Ordlista

sv Possessiva pronomen 1   »   mk Присвојни заменки 1

66 [sextiosex]

Possessiva pronomen 1

Possessiva pronomen 1

66 [шеесет и шест]

66 [shyeyesyet i shyest]

Присвојни заменки 1

[Prisvoјni zamyenki 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
jag – min ј-- --м-ј ј-- – м-- ј-с – м-ј --------- јас – мој 0
ј-s-–--oј ј-- – m-- ј-s – m-ј --------- јas – moј
Jag hittar inte min nyckel. Не-ож-м -а--о -ајдам мо--т-----ој-т --уч. Н------ д- г- н----- м---- / с----- к---- Н-м-ж-м д- г- н-ј-а- м-ј-т / с-о-о- к-у-. ----------------------------------------- Неможам да го најдам мојот / својот клуч. 0
Nyem-----d- -uo-n--d---mo--- / s---ot k-o---. N------- d- g-- n----- m---- / s----- k------ N-e-o-a- d- g-o n-ј-a- m-ј-t / s-o-o- k-o-c-. --------------------------------------------- Nyemoʐam da guo naјdam moјot / svoјot klooch.
Jag hittar inte min biljett. Немож-м ---г--нај-а----ј-т-/-св-ј---в-зе--бил-т. Н------ д- г- н----- м---- / с----- в---- б----- Н-м-ж-м д- г- н-ј-а- м-ј-т / с-о-о- в-з-н б-л-т- ------------------------------------------------ Неможам да го најдам мојот / својот возен билет. 0
N-e-oʐ-m da-gu--naј-am-m-јot-/-s--јot v--yen ---ye-. N------- d- g-- n----- m---- / s----- v----- b------ N-e-o-a- d- g-o n-ј-a- m-ј-t / s-o-o- v-z-e- b-l-e-. ---------------------------------------------------- Nyemoʐam da guo naјdam moјot / svoјot vozyen bilyet.
du – din т--–-твој т- – т--- т- – т-о- --------- ти – твој 0
ti-–----ј t- – t--- t- – t-o- --------- ti – tvoј
Har du hittat din nyckel? Го-н-ј---ли тво--т-/ ---јот --уч? Г- н---- л- т----- / с----- к---- Г- н-ј-е л- т-о-о- / с-о-о- к-у-? --------------------------------- Го најде ли твојот / својот клуч? 0
Gu----јd-e ---tv-ј-t /--vo--- k---ch? G-- n----- l- t----- / s----- k------ G-o n-ј-y- l- t-o-o- / s-o-o- k-o-c-? ------------------------------------- Guo naјdye li tvoјot / svoјot klooch?
Har du hittat din biljett? Го --ј-е----т----------о-от--о--- б--е-? Г- н---- л- т----- / с----- в---- б----- Г- н-ј-е л- т-о-о- / с-о-о- в-з-н б-л-т- ---------------------------------------- Го најде ли твојот / својот возен билет? 0
Gu- -a--y---i ------ / s---ot -o-y-n-b--y-t? G-- n----- l- t----- / s----- v----- b------ G-o n-ј-y- l- t-o-o- / s-o-o- v-z-e- b-l-e-? -------------------------------------------- Guo naјdye li tvoјot / svoјot vozyen bilyet?
han – sin т-ј-- ----в т-- – н---- т-ј – н-г-в ----------- тој – негов 0
toј-- ny--u-v t-- – n------ t-ј – n-e-u-v ------------- toј – nyeguov
Vet du, var hans nyckel är? З-а-ш ---к----е----о-и-- к-у-? З---- л- к--- е н------- к---- З-а-ш л- к-д- е н-г-в-о- к-у-? ------------------------------ Знаеш ли каде е неговиот клуч? 0
Znay--h--i k-d-e ye--y-g---iot -looc-? Z------ l- k---- y- n--------- k------ Z-a-e-h l- k-d-e y- n-e-u-v-o- k-o-c-? -------------------------------------- Znayesh li kadye ye nyeguoviot klooch?
Vet du, var hans biljett är? Зн-е- л------ - --г-в-о--в---н--и--т? З---- л- к--- е н------- в---- б----- З-а-ш л- к-д- е н-г-в-о- в-з-н б-л-т- ------------------------------------- Знаеш ли каде е неговиот возен билет? 0
Zn---s---- k---e -e -yegu--i-t-----e- -i-ye-? Z------ l- k---- y- n--------- v----- b------ Z-a-e-h l- k-d-e y- n-e-u-v-o- v-z-e- b-l-e-? --------------------------------------------- Znayesh li kadye ye nyeguoviot vozyen bilyet?
hon – hennes таа –-н----н т-- – н----- т-а – н-ј-и- ------------ таа – нејзин 0
ta- ---ye---n t-- – n------ t-a – n-e-z-n ------------- taa – nyeјzin
Hennes pengar är borta. Не--и---- пари-г- ---а. Н-------- п--- г- н---- Н-ј-и-и-е п-р- г- н-м-. ----------------------- Нејзините пари ги нема. 0
N-eјz-n-t-- p-r--gui -----. N---------- p--- g-- n----- N-e-z-n-t-e p-r- g-i n-e-a- --------------------------- Nyeјzinitye pari gui nyema.
Och hennes kontokort är också borta. А и --ј----та-кре----а-к--т-ч---ја-не--. А и н-------- к------- к------- ј- н---- А и н-ј-и-а-а к-е-и-н- к-р-и-к- ј- н-м-. ---------------------------------------- А и нејзината кредитна картичка ја нема. 0
A-------z--at- kryed--n- ka--ic-ka-ј--ny--a. A i n--------- k-------- k-------- ј- n----- A i n-e-z-n-t- k-y-d-t-a k-r-i-h-a ј- n-e-a- -------------------------------------------- A i nyeјzinata kryeditna kartichka јa nyema.
vi – vår н-е –-н-ш н-- – н-- н-е – н-ш --------- ние – наш 0
ni-e----a-h n--- – n--- n-y- – n-s- ----------- niye – nash
Vår morfar / farfar är sjuk. Н--ио- --до е-б--ен. Н----- д--- е б----- Н-ш-о- д-д- е б-л-н- -------------------- Нашиот дедо е болен. 0
N----ot-d-ed--ye boly-n. N------ d---- y- b------ N-s-i-t d-e-o y- b-l-e-. ------------------------ Nashiot dyedo ye bolyen.
Vår mormor / farmor är frisk. Наш--а----- е-----в-. Н----- б--- е з------ Н-ш-т- б-б- е з-р-в-. --------------------- Нашата баба е здрава. 0
N-shat- -a-- y--zdr--a. N------ b--- y- z------ N-s-a-a b-b- y- z-r-v-. ----------------------- Nashata baba ye zdrava.
ni – er вие - --ш в-- – в-- в-е – в-ш --------- вие – ваш 0
vi-- - vash v--- – v--- v-y- – v-s- ----------- viye – vash
Barn, var är er pappa? Д--а- к----е -ашиот ---к-? Д---- к--- е в----- т----- Д-ц-, к-д- е в-ш-о- т-т-о- -------------------------- Деца, каде е вашиот татко? 0
Dy--za- -a----ye---sh-o--tat--? D------ k---- y- v------ t----- D-e-z-, k-d-e y- v-s-i-t t-t-o- ------------------------------- Dyetza, kadye ye vashiot tatko?
Barn, var är er mamma? Д-ц-,--аде е----а-- -а---? Д---- к--- е в----- м----- Д-ц-, к-д- е в-ш-т- м-ј-а- -------------------------- Деца, каде е вашата мајка? 0
D-etza,-k-dye-y- v-sha---maј-a? D------ k---- y- v------ m----- D-e-z-, k-d-e y- v-s-a-a m-ј-a- ------------------------------- Dyetza, kadye ye vashata maјka?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Kreativt språk

