Ordlista

sv Possessiva pronomen 2   »   am የተያዙ ተዋጊዎች 2

67 [sextiosju]

Possessiva pronomen 2

Possessiva pronomen 2

67 [ስልሳ ሰባት]

67 [silisa sebati]

የተያዙ ተዋጊዎች 2

[āgenazabī tewilat’e simi 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska amhariska Spela Mer
glasögonen መነ-ር መነፅር መ-ፅ- ---- መነፅር 0
me--t--’i-i menet-s’iri m-n-t-s-i-i ----------- menet͟s’iri
Han har glömt sina glasögon. እሱ መ-ፅ-- እረስ-ታል። እሱ መነፅሩን እረስቶታል። እ- መ-ፅ-ን እ-ስ-ታ-። ---------------- እሱ መነፅሩን እረስቶታል። 0
i---------s’ir--i-i-e-ito-a-i. isu menet-s’iruni iresitotali. i-u m-n-t-s-i-u-i i-e-i-o-a-i- ------------------------------ isu menet͟s’iruni iresitotali.
Var har han sina glasögon då? ታድያ-መነፅ--የት -ለ? ታድያ መነፅሩ የት አለ? ታ-ያ መ-ፅ- የ- አ-? --------------- ታድያ መነፅሩ የት አለ? 0
ta--ya---ne--s---u-y-t- ---? tadiya menet-s’iru yeti āle? t-d-y- m-n-t-s-i-u y-t- ā-e- ---------------------------- tadiya menet͟s’iru yeti āle?
klockan ሰኣት ሰኣት ሰ-ት --- ሰኣት 0
se-ati se’ati s-’-t- ------ se’ati
Hans klocka är sönder. የ-- -ዓት አይ-ራም። የእሱ ሰዓት አይሰራም። የ-ሱ ሰ-ት አ-ሰ-ም- -------------- የእሱ ሰዓት አይሰራም። 0
y-’----s-‘at--ā-----a-i. ye’isu se‘ati āyiserami. y-’-s- s-‘-t- ā-i-e-a-i- ------------------------ ye’isu se‘ati āyiserami.
Klockan hänger på väggen. ሰዓቱ--ድግዳ -- ----ል። ሰዓቱ ግድግዳ ላይ ተሰቅሏል። ሰ-ቱ ግ-ግ- ላ- ተ-ቅ-ል- ------------------ ሰዓቱ ግድግዳ ላይ ተሰቅሏል። 0
se‘------di--da ---- -es-----wali. se‘atu gidigida layi tesek’ilwali. s-‘-t- g-d-g-d- l-y- t-s-k-i-w-l-. ---------------------------------- se‘atu gidigida layi tesek’ilwali.
passet ፓ-ፖርት ፓስፖርት ፓ-ፖ-ት ----- ፓስፖርት 0
pas--o-i-i pasiporiti p-s-p-r-t- ---------- pasiporiti
Han har förlorat sitt pass. እሱ -ስፖር- ጠ-ቶበ-ል። እሱ ፓስፖርቱ ጠፍቶበታል። እ- ፓ-ፖ-ቱ ጠ-ቶ-ታ-። ---------------- እሱ ፓስፖርቱ ጠፍቶበታል። 0
i-u pa-ipo----------tobeta--. isu pasiporitu t’efitobetali. i-u p-s-p-r-t- t-e-i-o-e-a-i- ----------------------------- isu pasiporitu t’efitobetali.
Var har han sitt pass då? ታ---የ-----ርት የ---ለ? ታዲያ የሱ ፓስፖርት የት አለ? ታ-ያ የ- ፓ-ፖ-ት የ- አ-? ------------------- ታዲያ የሱ ፓስፖርት የት አለ? 0
ta---a-y--- ----p----i -e-i-ā-e? tadīya yesu pasiporiti yeti āle? t-d-y- y-s- p-s-p-r-t- y-t- ā-e- -------------------------------- tadīya yesu pasiporiti yeti āle?
de – deras, sina እነ--– -እነሱ እነሱ – የእነሱ እ-ሱ – የ-ነ- ---------- እነሱ – የእነሱ 0
in--u-–-y---n-su inesu – ye’inesu i-e-u – y-’-n-s- ---------------- inesu – ye’inesu
Barnen kan inte hitta sina föräldrar. ልጆ---ላ--ቸ-- -ግኘት--ል-ሉ-። ልጆቹ ወላጆቻቸውን ማግኘት አልቻሉም። ል-ቹ ወ-ጆ-ቸ-ን ማ-ኘ- አ-ቻ-ም- ----------------------- ልጆቹ ወላጆቻቸውን ማግኘት አልቻሉም። 0
l---ch- -el--o--a--e--ni ---in---- ā----a-um-. lijochu welajochachewini maginyeti ālichalumi. l-j-c-u w-l-j-c-a-h-w-n- m-g-n-e-i ā-i-h-l-m-. ---------------------------------------------- lijochu welajochachewini maginyeti ālichalumi.
Men där kommer ju deras föräldrar! ይ-ው---ጆ-ቸ----። ይሄው ወላጆቻቸው መጡ። ይ-ው ወ-ጆ-ቸ- መ-። -------------- ይሄው ወላጆቻቸው መጡ። 0
yih--i w-l--oc---hewi me---. yihēwi welajochachewi met’u. y-h-w- w-l-j-c-a-h-w- m-t-u- ---------------------------- yihēwi welajochachewi met’u.
Ni – Er እር- --የእርሶ እርሶ – የእርሶ እ-ሶ – የ-ር- ---------- እርሶ – የእርሶ 0
ir--o –-ye’--iso iriso – ye’iriso i-i-o – y-’-r-s- ---------------- iriso – ye’iriso
Hur var er resa, herr Müller? እ--- ነ-- --ዎ-አቶ--ለ-? እንዴት ነበር ጉዞዎ አቶ ሙለር? እ-ዴ- ነ-ር ጉ-ዎ አ- ሙ-ር- -------------------- እንዴት ነበር ጉዞዎ አቶ ሙለር? 0
i--d-t--nebe-i-gu--w--āt- -u--r-? inidēti neberi guzowo āto muleri? i-i-ē-i n-b-r- g-z-w- ā-o m-l-r-? --------------------------------- inidēti neberi guzowo āto muleri?
Var är er fru, herr Müller? ባ--ትዎ-የ- ------ሙ--? ባለቤትዎ የት ናት አቶ ሙለር? ባ-ቤ-ዎ የ- ና- አ- ሙ-ር- ------------------- ባለቤትዎ የት ናት አቶ ሙለር? 0
b---b---w--y-t--nati --o-muleri? balebētiwo yeti nati āto muleri? b-l-b-t-w- y-t- n-t- ā-o m-l-r-? -------------------------------- balebētiwo yeti nati āto muleri?
Ni – Er እ-ሶ –-የ--ሶ እርሶ – የእርሶ እ-ሶ – የ-ር- ---------- እርሶ – የእርሶ 0
i--so --ye’i-iso iriso – ye’iriso i-i-o – y-’-r-s- ---------------- iriso – ye’iriso
Hur var er resa, fru Schmidt? እ--ት -በር--ዞዎ---- -ሚዝ? እንዴት ነበር ጉዞዎ ወ/ሮ ስሚዝ? እ-ዴ- ነ-ር ጉ-ዎ ወ-ሮ ስ-ዝ- --------------------- እንዴት ነበር ጉዞዎ ወ/ሮ ስሚዝ? 0
i--dēti ne-er--g-zow- w-/-- -i---i? inidēti neberi guzowo we/ro simīzi? i-i-ē-i n-b-r- g-z-w- w-/-o s-m-z-? ----------------------------------- inidēti neberi guzowo we/ro simīzi?
Var är er man, fru Schmidt? ባለቤትዎ--- -ቸው--/- ---? ባለቤትዎ የት ናቸው ወ/ሮ ስሚዝ? ባ-ቤ-ዎ የ- ና-ው ወ-ሮ ስ-ዝ- --------------------- ባለቤትዎ የት ናቸው ወ/ሮ ስሚዝ? 0
b--eb-t--- yeti-na----i we--- si--z-? balebētiwo yeti nachewi we/ro simīzi? b-l-b-t-w- y-t- n-c-e-i w-/-o s-m-z-? ------------------------------------- balebētiwo yeti nachewi we/ro simīzi?

