Ordlista

sv På restaurangen 1   »   ti ኣብ ቤት-መግቢ 1

29 [tjugonio]

På restaurangen 1

På restaurangen 1

29 [ዕስራንትሽዓተን]

29 [‘isiranitishi‘ateni]

ኣብ ቤት-መግቢ 1

[abi bēti-megibī 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
Är bordet ledigt? እዚ ጣው- ነ- ድ-? እ- ጣ-- ነ- ድ-- እ- ጣ-ላ ነ- ድ-? ------------- እዚ ጣውላ ነጻ ድዩ? 0
iz----a-------t-’a --yu? i-- t------ n----- d---- i-ī t-a-i-a n-t-’- d-y-? ------------------------ izī t’awila nets’a diyu?
Kan jag få menyn, tack. ናይ -ግ---ርተ ደ-የ --- -ጃ-ም። ና- ም-- ካ-- ደ-- ኣ-- በ---- ና- ም-ብ ካ-ተ ደ-የ ኣ-ኹ በ-ኹ-። ------------------------ ናይ ምግብ ካርተ ደልየ ኣሎኹ በጃኹም። 0
nay--mig--i-kar--e--e--y----o-̱u-be-ah-umi። n--- m----- k----- d----- a----- b--------- n-y- m-g-b- k-r-t- d-l-y- a-o-̱- b-j-h-u-i- ------------------------------------------- nayi migibi karite deliye aloẖu bejaẖumi።
Vad kan ni rekommendera? እንታይ -መ---- ? እ--- ት----- ? እ-ታ- ት-ር-ለ- ? ------------- እንታይ ትመርጹለይ ? 0
i--ta---t----i-s’u---i-? i------ t------------- ? i-i-a-i t-m-r-t-’-l-y- ? ------------------------ initayi timerits’uleyi ?
Jag ska be att få en öl. ሓንቲ ቢ----የ -ይ--። ሓ-- ቢ- ደ-- ነ-- ። ሓ-ቲ ቢ- ደ-የ ነ-ረ ። ---------------- ሓንቲ ቢራ ደልየ ነይረ ። 0
ḥ-ni-- -ī-- de--ye--e-i-e-። h------ b--- d----- n----- ። h-a-i-ī b-r- d-l-y- n-y-r- ። ---------------------------- ḥanitī bīra deliye neyire ።
Jag ska be att få en mineralvatten. ሓን- ማ- -- ደ----ይረ። ሓ-- ማ- እ- ደ-- ነ--- ሓ-ቲ ማ- እ- ደ-የ ነ-ረ- ------------------ ሓንቲ ማይ እየ ደልየ ነይረ። 0
ḥan--ī-ma-i iye de---e n-y--e። h------ m--- i-- d----- n------ h-a-i-ī m-y- i-e d-l-y- n-y-r-። ------------------------------- ḥanitī mayi iye deliye neyire።
Jag ska be att få en apelsinjuice. ሓ-ቲ --ቝ-ብርቱኳን --የ ነ-ረ ። ሓ-- ጽ-------- ደ-- ነ-- ። ሓ-ቲ ጽ-ቝ-ብ-ቱ-ን ደ-የ ነ-ረ ። ----------------------- ሓንቲ ጽማቝ-ብርቱኳን ደልየ ነይረ ። 0
h--nitī t-’-mak------ir---k--n- d-l--- n-y--- ። h------ t---------------------- d----- n----- ። h-a-i-ī t-’-m-k-’-i-b-r-t-k-a-i d-l-y- n-y-r- ። ----------------------------------------------- ḥanitī ts’imaḵ’wi-biritukwani deliye neyire ።
Jag ska be att få en kaffe. ሓን--ቡ--ደ-- -ይ-። ሓ-- ቡ- ደ-- ነ--- ሓ-ቲ ቡ- ደ-የ ነ-ረ- --------------- ሓንቲ ቡን ደልየ ነይረ። 0
ḥan-tī---ni-d--i-e-n--ir-። h------ b--- d----- n------ h-a-i-ī b-n- d-l-y- n-y-r-። --------------------------- ḥanitī buni deliye neyire።
Jag ska be att få en kaffe med mjölk. ሓ--ቡ- ----ባ --የ---ረ። ሓ- ቡ- ም- ጸ- ደ-- ነ--- ሓ- ቡ- ም- ጸ- ደ-የ ነ-ረ- -------------------- ሓደ ቡን ምስ ጸባ ደልየ ነይረ። 0
ḥ-d- -u-- ---i ---eb---eli----eyi--። h---- b--- m--- t----- d----- n------ h-a-e b-n- m-s- t-’-b- d-l-y- n-y-r-። ------------------------------------- ḥade buni misi ts’eba deliye neyire።
