Ordlista

sv måste något   »   ti ገለ (ገድነት)

72 [sjuttiotvå]

måste något

måste något

72 [ሰብዓንክልተን]

72 [sebi‘anikiliteni]

ገለ (ገድነት)

[gele (gedineti)]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
måste ገ-ን ገ-- ገ-ን --- ገድን 0
ged-ni g----- g-d-n- ------ gedini
Jag måste skicka iväg brevet. እቲ-ደ--በ --ን --ዶ-ኣ-ኒ። እ- ደ--- ገ-- ክ-- ኣ--- እ- ደ-ዳ- ገ-ን ክ-ዶ ኣ-ኒ- -------------------- እቲ ደብዳበ ገድን ክሰዶ ኣለኒ። 0
i-ī ---i-a-e----i-- ki---o-a--nī። i-- d------- g----- k----- a----- i-ī d-b-d-b- g-d-n- k-s-d- a-e-ī- --------------------------------- itī debidabe gedini kisedo alenī።
Jag måste betala hotellet. እ- ሆ-ል --ን-ክኸ---ኣለ-። እ- ሆ-- ግ-- ክ--- ኣ--- እ- ሆ-ል ግ-ን ክ-ፍ- ኣ-ኒ- -------------------- እቲ ሆተል ግድን ክኸፍሎ ኣለኒ። 0
it---o-el- g--i-- -i------o-a--nī። i-- h----- g----- k-------- a----- i-ī h-t-l- g-d-n- k-h-e-i-o a-e-ī- ---------------------------------- itī hoteli gidini kiẖefilo alenī።
Du måste gå upp tidigt. ግ-ን-ን-ሆ-ክትት-- ኣ--። ግ-- ን-- ክ---- ኣ--- ግ-ን ን-ሆ ክ-ት-እ ኣ-ካ- ------------------ ግድን ንግሆ ክትትስእ ኣለካ። 0
g-d--- ------ -ititi--’i----ka። g----- n----- k--------- a----- g-d-n- n-g-h- k-t-t-s-’- a-e-a- ------------------------------- gidini nigiho kititisi’i aleka።
Du måste arbeta mycket. ብ-ሕ ክ-ሰርሕ ኣ--። ብ-- ክ---- ኣ--- ብ-ሕ ክ-ሰ-ሕ ኣ-ካ- -------------- ብዙሕ ክትሰርሕ ኣለካ። 0
b----̣--k--i-e----i--lek-። b------ k---------- a----- b-z-h-i k-t-s-r-h-i a-e-a- -------------------------- bizuḥi kitiseriḥi aleka።
Du måste vara punktlig. ሰዓ-ካ-ከተኽብር --ካ። ሰ--- ከ---- ኣ--- ሰ-ት- ከ-ኽ-ር ኣ-ካ- --------------- ሰዓትካ ከተኽብር ኣለካ። 0
s-‘a---a-kete--ibir- a--k-። s------- k---------- a----- s-‘-t-k- k-t-h-i-i-i a-e-a- --------------------------- se‘atika keteẖibiri aleka።
Han måste tanka. ን----- -መ-እ ኣ-ዎ። ን- ነ-- ክ--- ኣ--- ን- ነ-ዲ ክ-ል- ኣ-ዎ- ---------------- ንሱ ነዳዲ ክመልእ ኣለዎ። 0
n----ned-d- ---eli-i-a-e-o። n--- n----- k------- a----- n-s- n-d-d- k-m-l-’- a-e-o- --------------------------- nisu nedadī kimeli’i alewo።
Han måste reparera bilen. ንሱ--- -ኪና-ከዕርያ---ዎ። ን- ን- መ-- ከ--- ኣ--- ን- ን- መ-ና ከ-ር- ኣ-ዎ- ------------------- ንሱ ንታ መኪና ከዕርያ ኣለዎ። 0
nis--nit---e---- --‘i-iya-a-e--። n--- n--- m----- k------- a----- n-s- n-t- m-k-n- k-‘-r-y- a-e-o- -------------------------------- nisu nita mekīna ke‘iriya alewo።
Han måste tvätta bilen. ን--ነ--መ-ና-ክ------ዎ። ን- ነ- መ-- ክ--- ኣ--- ን- ነ- መ-ና ክ-ጽ- ኣ-ዎ- ------------------- ንሱ ነታ መኪና ክሓጽባ ኣለዎ። 0
n--- n-ta mek-na --h-----i---a-ew-። n--- n--- m----- k---------- a----- n-s- n-t- m-k-n- k-h-a-s-i-a a-e-o- ----------------------------------- nisu neta mekīna kiḥats’iba alewo።
Hon måste handla. ን- --ቬዛ -ትገ-- ኣለዋ። ን- ኣ--- ክ---- ኣ--- ን- ኣ-ቬ- ክ-ገ-እ ኣ-ዋ- ------------------ ንሳ ኣስቬዛ ክትገዝእ ኣለዋ። 0
nisa-as-------i--g--i-- a--w-። n--- a------ k--------- a----- n-s- a-i-ē-a k-t-g-z-’- a-e-a- ------------------------------ nisa asivēza kitigezi’i alewa።
