Ordlista

sv I varuhuset   »   ti ኣብ ቤት-ምግዛእ

52 [femtiotvå]

I varuhuset

I varuhuset

52 [ሓምሳንክልተን]

52 [ḥamisanikiliteni]

ኣብ ቤት-ምግዛእ

[abi bēti-migiza’i]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
Ska vi gå till ett varuhus? ናብ---ደጊ ዶ --ከይድ ? ና- ም--- ዶ ክ---- ? ና- ም-ደ- ዶ ክ-ከ-ድ ? ----------------- ናብ ምዕደጊ ዶ ክንከይድ ? 0
n--i---‘i--g---o k-ni-e-id--? n--- m------- d- k--------- ? n-b- m-‘-d-g- d- k-n-k-y-d- ? ----------------------------- nabi mi‘idegī do kinikeyidi ?
Jag måste handla. ኣ---ድ- --ቬዛ-ክ-----ለኒ። ኣ- ግ-- ኣ--- ክ--- ኣ--- ኣ- ግ-ን ኣ-ቬ- ክ-ዝ- ኣ-ኒ- --------------------- ኣነ ግድን ኣስቬዛ ክገዝእ ኣለኒ። 0
a-e gidin- a--v----ki-e--’i ale--። a-- g----- a------ k------- a----- a-e g-d-n- a-i-ē-a k-g-z-’- a-e-ī- ---------------------------------- ane gidini asivēza kigezi’i alenī።
Jag vill handla mycket. ብዙ---ገ-እ ደልየ። ብ-- ክ--- ደ--- ብ-ሕ ክ-ዝ- ደ-የ- ------------- ብዙሕ ክገዝእ ደልየ። 0
bi--h-i-k---z-’- de--y-። b------ k------- d------ b-z-h-i k-g-z-’- d-l-y-። ------------------------ bizuḥi kigezi’i deliye።
Var finns kontorsartiklar? ናውቲ-------ት ኣ-- ኢ-ም ዘለ-? ና-- ቤ------ ኣ-- ኢ-- ዘ--- ና-ቲ ቤ---ሕ-ት ኣ-ይ ኢ-ም ዘ-ው- ------------------------ ናውቲ ቤት-ጽሕፈት ኣበይ ኢዮም ዘለው? 0
n-w--ī---ti------̣-feti --e-i--y--i---l---? n----- b--------------- a---- ī---- z------ n-w-t- b-t---s-i-̣-f-t- a-e-i ī-o-i z-l-w-? ------------------------------------------- nawitī bēti-ts’iḥifeti abeyi īyomi zelewi?
Jag behöver kuvert och brevpapper. ፕስ-ን -ረቐ- --ልየ- ---። ፕ--- ወ--- የ---- ኣ- ። ፕ-ጣ- ወ-ቐ- የ-ል-ኒ ኣ- ። -------------------- ፕስጣን ወረቐት የድልየኒ ኣሎ ። 0
p-si-’a-i -e--ḵ’--i y-diliye-ī -lo ። p-------- w--------- y--------- a-- ። p-s-t-a-i w-r-k-’-t- y-d-l-y-n- a-o ። ------------------------------------- pisit’ani wereḵ’eti yediliyenī alo ።
Jag behöver kulspetspennor och tuschpennor. ፒ--ትን-------ፊል---ውን--ድልየ- ---። ፒ---- ፒ------------ የ---- ኣ- ። ፒ-ታ-ን ፒ-ታ---ፊ-ስ-‘-ን የ-ል-ኒ ኣ- ። ------------------------------ ፒሮታትን ፒሮታት-“ፊልስ“‘ውን የድልየኒ ኣሎ ። 0
pīr--at--i-----ta---“f-l-s-“-w-----e-i-i-enī-a-- ። p--------- p--------------------- y--------- a-- ። p-r-t-t-n- p-r-t-t---f-l-s-“-w-n- y-d-l-y-n- a-o ። -------------------------------------------------- pīrotatini pīrotati-“fīlisi“‘wini yediliyenī alo ።
Var är möblerna? ኣር--ዮ----ይ ገዛ ኣ---ኣ--? ኣ------ ና- ገ- ኣ-- ኣ--- ኣ-ማ-ዮ-ት ና- ገ- ኣ-ይ ኣ-ው- ---------------------- ኣርማዲዮታት ናይ ገዛ ኣበይ ኣለው? 0
a--m-d---tat-----i -ez- a-e-----e-i? a------------ n--- g--- a---- a----- a-i-a-ī-o-a-i n-y- g-z- a-e-i a-e-i- ------------------------------------ arimadīyotati nayi geza abeyi alewi?
Jag behöver ett skåp och en byrå. ከ--ን---ዶን የድል-ኒ -ሎ ። ከ--- ኮ--- የ---- ኣ- ። ከ-ሕ- ኮ-ዶ- የ-ል-ኒ ኣ- ። -------------------- ከብሕን ኮሞዶን የድልየኒ ኣሎ ። 0
ke-i-̣-n- ----d--i yedili--nī ----። k-------- k------- y--------- a-- ። k-b-h-i-i k-m-d-n- y-d-l-y-n- a-o ። ----------------------------------- kebiḥini komodoni yediliyenī alo ።
Jag behöver ett skrivbord och en hylla. መ--ፊ --ላን---ሒን -ድ-የኒ ሎ። መ--- ጣ--- ከ--- የ---- ሎ- መ-ሓ- ጣ-ላ- ከ-ሒ- የ-ል-ኒ ሎ- ----------------------- መጽሓፊ ጣውላን ከብሒን የድልየኒ ሎ። 0
me-s-ih-af- -’a--l-n- ---ih-īni-ye---i--n- --። m---------- t-------- k-------- y--------- l-- m-t-’-h-a-ī t-a-i-a-i k-b-h-ī-i y-d-l-y-n- l-። ---------------------------------------------- mets’iḥafī t’awilani kebiḥīni yediliyenī lo።