Genetisk mutation gör det möjligt att tala

Människan är den enda levande varelse på jorden som kan tala. Det särskiljer henne från djur och växter. Djur och växter kommunicerar naturligtvis också med varandra. Men de talar inte ett komplext stavelsespråk. Men varför kan människan tala? Vissa fysiska egenskaper behövs för att kunna tala. Dessa fysiska egenskaper finns endast hos människor. Men det betyder inte nödvändigtvis att hon utvecklar dem. I den evolutionära historien händer ingenting utan en anledning. Någonstans längs vägen började människan tala. Vi vet ännu inte exakt när detta hände. Men någonting måste ha hänt, som gav människan förmågan att tala. Forskare tror att en genetisk mutation var ansvarig för detta. Antropologer har jämfört det genetiska materialet hos olika levande varelser. Det är väl känt att en speciell gen påverkar talet. Människor, hos vilka den är skadad, har problem med talet. De kan inte uttrycka sig själva så bra och har svårt att förstå ord. Denna gen undersöktes hos människor, apor och möss. Den är mycket likartad hos människor och schimpanser. Bara två små skillnader kan identifieras. Men dessa skillnader gör sin närvaro känd i hjärnan. Tillsammans med andra gener påverkar de vissa hjärnaktiviteter. Sålunda kan människor tala, men inte apor. Emellertid, det mänskliga språkets gåta är ännu inte löst. För enbart genmutation är inte tillräcklig för att möjliggöra tal. Forskare implanterade den mänskliga genvarianten hos möss. Det gav dem inte förmågan att tala… Men deras pipande förde mycket oväsen!