Hon måste städa lägenheten. ንሳ ----ን---ክ-ሊ -ተጽሪዮ ኣ--። ን- ነ- መ--- ክ-- ከ---- ኣ--- ን- ነ- መ-በ- ክ-ሊ ከ-ጽ-ዮ ኣ-ዋ- ------------------------- ንሳ ነቲ መንበሪ ክፍሊ ከተጽሪዮ ኣለዋ። 0
nis-----ī-m-nib--ī-ki-i-----t-t---r--o --e-a። n--- n--- m------- k----- k----------- a----- n-s- n-t- m-n-b-r- k-f-l- k-t-t-’-r-y- a-e-a- --------------------------------------------- nisa netī meniberī kifilī ketets’irīyo alewa።
Hon måste tvätta tvätten. ክዳ--- ክ--ጽ- ኣለ-። ክ---- ክ---- ኣ--- ክ-ው-ቲ ክ-ሓ-ቦ ኣ-ዋ- ---------------- ክዳውንቲ ክትሓጽቦ ኣለዋ። 0
k-----nit---it----t-’i-- -----። k--------- k------------ a----- k-d-w-n-t- k-t-h-a-s-i-o a-e-a- ------------------------------- kidawinitī kitiḥats’ibo alewa።
Vi måste snart gå till skolan. ሕ--ና---- --ህር---ንከይድ-ኣለ-። ሕ- ና- ቤ- ት---- ክ---- ኣ--- ሕ- ና- ቤ- ት-ህ-ቲ ክ-ከ-ድ ኣ-ና- ------------------------- ሕጂ ናብ ቤት ትምህርቲ ክንከይድ ኣለና። 0
ḥi-ī n-b-------t-------tī-k-----yidi------። h---- n--- b--- t--------- k--------- a----- h-i-ī n-b- b-t- t-m-h-r-t- k-n-k-y-d- a-e-a- -------------------------------------------- ḥijī nabi bēti timihiritī kinikeyidi alena።
Vi måste snart gå till arbetet. ሕጂ---ን ናብ -ራ---ንከይድ-ኣለና። ሕ- ግ-- ና- ስ-- ክ---- ኣ--- ሕ- ግ-ን ና- ስ-ሕ ክ-ከ-ድ ኣ-ና- ------------------------ ሕጂ ግድን ናብ ስራሕ ክንከይድ ኣለና። 0
ḥij- -------na-i---r---i-kinik-y-di-a-e-a። h---- g----- n--- s------ k--------- a----- h-i-ī g-d-n- n-b- s-r-h-i k-n-k-y-d- a-e-a- ------------------------------------------- ḥijī gidini nabi siraḥi kinikeyidi alena።
Vi måste snart gå till läkaren. ን-ና ግ-- ና- ሓ-ም-ክ-ከ-ድ ኣ-ና። ን-- ግ-- ና- ሓ-- ክ---- ኣ--- ን-ና ግ-ን ና- ሓ-ም ክ-ከ-ድ ኣ-ና- ------------------------- ንሕና ግድን ናብ ሓኪም ክንከይድ ኣለና። 0
n-ḥ-------ini--a---ḥ---m--k-ni-e---i--le-a። n------ g----- n--- h------ k--------- a----- n-h-i-a g-d-n- n-b- h-a-ī-i k-n-k-y-d- a-e-a- --------------------------------------------- niḥina gidini nabi ḥakīmi kinikeyidi alena።
Ni måste vänta på bussen. ን--ትኩ- ኣ--ቡስ---ጽ-- -ለ-ም። ን----- ኣ---- ክ---- ኣ---- ን-ኻ-ኩ- ኣ-ቶ-ስ ክ-ጽ-ዩ ኣ-ኩ-። ------------------------ ንስኻትኩም ኣውቶቡስ ክትጽበዩ ኣለኩም። 0
n-s--̱a----mi---it-b--i -i-it-’i---u a-e--m-። n------------ a-------- k----------- a------- n-s-h-a-i-u-i a-i-o-u-i k-t-t-’-b-y- a-e-u-i- --------------------------------------------- nisiẖatikumi awitobusi kitits’ibeyu alekumi።
Ni måste vänta på tåget. ን-ኻትኩ- ባ---ክ-ጽበዩ--ለ--። ን----- ባ-- ክ---- ኣ---- ን-ኻ-ኩ- ባ-ር ክ-ጽ-ዩ ኣ-ኩ-። ---------------------- ንስኻትኩም ባቡር ክትጽበዩ ኣለኩም። 0
ni-i-̱---kum----buri-kitit--i-ey- a-ek---። n------------ b----- k----------- a------- n-s-h-a-i-u-i b-b-r- k-t-t-’-b-y- a-e-u-i- ------------------------------------------ nisiẖatikumi baburi kitits’ibeyu alekumi።
Ni måste vänta på taxin. ንስኻ-ኩም ----ክ------ለ--። ን----- ታ-- ክ---- ኣ---- ን-ኻ-ኩ- ታ-ሲ ክ-ጽ-ዩ ኣ-ኩ-። ---------------------- ንስኻትኩም ታክሲ ክትጽበዩ ኣለኩም። 0
nisi---t--um- ta-isī k---t--ib-yu----k--i። n------------ t----- k----------- a------- n-s-h-a-i-u-i t-k-s- k-t-t-’-b-y- a-e-u-i- ------------------------------------------ nisiẖatikumi takisī kitits’ibeyu alekumi።