Var är leksakerna? መጻወ----ይ-ኣለው? መ--- ኣ-- ኣ--- መ-ወ- ኣ-ይ ኣ-ው- ------------- መጻወቲ ኣበይ ኣለው? 0
m--s-a-etī--be-- --e-i? m--------- a---- a----- m-t-’-w-t- a-e-i a-e-i- ----------------------- mets’awetī abeyi alewi?
Jag behöver en docka och en teddybjörn. ባም-ላን-ድቢ---- -ድል-- ኣ-- ። ባ---- ድ----- የ---- ኣ-- ። ባ-ቡ-ን ድ---ዲ- የ-ል-ኒ ኣ-ዉ ። ------------------------ ባምቡላን ድቢ-ተዲን የድልዩኒ ኣሎዉ ። 0
ba-ibulani -ibī-t---n- --d-l--u-ī a-ow--። b--------- d---------- y--------- a---- ። b-m-b-l-n- d-b---e-ī-i y-d-l-y-n- a-o-u ። ----------------------------------------- bamibulani dibī-tedīni yediliyunī alowu ።
Jag behöver en fotboll och ett schackspel. ኩዑ-ን -ኽ- የድልየኒ--ሎ-። ኩ--- ሻ-- የ---- ኣ--- ኩ-ሶ- ሻ-ን የ-ል-ኒ ኣ-ዉ- ------------------- ኩዑሶን ሻኽን የድልየኒ ኣሎዉ። 0
k-‘---ni--h-h--ni -ed-l-y--ī--lo-u። k------- s------- y--------- a----- k-‘-s-n- s-a-̱-n- y-d-l-y-n- a-o-u- ----------------------------------- ku‘usoni shaẖini yediliyenī alowu።
Var är verktygen? መ--ዪ --ውቲ ኣበ-----። መ--- ና--- ኣ-- ኣ--- መ-ረ- ና-ው- ኣ-ይ ኣ-ዉ- ------------------ መዕረዪ ናይውቲ ኣበይ ኣለዉ። 0
m-‘---yī -ayi-----a-e-- ---wu። m------- n------- a---- a----- m-‘-r-y- n-y-w-t- a-e-i a-e-u- ------------------------------ me‘ireyī nayiwitī abeyi alewu።
Jag behöver en hammare och en tång. ማ-ቴ-- ጉጤ----ድ-------። ማ---- ጉ--- የ---- ኣ--- ማ-ቴ-ን ጉ-ት- የ-ል-ኒ ኣ-ዉ- --------------------- ማርቴሎን ጉጤትን የድልየኒ ኣሎዉ። 0
m-r---lo-i g----ti-i-ye-i--ye-ī a-ow-። m--------- g-------- y--------- a----- m-r-t-l-n- g-t-ē-i-i y-d-l-y-n- a-o-u- -------------------------------------- maritēloni gut’ētini yediliyenī alowu።
Jag behöver en borr och en skruvmejsel. ምዀዓ- ማ--ን--ፍት-ን የድ-የኒ-ኣሎ። ም--- ማ--- መ---- የ---- ኣ-- ም-ዓ- ማ-ን- መ-ት-ን የ-ል-ኒ ኣ-። ------------------------- ምዀዓቲ ማሽንን መፍትሕን የድልየኒ ኣሎ። 0
m-ዀ---ī--a--ini-i----i----ini ye--liy--- -l-። m------ m-------- m---------- y--------- a--- m-ዀ-a-ī m-s-i-i-i m-f-t-h-i-i y-d-l-y-n- a-o- --------------------------------------------- miዀ‘atī mashinini mefitiḥini yediliyenī alo።
Var är smyckena? ስልማ--ንነብ-------ወርቂ፣--ዘተ) ኣበይ--ሎ? ስ-------- ብ--- ወ--- ወ--- ኣ-- ኣ-- ስ-ማ-(-ነ-ሲ ብ-ር- ወ-ቂ- ወ-ተ- ኣ-ይ ኣ-? -------------------------------- ስልማት(ንነብሲ ብሩር፣ ወርቂ፣ ወዘተ) ኣበይ ኣሎ? 0
si-imat--nin-b--ī-biru-i፣ w-rik-----e--t-)-abeyi-a--? s---------------- b------ w------- w------ a---- a--- s-l-m-t-(-i-e-i-ī b-r-r-፣ w-r-k-ī- w-z-t-) a-e-i a-o- ----------------------------------------------------- silimati(ninebisī biruri፣ werik’ī፣ wezete) abeyi alo?
Jag behöver en kedja och ett armband. ማዕተብን-ናይ-ኢድሹ-ን--ድ--ኒ --ዉ። ማ---- ና- ኢ---- የ---- ኣ--- ማ-ተ-ን ና- ኢ-ሹ-ን የ-ል-ኒ ኣ-ዉ- ------------------------- ማዕተብን ናይ ኢድሹቦን የድልዩኒ ኣሎዉ። 0
ma-i----ni --yi -d-sh----------l----ī ---wu። m--------- n--- ī--------- y--------- a----- m-‘-t-b-n- n-y- ī-i-h-b-n- y-d-l-y-n- a-o-u- -------------------------------------------- ma‘itebini nayi īdishuboni yediliyunī alowu።
Jag behöver en ring och örhängen. ቀ--ታ-ን--ት--------የ- -ሎ-። ቀ----- ኩ----- የ---- ኣ--- ቀ-ቤ-ት- ኩ-ሻ-ት- የ-ል-ኒ ኣ-ዉ- ------------------------ ቀለቤታትን ኩትሻታትን የድልየኒ ኣሎዉ። 0
k-e---ē-a---i ku-----t-t-ni--e--liy-nī --ow-። k------------ k------------ y--------- a----- k-e-e-ē-a-i-i k-t-s-a-a-i-i y-d-l-y-n- a-o-u- --------------------------------------------- k’elebētatini kutishatatini yediliyenī alowu።

