳርቻ ወንበር መከራየት ይቻላል? 0
ye--hi-i-d-ric-a -e---eri --ker-ye-i -ic--l-li? y------- d------ w------- m--------- y--------- y-b-h-r- d-r-c-a w-n-b-r- m-k-r-y-t- y-c-a-a-i- ----------------------------------------------- yebahiri daricha weniberi mekerayeti yichalali?
Kan man låna en båt här? ጀልባ--ከራየ- ይቻላል? ጀ-- መ---- ይ---- ጀ-ባ መ-ራ-ት ይ-ላ-? --------------- ጀልባ መከራየት ይቻላል? 0
j--i-a m-k-r-yet- yic-ala-i? j----- m--------- y--------- j-l-b- m-k-r-y-t- y-c-a-a-i- ---------------------------- jeliba mekerayeti yichalali?
Jag skulle gärna vilja surfa. የ-ሃ ----ደረት -ን---ት--ፈልጋለው። የ-- ላ- በ--- መ----- እ------ የ-ሃ ላ- በ-ረ- መ-ሸ-ተ- እ-ል-ለ-። -------------------------- የውሃ ላይ በደረት መንሸራተት እፈልጋለው። 0
y--i---l-yi-----r--- -en--h-r-te-- -f--i-alewi. y----- l--- b------- m------------ i----------- y-w-h- l-y- b-d-r-t- m-n-s-e-a-e-i i-e-i-a-e-i- ----------------------------------------------- yewiha layi bedereti menisherateti ifeligalewi.
Jag skulle gärna vilja dyka. ከ----ዘ----- -------- -ፈ-ጋ-ው። ከ--- ዘ-- ው- ው-- መ--- እ------ ከ-ፍ- ዘ-ዬ ው- ው-ጥ መ-ኘ- እ-ል-ለ-። ---------------------------- ከከፍታ ዘልዬ ውሃ ውስጥ መዋኘት እፈልጋለው። 0
kek----- --l-yē-wi-- w-s-t-i -e---y--i -f---ga---i. k------- z----- w--- w------ m-------- i----------- k-k-f-t- z-l-y- w-h- w-s-t-i m-w-n-e-i i-e-i-a-e-i- --------------------------------------------------- kekefita zeliyē wiha wisit’i mewanyeti ifeligalewi.
Jag skulle gärna vilja åka vattenskidor. በውሃ-ላይ --ሸራተ--እፈ--ለ-። በ-- ላ- መ----- እ------ በ-ሃ ላ- መ-ሸ-ተ- እ-ል-ለ-። --------------------- በውሃ ላይ መንሸራተት እፈልጋለው። 0
b--i-a-l--- m-nishe-ate-- i-el-------. b----- l--- m------------ i----------- b-w-h- l-y- m-n-s-e-a-e-i i-e-i-a-e-i- -------------------------------------- bewiha layi menisherateti ifeligalewi.
Kan man hyra en surfbräda? የ----ይ በ--ት-መ-ሸ--- --ራ-ት-ይቻላል? የ-- ላ- በ--- መ----- መ---- ይ---- የ-ሃ ላ- በ-ረ- መ-ሸ-ተ- መ-ራ-ት ይ-ላ-? ------------------------------ የውሃ ላይ በደረት መንሸራተቻ መከራየት ይቻላል? 0
ye-ih- -a-i be-e--ti meni-----t-ch- --ke--y--i -i--ala--? y----- l--- b------- m------------- m--------- y--------- y-w-h- l-y- b-d-r-t- m-n-s-e-a-e-h- m-k-r-y-t- y-c-a-a-i- --------------------------------------------------------- yewiha layi bedereti menisheratecha mekerayeti yichalali?
Kan man hyra en dykarutrustning? የጠ-ቂ--ና-ኛ----ች-መ-ራየ- -ቻላል? የ--- ዋ--- እ--- መ---- ይ---- የ-ላ- ዋ-ተ- እ-ዎ- መ-ራ-ት ይ-ላ-? -------------------------- የጠላቂ ዋናተኛ እቃዎች መከራየት ይቻላል? 0
y--’--a----------nya -k--wochi--ek-ra--t---i-hala-i? y--------- w-------- i-------- m--------- y--------- y-t-e-a-’- w-n-t-n-a i-’-w-c-i m-k-r-y-t- y-c-a-a-i- ---------------------------------------------------- yet’elak’ī wanatenya ik’awochi mekerayeti yichalali?
Kan man hyra vattenskidor? የ-- ላይ-ገ-ድ---- ------ መከራየት---ላ-? የ-- ላ- ገ-- ተ-- መ----- መ---- ይ---- የ-ሃ ላ- ገ-ድ ተ-ዞ መ-ሸ-ተ- መ-ራ-ት ይ-ላ-? --------------------------------- የውሃ ላይ ገመድ ተይዞ መንሸራተቻ መከራየት ይቻላል? 0
ye-i-a-la-i -eme-i--ey-zo-menis-eratec-a mekera--ti y-c--l--i? y----- l--- g----- t----- m------------- m--------- y--------- y-w-h- l-y- g-m-d- t-y-z- m-n-s-e-a-e-h- m-k-r-y-t- y-c-a-a-i- -------------------------------------------------------------- yewiha layi gemedi teyizo menisheratecha mekerayeti yichalali?
