Ordlista

sv Gå och handla   »   sq Bёj pazar

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [pesёdhjetёekatёr]

Bёj pazar

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska albanska Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. D-a ---b--j ----d-ura--. D-- t- b--- n-- d------- D-a t- b-e- n-ё d-u-a-ё- ------------------------ Dua tё blej njё dhuratё. 0
Men inget som är för dyrt. P-r jo-shumё-t- sh-renj--. P-- j- s---- t- s--------- P-r j- s-u-ё t- s-t-e-j-ё- -------------------------- Por jo shumё tё shtrenjtё. 0
Kanske en handväska? N--sh----j- ---t--dor-? N------ n-- ç---- d---- N-o-h-a n-ё ç-n-ё d-r-? ----------------------- Ndoshta njё çantё dore? 0
Vilken färg skulle ni vilja ha? Çf-rё -gjy-e--ёsh-ro-i? Ç---- n----- d--------- Ç-a-ё n-j-r- d-s-i-o-i- ----------------------- Çfarё ngjyre dёshironi? 0
Svart, brun eller vit? T--z-zё,-k--e-ap- tё -a-d-ё? T- z---- k--- a-- t- b------ T- z-z-, k-f- a-o t- b-r-h-? ---------------------------- Tё zezё, kafe apo tё bardhё? 0
En stor eller en liten? T---ad-e -p- tё--o-ё-? T- m---- a-- t- v----- T- m-d-e a-o t- v-g-l- ---------------------- Tё madhe apo tё vogёl? 0
Får jag se på den där? A --nd-t- -hi-o-----ё? A m--- t- s----- k---- A m-n- t- s-i-o- k-t-? ---------------------- A mund ta shikoj kёtё? 0
Är den av läder? A ёs-t-----urё-? A ё---- l----- ? A ё-h-ё l-k-r- ? ---------------- A ёshtё lёkurё ? 0
Eller är den av konstläder? A-----ht--s-nte-ik-? A-- ё---- s--------- A-o ё-h-ё s-n-e-i-e- -------------------- Apo ёshtё sintetike? 0
Av läder naturligtvis. Lёk-r- na----sht. L----- n--------- L-k-r- n-t-r-s-t- ----------------- Lёkurë natyrisht. 0
Det är en särskilt bra kvalitet. Kjo-ёsht--n-ё -ilёsi----ha --m-r-. K-- ё---- n-- c----- g---- e m---- K-o ё-h-ё n-ё c-l-s- g-x-a e m-r-. ---------------------------------- Kjo ёshtё njё cilёsi goxha e mirё. 0
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. Ç--t- -s-tё ---tё -ё-te--------ve-di. Ç---- ё---- m- t- v------ m- l------- Ç-n-a ё-h-ё m- t- v-r-e-ё m- l-v-r-i- ------------------------------------- Çanta ёshtё me tё vёrtetё me leverdi. 0
Jag tycker om den. M- --l-en. M- p------ M- p-l-e-. ---------- Mё pёlqen. 0
Jag tar den. P--e----r. P- e m---- P- e m-r-. ---------- Po e marr. 0
Kan jag eventuellt byta den? A-m-nd----n---roj? A m--- t- n------- A m-n- t- n-ё-r-j- ------------------ A mund ta ndёrroj? 0
Självklart. Sig--ish-. S--------- S-g-r-s-t- ---------- Sigurisht. 0
Vi slår in den som present. Po----------j-- s- ------ё. P- u- p-------- s- d------- P- u- p-k-t-j-ё s- d-u-a-ё- --------------------------- Po ua paketojmё si dhuratё. 0
Där borta är kassan. A-je--sh-ё ----. A--- ё---- a---- A-j- ё-h-ё a-k-. ---------------- Atje ёshtё arka. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...