Ordlista

sv Arbeta   »   hr Raditi

55 [femtiofem]

Arbeta

Arbeta

55 [pedeset i pet]

Raditi

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kroatiska Spela Mer
Vad har ni för yrke? Š-- s-e po za-im-nj-? Š-- s-- p- z--------- Š-o s-e p- z-n-m-n-u- --------------------- Što ste po zanimanju? 0
Min man är läkare till yrket. Mo------je l--e-ni- p--za-im-n--. M-- m-- j- l------- p- z--------- M-j m-ž j- l-j-č-i- p- z-n-m-n-u- --------------------------------- Moj muž je liječnik po zanimanju. 0
Jag arbetar deltid som sjuksköterska. Rad----ol----dn-g vrem-n- kao med--in-ka s-----. R---- p--- r----- v------ k-- m--------- s------ R-d-m p-l- r-d-o- v-e-e-a k-o m-d-c-n-k- s-s-r-. ------------------------------------------------ Radim pola radnog vremena kao medicinska sestra. 0
Snart får vi pension. Us--ro ć--- d-bit- -i--v--u. U----- ć--- d----- m-------- U-k-r- ć-m- d-b-t- m-r-v-n-. ---------------------------- Uskoro ćemo dobiti mirovinu. 0
Men skatterna är höga. Ali p--e-i su v--ok-. A-- p----- s- v------ A-i p-r-z- s- v-s-k-. --------------------- Ali porezi su visoki. 0
Och sjukförsäkringen är hög. I -d----tv-no--sig-ra--e je-sku--. I z---------- o--------- j- s----- I z-r-v-t-e-o o-i-u-a-j- j- s-u-o- ---------------------------------- I zdravstveno osiguranje je skupo. 0
Vad vill du bli? Š-o--e-i--j-dnom ----at-? Š-- ž---- j----- p------- Š-o ž-l-š j-d-o- p-s-a-i- ------------------------- Što želiš jednom postati? 0
Jag vill bli ingenjör. Že-----i-- in-enj--. Ž---- b--- i-------- Ž-l-m b-t- i-ž-n-e-. -------------------- Želim biti inženjer. 0
Jag vill studera på universitet. Ž---m--t-dir-t- n--sve-----š-u. Ž---- s-------- n- s----------- Ž-l-m s-u-i-a-i n- s-e-č-l-š-u- ------------------------------- Želim studirati na sveučilištu. 0
Jag är praktikant. Ja sa- p-i-rav---. J- s-- p---------- J- s-m p-i-r-v-i-. ------------------ Ja sam pripravnik. 0
Jag tjänar inte mycket. N--z---đuje----no. N- z-------- p---- N- z-r-đ-j-m p-n-. ------------------ Ne zarađujem puno. 0
Jag praktiserar utomlands. Od--đ--em -r-pr-vnič-i --až u-i-o---stvu. O-------- p----------- s--- u i---------- O-r-đ-j-m p-i-r-v-i-k- s-a- u i-o-e-s-v-. ----------------------------------------- Odrađujem pripravnički staž u inozemstvu. 0
Det där är min chef. Ov--j- -o---ef. O-- j- m-- š--- O-o j- m-j š-f- --------------- Ovo je moj šef. 0
Jag har trevliga kollegor. Im-m-------k--e--. I--- d---- k------ I-a- d-a-e k-l-g-. ------------------ Imam drage kolege. 0
Vid lunchtid går vi alltid till personalrestaurangen. U p-dn-------k----m--u -an----. U p---- u----- i---- u k------- U p-d-e u-i-e- i-e-o u k-n-i-u- ------------------------------- U podne uvijek idemo u kantinu. 0
Jag söker en anställning. Tr--im r--n- --esto. T----- r---- m------ T-a-i- r-d-o m-e-t-. -------------------- Tražim radno mjesto. 0
Jag har varit arbetslös i ett år. Ja---m -e--go---u------n-z-po---n / -a. J- s-- v-- g----- d--- n--------- / --- J- s-m v-ć g-d-n- d-n- n-z-p-s-e- / --. --------------------------------------- Ja sam već godinu dana nezaposlen / -a. 0
I det här landet finns det allt för många arbetslösa. U-ov-- z-mlj- -m----evi-e -e-apo-l--i-. U o--- z----- i-- p------ n------------ U o-o- z-m-j- i-a p-e-i-e n-z-p-s-e-i-. --------------------------------------- U ovoj zemlji ima previše nezaposlenih. 0

Minnet behöver tal

De flesta människor kommer ihåg sin första skoldag. Men de kommer inte ihåg vad som hände innan. Vi har nästan inget minne från våra första levnadsår. Men varför är det så? Varför kan vi inte komma ihåg upplevelserna vi hade som bebis. Skälet ligger i vår utveckling. Tal och minne utvecklas ungefär vid samma tidpunkt. Och för att komma ihåg någonting, behöver en person talet. Det vill säga han måste ha ord för det han upplever. Forskare har genomfört olika tester med barn. De gjorde då en intressant upptäckt. Så snart barn lär sig tala, glömmer de allt som hände innan. Början av talet är därför även början på minnet. Barn lär sig en hel del under sina tre första levnadsår. De upplever nya saker varje dag. De gör också många viktiga erfarenheter vid denna ålder. Trots detta, försvinner allt. Psykologer kallar detta fenomen infantil amnesi. Endast det som barnen kan namnge stannar kvar. Det autobiografiska minnet behåller personliga erfarenheter. Det fungerar som en dagbok. Allt som är viktigt i vårt liv registreras där. På det sättet, formar det autobiografiska minnet vår identitet. Men dess utveckling är beroende av inlärningen av vårt modersmål. Och vi kan endast aktivera vårt minne genom vårt tal. Det vi lärde oss som små barn är naturligtvis inte helt borta. Det finns lagrat någonstans i vår hjärna. Vi kan bara inte komma åt det längre…- det är synd, eller hur?