Ordlista

sv Gå och handla   »   am ግብይት

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [ሃምሳ አራት]

54 [hamisa ārati]

ግብይት

[gibiyiti]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska amhariska Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. ስ-- መ--ት--ፈ----። ስ-- መ--- እ------ ስ-ታ መ-ዛ- እ-ል-ለ-። ---------------- ስጦታ መግዛት እፈልጋለው። 0
s--’o----e---a-i -------lew-. s------ m------- i----------- s-t-o-a m-g-z-t- i-e-i-a-e-i- ----------------------------- sit’ota megizati ifeligalewi.
Men inget som är för dyrt. ግን-በጣም-ው--ን ---ለ-። ግ- በ-- ው--- አ----- ግ- በ-ም ው-ቹ- አ-ደ-ም- ------------------ ግን በጣም ውዶቹን አይደለም። 0
g-ni------mi-wid-c---i -yid-lemi. g--- b------ w-------- ā--------- g-n- b-t-a-i w-d-c-u-i ā-i-e-e-i- --------------------------------- gini bet’ami widochuni āyidelemi.
Kanske en handväska? ድንገት -እጅ--ር-? ድ--- የ-- ቦ--- ድ-ገ- የ-ጅ ቦ-ሳ- ------------- ድንገት የእጅ ቦርሳ? 0
d-ni-e-i---’----b--i--? d------- y----- b------ d-n-g-t- y-’-j- b-r-s-? ----------------------- dinigeti ye’iji borisa?
Vilken färg skulle ni vilja ha? የ--ው----- ይፈ---? የ---- ቀ-- ይ----- የ-ኛ-ን ቀ-ም ይ-ል-ሉ- ---------------- የትኛውን ቀለም ይፈልጋሉ? 0
yeti-ya-in- k--l----y-f--igal-? y---------- k------ y---------- y-t-n-a-i-i k-e-e-i y-f-l-g-l-? ------------------------------- yetinyawini k’elemi yifeligalu?
Svart, brun eller vit? ጥቁ- ፤----ይ--ነጭ? ጥ-- ፤-- ወ-- ነ-- ጥ-ር ፤-ኒ ወ-ስ ነ-? --------------- ጥቁር ፤ቡኒ ወይስ ነጭ? 0
t-i---ri---u-ī-weyi-- --ch’-? t------- ;---- w----- n------ t-i-’-r- ;-u-ī w-y-s- n-c-’-? ----------------------------- t’ik’uri ;bunī weyisi nech’i?
En stor eller en liten? ትልቁ- --- ት-ሻ-? ት--- ወ-- ት---- ት-ቁ- ወ-ስ ት-ሻ-? -------------- ትልቁን ወይስ ትንሻን? 0
ti-ik--n- -e-i-- --n--han-? t-------- w----- t--------- t-l-k-u-i w-y-s- t-n-s-a-i- --------------------------- tilik’uni weyisi tinishani?
Får jag se på den där? የሄ-ን -የት-እ-ላለ-? የ--- ማ-- እ----- የ-ን- ማ-ት እ-ላ-ው- --------------- የሄንን ማየት እችላለው? 0
ye-ēn-ni -a---i i-hi---ewi? y------- m----- i---------- y-h-n-n- m-y-t- i-h-l-l-w-? --------------------------- yehēnini mayeti ichilalewi?
Är den av läder? ከቆ--የ--ራ-ነ-? ከ-- የ--- ነ-- ከ-ዳ የ-ሰ- ነ-? ------------ ከቆዳ የተሰራ ነው? 0
k----da-----se---newi? k------ y------- n---- k-k-o-a y-t-s-r- n-w-? ---------------------- kek’oda yetesera newi?
Eller är den av konstläder? ወይ---ፕላስ-ክ የተ-ራ-ነው? ወ-- ከ----- የ--- ነ-- ወ-ስ ከ-ላ-ቲ- የ-ሰ- ነ-? ------------------- ወይስ ከፕላስቲክ የተሰራ ነው? 0