Idag är kreativitet en viktig egenskap. Alla vill vara kreativa. Därför att kreativa människor anses vara intelligenta. Vårt språk ska också vara kreativt. Tidigare försökte människor tala så korrekt som möjligt. Idag bör en person tala så kreativt som möjligt. Reklam och nya medier är exempel på detta. De visar hur man kan leka med språket. Under de senaste 50 åren har betydelsen av kreativitet ökat avsevärt. Även forskningen berörs av fenomenet. Psykologer, utbildare och filosofer undersöker kreativa processer. Kreativitet definieras som förmågan att skapa något nytt. Så en kreativ talare producerar nya språkliga former. Det kan handla om ord eller grammatiska strukturer. Genom att studera kreativt språk, kan lingvister identifiera hur språk förändras. Men inte alla förstår språkliga element. För att förstå kreativt språk, behöver du kunskap. Man måste veta hur språk fungerar. Och man måste vara förtrogen med den värld talarna lever i. Endast då kan man förstå vad de vill säga. Tonårsslang är ett exempel på detta. Barn och unga människor uppfinner alltid nya termer. Vuxna förstår ofta inte dessa ord. Nu har ordböcker, som förklarar tonårsslang, publicerats. Men de är vanligtvis föråldrade redan efter bara en generation! Men kreativt språk kan man lära sig. Utbildare erbjuder många kurser för detta. Den viktigaste regeln är alltid: aktivera din inre röst!