Ordlista

sv Gå och handla   »   hr Kupovina

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [pedeset i četiri]

Kupovina

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kroatiska Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. Ž--i- kup-t--p---o-. Ž---- k----- p------ Ž-l-m k-p-t- p-k-o-. -------------------- Želim kupiti poklon. 0
Men inget som är för dyrt. Al----išt- p--viš- -ku-o. A--- n---- p------ s----- A-i- n-š-a p-e-i-e s-u-o- ------------------------- Ali, ništa previše skupo. 0
Kanske en handväska? Mo-da-r---u t-r-icu? M---- r---- t------- M-ž-a r-č-u t-r-i-u- -------------------- Možda ručnu torbicu? 0
Vilken färg skulle ni vilja ha? K--u---ju ž-li--? K--- b--- ž------ K-j- b-j- ž-l-t-? ----------------- Koju boju želite? 0
Svart, brun eller vit? Cr-u- sm-đu i----i---u? C---- s---- i-- b------ C-n-, s-e-u i-i b-j-l-? ----------------------- Crnu, smeđu ili bijelu? 0
En stor eller en liten? Vel--- -li-malu? V----- i-- m---- V-l-k- i-i m-l-? ---------------- Veliku ili malu? 0
Får jag se på den där? Mo---li----j--- -vu? M--- l- v------ o--- M-g- l- v-d-e-i o-u- -------------------- Mogu li vidjeti ovu? 0
Är den av läder? Je li -n--od --že? J- l- o-- o- k---- J- l- o-a o- k-ž-? ------------------ Je li ona od kože? 0
Eller är den av konstläder? Il- je -- -m----o---a-e-i-ala? I-- j- o- u------- m---------- I-i j- o- u-j-t-o- m-t-r-j-l-? ------------------------------ Ili je od umjetnog materijala? 0
Av läder naturligtvis. Narav-----d k---. N------- о- k---- N-r-v-o- о- k-ž-. ----------------- Naravno, оd kože. 0
Det är en särskilt bra kvalitet. To je -o-e-n- dobra kval-teta. T- j- p------ d---- k--------- T- j- p-s-b-o d-b-a k-a-i-e-a- ------------------------------ To je posebno dobra kvaliteta. 0
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. A--ij-n- r-č-----rb-c- -e-s-var-o-pov--j--. A c----- r---- t------ j- s------ p-------- A c-j-n- r-č-e t-r-i-e j- s-v-r-o p-v-l-n-. ------------------------------------------- A cijena ručne torbice je stvarno povoljna. 0
Jag tycker om den. S-i-a-mi --. S---- m- s-- S-i-a m- s-. ------------ Sviđa mi se. 0
Jag tar den. U-e- ć---e. U--- ć- j-- U-e- ć- j-. ----------- Uzet ću je. 0
Kan jag eventuellt byta den? Mog- ---j- ---ntu-ln- ---ij-nit-? M--- l- j- e--------- z---------- M-g- l- j- e-e-t-a-n- z-m-j-n-t-? --------------------------------- Mogu li je eventualno zamijeniti? 0
Självklart. P----z---j-va s-. P------------ s-- P-d-a-u-i-e-a s-. ----------------- Podrazumijeva se. 0
Vi slår in den som present. U--ki----će-o -е kao---k-on. U------- ć--- j- k-- p------ U-a-i-a- ć-m- j- k-o p-k-o-. ---------------------------- Upakirat ćemo jе kao poklon. 0
Där borta är kassan. T-mo pr-ko j--b-------. T--- p---- j- b-------- T-m- p-e-o j- b-a-a-n-. ----------------------- Tamo preko je blagajna. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...