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Kvinnor är mer språkligt begåvade än män!

Kvinnor är lika intelligenta som män. I genomsnitt har de samma intelligenskvot. Men könskompetenserna skiljer sig åt. Till exempel, tänker män bättre tredimensionellt. De löser även matematiska problem bättre. Kvinnor, å andra sidan, har ett bättre minne. Och de behärskar språk bättre. Kvinnor gör färre misstag i stavning och grammatik. De har också ett större ordförråd och läser mer flytande. Därför har de vanligtvis bättre resultat i språktest. Orsaken till kvinnors språkliga fördel finns i hjärnan. Den manliga och kvinnliga hjärnan är organiserad på olika sätt. Den vänstra halvan av hjärnan ansvarar för språk. Detta område styr språkliga processer. Trots detta, använder kvinnor båda halvorna av hjärnan vid bearbetning av tal. Dessutom kan de två halvorna i deras hjärna bättre utbyta idéer. Så den kvinnliga hjärnan är mer aktiv vid talbearbetning. Och kvinnor kan bearbeta tal effektivare. Hur hjärnorna skiljer sig åt är fortfarande okänt. Vissa forskare tror att det finns biologiska orsaker. Kvinnliga och manliga gener påverkar hjärnans utveckling. Kvinnor och män är också som de är på grund av hormoner. Andra säger att vår uppväxt påverkar vår utveckling. Eftersom man talar mer och läser mer för kvinnliga bebisar. Unga pojkar, å andra sidan, får mer tekniska leksaker. Så det kan vara så att vår miljö formar vår hjärna. Å andra sidan föreligger vissa skillnader i hela världen. Och barn uppfostras olika i alla kulturer…
Visste du?
Vietnamesiska räknas till mon-khmerspråken. Det är modersmål för mer än 80 miljoner människor. Det är inte besläktat med kinesiska. Men majoriteten av vokabulären är av kinesiskt ursprung. Detta beror på att Vietnam var en del av Kina under 1000 år. Under kolonialtiden hade franskan ett stort inflytande över utvecklingen av vietnamesiska. Vietnamesiska är ett tonalt språk. Det betyder att tonhöjden på stavelserna bestämmer ett ords innebörd. Därför kan fel uttal helt ändra det som sägs eller till och med göra det meningslöst. Totalt finns det sex olika tonhöjder i vietnamesiskan. Idag skrivs språket med latinska bokstäver. Tidigare användes kinesiska karaktärer. Eftersom vietnamesiska är ett isolerande språk, är orden inte böjda. Språket är fortfarande i ett tidigt stadium av att bli utforskat. Upptäck detta språk - det är verkligen värt det!