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Varför finns det så många olika språk?

Idag finns det mer än 6.000 olika språk världen över. Därför behöver vi tolkar och översättare. För mycket längesedan talade fortfarande alla samma språk. Men det förändrades när människor började migrera. De lämnade sitt afrikanska hemland och flyttade runtom i världen. Denna geografiska separation kom även att medföra en språklig separation. Därför att alla människor utvecklade sin egen form av kommunikation. Många olika språk utvecklades från det gemensamma protospråket. Men människan stannade aldrig särskilt länge på en plats. Så språken separerades alltmer från varandra. Någonstans längs vägen kunde en gemensam rot inte längre kännas igen. Dessutom levde inga människor i isolering i tusentals år. Det fanns alltid kontakt med andra folk. Detta förändrade språken. De tog in element från främmande språk eller blandades. På grund av detta slutade aldrig utvecklingen av språken. Migreringar och kontakt med nya människor förklarar språkens mångfald. Men varför språken är så olika är en annan fråga. Varje evolution följer vissa regler. Så det måste finnas en anledning till att språken är som de är. Av denna anledning har forskarna varit intresserade av dem i åratal. De skulle vilja veta varför språk utvecklas olika. För att undersöka detta, måste man rekonstruera språkhistorian. Sedan kan man identifiera vad som ändrades när. Det är fortfarande okänt, vad som påverkar språkutvecklingen. Kulturella faktorer tycks vara viktigare än biologiska faktorer. Det vill säga, olika människors historia formade deras språk. Uppenbarligen berättar språk mer för oss än vad vi känner till...