Med socker, tack. ምስ-ሹኮር-----ም። ም- ሹ--- በ---- ም- ሹ-ር- በ-ኹ-። ------------- ምስ ሹኮር፣ በጃኹም። 0
m-si -----r-፣-be-aẖu-i። m--- s------- b--------- m-s- s-u-o-i- b-j-h-u-i- ------------------------ misi shukori፣ bejaẖumi።
Jag skulle vilja ha en te. ሓ-- ሻ--ኢ- ዝ--። ሓ-- ሻ- ኢ- ዝ--- ሓ-ቲ ሻ- ኢ- ዝ-ሊ- -------------- ሓንቲ ሻሂ ኢየ ዝደሊ። 0
h-an--ī---ahī -ye ---el-። h------ s---- ī-- z------ h-a-i-ī s-a-ī ī-e z-d-l-። ------------------------- ḥanitī shahī īye zidelī።
Jag skulle vilja ha en te med citron. ሓ----ሂ ም----ን -የ-ዝ-ሊ። ሓ-- ሻ- ም- ለ-- ኢ- ዝ--- ሓ-ቲ ሻ- ም- ለ-ን ኢ- ዝ-ሊ- --------------------- ሓንቲ ሻሂ ምስ ለሚን ኢየ ዝደሊ። 0
h-a-----s-ah- -i-i-l-m-ni -ye-zi----። h------ s---- m--- l----- ī-- z------ h-a-i-ī s-a-ī m-s- l-m-n- ī-e z-d-l-። ------------------------------------- ḥanitī shahī misi lemīni īye zidelī።
Jag skulle vilja ha en te med mjölk. ሓ-ቲ-ሻ--ምስ------ ---። ሓ-- ሻ- ም- ጸ- ኢ- ዝ--- ሓ-ቲ ሻ- ም- ጸ- ኢ- ዝ-ሊ- -------------------- ሓንቲ ሻሂ ምስ ጸባ ኢየ ዝደሊ። 0
h---it- sh-h- misi-t---ba --- zide-ī። h------ s---- m--- t----- ī-- z------ h-a-i-ī s-a-ī m-s- t-’-b- ī-e z-d-l-። ------------------------------------- ḥanitī shahī misi ts’eba īye zidelī።
Har ni cigaretter? ሽ-ራ---ኩ--ድ-? ሽ-- ኣ--- ድ-- ሽ-ራ ኣ-ኩ- ድ-? ------------ ሽጋራ ኣለኩም ድዩ? 0
s-----a -le-u-- d---? s------ a------ d---- s-i-a-a a-e-u-i d-y-? --------------------- shigara alekumi diyu?
Har ni en askkopp? መ--- ሽ-ራ-ኣ-ኩ- ድ-? መ--- ሽ-- ኣ--- ድ-- መ-ገ- ሽ-ራ ኣ-ኩ- ድ-? ----------------- መንገፊ ሽጋራ ኣለኩም ድዩ? 0
m----e-- --i--ra -l--umi ---u? m------- s------ a------ d---- m-n-g-f- s-i-a-a a-e-u-i d-y-? ------------------------------ menigefī shigara alekumi diyu?
Har ni eld? መወ-ዒ ኣለኩም--? መ--- ኣ--- ዶ- መ-ል- ኣ-ኩ- ዶ- ------------ መወልዒ ኣለኩም ዶ? 0
me-el--- a-ek-m- do? m------- a------ d-- m-w-l-‘- a-e-u-i d-? -------------------- meweli‘ī alekumi do?
Jag har ingen gaffel. ን---ፋ-ከ----ፉኒ-ኣሎ። ን-- ፋ--- ተ--- ኣ-- ን-ይ ፋ-ከ- ተ-ፉ- ኣ-። ----------------- ንዓይ ፋርከታ ተሪፉኒ ኣሎ። 0
ni-ayi -a-i-e-a -----unī-a--። n----- f------- t------- a--- n-‘-y- f-r-k-t- t-r-f-n- a-o- ----------------------------- ni‘ayi fariketa terīfunī alo።
Jag har ingen kniv. ን-- ማይ--ሪፉ- ኣ-። ን-- ማ- ተ--- ኣ-- ን-ይ ማ- ተ-ፉ- ኣ-። --------------- ንዓይ ማይ ተሪፉኒ ኣሎ። 0
ni‘a-i----i--e-īfunī a--። n----- m--- t------- a--- n-‘-y- m-y- t-r-f-n- a-o- ------------------------- ni‘ayi mayi terīfunī alo።
Jag har ingen sked. ንዓ- -ንካ--ሪ-- -ሎ። ን-- ማ-- ተ--- ኣ-- ን-ይ ማ-ካ ተ-ፉ- ኣ-። ---------------- ንዓይ ማንካ ተሪፉኒ ኣሎ። 0
n--ayi m----a---r-f-----lo። n----- m----- t------- a--- n-‘-y- m-n-k- t-r-f-n- a-o- --------------------------- ni‘ayi manika terīfunī alo።