Jag är bara nybörjare. እ- --ሪ-ነ-። እ- ጀ-- ነ-- እ- ጀ-ሪ ነ-። ---------- እኔ ጀማሪ ነኝ። 0
i-- -e--rī n-nyi. i-- j----- n----- i-ē j-m-r- n-n-i- ----------------- inē jemarī nenyi.
Jag är medelbra. እኔ--ካ-ለ- -ኝ። እ- መ---- ነ-- እ- መ-ከ-ኛ ነ-። ------------ እኔ መካከለኛ ነኝ። 0
in- --k--el---a----yi. i-- m---------- n----- i-ē m-k-k-l-n-a n-n-i- ---------------------- inē mekakelenya nenyi.
Jag vet hur det går till. እ--ጎ---ነ-። እ- ጎ-- ነ-- እ- ጎ-ዝ ነ-። ---------- እኔ ጎበዝ ነኝ። 0
i-- --bezi-n--yi. i-- g----- n----- i-ē g-b-z- n-n-i- ----------------- inē gobezi nenyi.
Var är skidliften? በማ--- -- በተ--- ገ-- የ-ሄድ -ፍ- የ--ነ-？ በ---- ላ- በ---- ገ-- የ--- ሊ-- የ- ነ-- በ-ማ-ች ላ- በ-ወ-ረ ገ-ድ የ-ሄ- ሊ-ት የ- ነ-？ ---------------------------------- በማማዎች ላይ በተወጠረ ገመድ የሚሄድ ሊፍት የት ነው？ 0
b-mam-w---i --y- -e----t-e-- ge--d----m-h-di --fi-i--et--n---？ b---------- l--- b---------- g----- y------- l----- y--- n---- b-m-m-w-c-i l-y- b-t-w-t-e-e g-m-d- y-m-h-d- l-f-t- y-t- n-w-？ -------------------------------------------------------------- bemamawochi layi betewet’ere gemedi yemīhēdi līfiti yeti newi？
Har du skidor med dig? የ--ዶ -ይ-መን-ራ-ቻ--ለ-/ሽ? የ--- ላ- መ----- አ----- የ-ረ- ላ- መ-ሸ-ተ- አ-ህ-ሽ- --------------------- የበረዶ ላይ መንሸራተቻ አለህ/ሽ? 0
ye--red--lay--me----eratecha-āl--i/--i? y------- l--- m------------- ā--------- y-b-r-d- l-y- m-n-s-e-a-e-h- ā-e-i-s-i- --------------------------------------- yeberedo layi menisheratecha ālehi/shi?
Har du pjäxor med dig? በበረ- ላይ -ንሸራ-- ----ለህ-ሽ? በ--- ላ- መ----- ጫ- አ----- በ-ረ- ላ- መ-ሸ-ተ- ጫ- አ-ህ-ሽ- ------------------------ በበረዶ ላይ መንሸራተቻ ጫማ አለህ/ሽ? 0
beb-r--o-l-y- men-s-er--e----c-’-m--ā-e-i/---? b------- l--- m------------- c----- ā--------- b-b-r-d- l-y- m-n-s-e-a-e-h- c-’-m- ā-e-i-s-i- ---------------------------------------------- beberedo layi menisheratecha ch’ama ālehi/shi?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Bildernas språk

Ett tyskt ordspråk lyder: En bild säger mer än tusen ord. Det innebår att bilder ofta förstås snabbare än tal. Bilder kan också förmedla känslor bättre. Därför använder reklamen en massa bilder. Bilder fungerar annorlunda än tal. De visar oss flera saker samtidigt och i sin helhet. Det vill säga, hela bilden har en viss effekt, Med tal behövs avsevärt fler ord. Men bilder och tal hör ihop. Vi behöver talet för att beskriva en bild. På motsvarande sätt, förstås många texter först genom bilder. Förhållandet mellan bild och tal studeras av lingvister. Det väcker också frågan om bilder är ett språk i sig. Om någonting bara är filmat, kan vi titta på bilderna. Men budskapet i filmen är inte konkret. Om en bild är tänkt att fungera som tal, måste den vara konkret. Ju mindre den visar, desto klarare är dess budskap. Piktogram är ett bra exempel på detta. Piktogram är enkla och klara bildsymboler. De ersätter verbalt språk och är som sådana en form av visuell kommunikation. Alla känner till piktogrammet för ‘rökning förbjuden’ till exempel. Det visar en cigarett med en linje genom den. Bilder blir ännu viktigare på grund av globaliseringen. Men man måste också studera bildspråket. Det är inte begripligt i hela världen, även om många tror det. Därför att vår kultur påverkar vår förståelse av bilder. Vad vi ser är beroende av många olika faktorer. Så en del människor ser inte cigaretter, utan bara mörka linjer.
Visste du?
Turkiska är ett av nästan 40 turkiska språk. Det är närmast släkt med azerbajdzjanska. Det är modersmål eller andraspråk för mer än 80 miljoner människor. Dessa människor bor först och främst i Turkiet och på Balkanhalvön. Emigranter tog också turkiska med sig till Europa, Amerika och Australien. Turkiskan har också påverkats av andra språk. Vokabulären innehåller ord från arabiska och franska. Ett kännetecken för det turkiska språket är de många olika dialekterna. Istanbuldialekten anses vara basen för dagens standardspråk. Grammatiken skiljer mellan sex kasus. Den agglutinerande språkstrukturen är också ett kännetecken för turkiska. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks genom suffix. Det finns en fast sekvens till dessa ändelser, men det kan finnas många av dem. Denna princip särskiljer turkiska från de indo-germanska språken.