w---s----pi--si-----y--eser- n--i? w----- k----------- y------- n---- w-y-s- k-p-l-s-t-k- y-t-s-r- n-w-? ---------------------------------- weyisi kepilasitīki yetesera newi?
Av läder naturligtvis. በትክ-----ዳ ነ-። በ---- ከ-- ነ-- በ-ክ-ል ከ-ዳ ነ-። ------------- በትክክል ከቆዳ ነው። 0
b-t---k-li ke-’oda-n-wi. b--------- k------ n---- b-t-k-k-l- k-k-o-a n-w-. ------------------------ betikikili kek’oda newi.
Det är en särskilt bra kvalitet. ይሄ-በ--- በ-- --ጃ --ሰራ---። ይ- በ--- በ-- ደ-- የ--- ነ-- ይ- በ-ለ- በ-ሩ ደ-ጃ የ-ሰ- ነ-። ------------------------ ይሄ በተለየ በጥሩ ደረጃ የተሰራ ነው። 0
yi-ē--et-l--e-bet’ir--dere-a -e-es--a--e-i. y--- b------- b------ d----- y------- n---- y-h- b-t-l-y- b-t-i-u d-r-j- y-t-s-r- n-w-. ------------------------------------------- yihē beteleye bet’iru dereja yetesera newi.
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. እ--የቦ--- ዋጋ- --ጣጣኝ --። እ- የ---- ዋ-- ተ---- ነ-- እ- የ-ር-ው ዋ-ው ተ-ጣ-ኝ ነ-። ---------------------- እና የቦርሳው ዋጋው ተመጣጣኝ ነው። 0
i----ebo-i-awi wa-awi t-met’a-’a-y--n--i. i-- y--------- w----- t------------ n---- i-a y-b-r-s-w- w-g-w- t-m-t-a-’-n-i n-w-. ----------------------------------------- ina yeborisawi wagawi temet’at’anyi newi.
Jag tycker om den. ወ-ጄዋ--። ወ------ ወ-ጄ-ለ-። ------- ወድጄዋለው። 0
w-di----l--i. w------------ w-d-j-w-l-w-. ------------- wedijēwalewi.
Jag tar den. እ-ስደዋ-ው። እ------- እ-ስ-ዋ-ው- -------- እወስደዋለው። 0
i----dewalew-. i------------- i-e-i-e-a-e-i- -------------- iwesidewalewi.
Kan jag eventuellt byta den? መቀ-ር-ይ-ላ------ገ? መ--- ይ--- ካ----- መ-የ- ይ-ላ- ካ-ፈ-ገ- ---------------- መቀየር ይቻላል ካስፈለገ? 0
mek’ey--i yi-h--a-i-kasife-e-e? m-------- y-------- k---------- m-k-e-e-i y-c-a-a-i k-s-f-l-g-? ------------------------------- mek’eyeri yichalali kasifelege?
Självklart. በት--ል-። በ---- ። በ-ክ-ል ። ------- በትክክል ። 0
b-tiki---i-. b--------- . b-t-k-k-l- . ------------ betikikili .
Vi slår in den som present. በስ-ታ --ፈኛ -ን----ዋ-ን። በ--- መ--- እ--------- በ-ጦ- መ-ፈ- እ-ጠ-ል-ዋ-ን- -------------------- በስጦታ መሸፈኛ እንጠቀልለዋለን። 0
b--it’-t- m-sh--e--- in-t-ek’elil-w-leni. b-------- m--------- i------------------- b-s-t-o-a m-s-e-e-y- i-i-’-k-e-i-e-a-e-i- ----------------------------------------- besit’ota meshefenya init’ek’elilewaleni.
Där borta är kassan. ገ-ዘ---ክፈ-- እ-ጋ--ው። ገ--- መ---- እ-- ነ-- ገ-ዘ- መ-ፈ-ው እ-ጋ ነ-። ------------------ ገንዘብ መክፈያው እዛጋ ነው። 0
g-n--ebi -e-ife---i-i-a----ew-. g------- m--------- i---- n---- g-n-z-b- m-k-f-y-w- i-a-a n-w-. ------------------------------- genizebi mekifeyawi izaga newi.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...