Grammatik förhindrar lögner!

Alla språk har särskilda egenskaper. Men vissa har egenskaper som är unika i välden. Till dessa språk hör trio. Trio är ett indianspråk i Sydamerika. Cirka 2.000 människor i Brasilien och Surinam talar det. Det som gör trio speciellt är dess grammatik. Eftersom den tvingar den som talar att säga sanningen. Den så kallade frustrativa ändelsen är ansvarig för detta. Denna ändelse läggs till verben i trio. Den indikerar hur sann en mening är. Ett enkelt exempel förklarar exakt hur det fungerar. Låt oss ta meningen Barnet gick till skolan . I trio måste man lägga till en viss ändelse till verbet. Genom ändelsen kan man förmedla huruvida man själv såg barnet. Men man kan också uttrycka att man bara vet det genom att ha talat med andra. Eller man säger genom ändelsen att man vet att det är lögn. Så man måste förbinda sig till det man säger. Det betyder att man måste förmedla hur sant ett påstående är. På så sätt kan man inte hålla något hemligt eller försköna det. Om den som talar trio utelämnar ändelsen anses han vara en lögnare. I Surinam är det officiella språket holländska. Översättningar från holländska till trio är ofta problematiska. Eftersom de flesta språk är mycket mindre exakta. Det gör det möjligt för dem som talar att vara vaga. Därför förbinder sig inte alltid tolkar till vad de säger. Kommunikation med dem som talar trio är därmed svår. Kanske den frustrativa ändelsen kunde vara till hjälp även för andra språk!? Inte bara i det politiska språket…
Visste du?
Makedonska är modersmål för cirka 2 miljoner människor. Det räknas till de sydslaviska språken. Det är närmast besläktat med bulgariska. Talare av båda språken kan lätt kommunicera med varandra. De två språken skiljer sig från varandra mer i sin skrivna form. Det har alltid funnits många olika etniska grupper i Makedonien. Detta är naturligtvis uppenbart även i vardagsspråket. Det har påverkats av många andra språk. Grannlandet Serbien har i synnerhet påverkat det makedonska språket. Vokabulären innehåller många termer från ryska, turkiska och engelska. Sådan lingvistisk variation existerar inte i många länder. Därför har det varit svårt för Makedonien att etablera språket som sitt eget. Makedonsk litteratur har lidit särskilt av denna situation. Makedonska betraktas nu som ett etablerat standardspråk. Av detta skäl är det en viktig del av den makedonska identiteten.