Ordlista

sv Bisatser med att 1   »   ti “ዳዝ” ዘለዎም ንኡስ ሓሳብት 1

91 [nittioett]

Bisatser med att 1

Bisatser med att 1

91 [ተስዓንሓደን]

91 [tesi‘aniḥadeni]

“ዳዝ” ዘለዎም ንኡስ ሓሳብት 1

[“dazi” zelewomi ni’usi ḥasabiti 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
Vädret blir kanske bättre imorgon. ኩ-ታት ኣ-- ጽባ--ምና-ባት-ክ--ይ- -ዩ። ኩ--- ኣ-- ጽ-- ም---- ክ---- እ-- ኩ-ታ- ኣ-ር ጽ-ሕ ም-ል-ት ክ-ሓ-ሽ እ-። ---------------------------- ኩነታት ኣየር ጽባሕ ምናልባት ክመሓይሽ እዩ። 0
ku-e---i ay-ri--s-ib---- ---a---------m---a-i--i-i-u። k------- a---- t-------- m--------- k----------- i--- k-n-t-t- a-e-i t-’-b-h-i m-n-l-b-t- k-m-h-a-i-h- i-u- ----------------------------------------------------- kunetati ayeri ts’ibaḥi minalibati kimeḥayishi iyu።
Hur vet ni det ? ካ-- ፈሊጥኩ-? ካ-- ፈ----- ካ-ይ ፈ-ጥ-ሞ- ---------- ካበይ ፈሊጥኩሞ? 0
k----i-f-l-t-i--mo? k----- f----------- k-b-y- f-l-t-i-u-o- ------------------- kabeyi felīt’ikumo?
Jag hoppas, att det blir bättre. ተ-ፋ-------ሓየሽ። ተ------ ክ----- ተ-ፋ-ገ-ር ክ-ሓ-ሽ- -------------- ተስፋ‘ገብር ክመሓየሽ። 0
te-ifa‘-eb--i kime--------። t------------ k------------ t-s-f-‘-e-i-i k-m-h-a-e-h-። --------------------------- tesifa‘gebiri kimeḥayeshi።
Han kommer alldeles säkert. ብ-ጉ- ክ----እ--። ብ--- ክ--- እ- ። ብ-ጉ- ክ-ጽ- እ- ። -------------- ብርጉጽ ክመጽእ እዩ ። 0
b-r--u--’- kime--’--- i-u-። b--------- k--------- i-- ። b-r-g-t-’- k-m-t-’-’- i-u ። --------------------------- biriguts’i kimets’i’i iyu ።
Är det säkert? ር---ድ-? ር-- ድ-- ር-ጽ ድ-? ------- ርጉጽ ድዩ? 0
ri--ts-----yu? r------- d---- r-g-t-’- d-y-? -------------- riguts’i diyu?
Jag vet, att han kommer. ን- ---መ-እ --------። ን- ከ----- ፈ-- ኣ-- ። ን- ከ-ዝ-ጽ- ፈ-ጠ ኣ-ኹ ። ------------------- ንሱ ከምዝመጽእ ፈሊጠ ኣሎኹ ። 0
ni-u-----z-me-s-i’i -el-t’e-a-oẖ- ። n--- k------------- f------ a----- ። n-s- k-m-z-m-t-’-’- f-l-t-e a-o-̱- ። ------------------------------------ nisu kemizimets’i’i felīt’e aloẖu ።
Han ringer säkert. ብርግጽ---ውል--ዩ። ብ--- ክ--- ኢ-- ብ-ግ- ክ-ው- ኢ-። ------------- ብርግጽ ክድውል ኢዩ። 0
bir-g-t-’i------i-- īy-። b--------- k------- ī--- b-r-g-t-’- k-d-w-l- ī-u- ------------------------ birigits’i kidiwili īyu።
Verkligen? ና----ቂ? ና- ብ--- ና- ብ-ቂ- ------- ናይ ብሓቂ? 0
na-i-bi-̣ak’ī? n--- b-------- n-y- b-h-a-’-? -------------- nayi biḥak’ī?
Jag tror, att han ringer. ከምዝ-------ን--። ከ----- ይ------ ከ-ዝ-ው- ይ-ም-‘-። -------------- ከምዝድውል ይኣምን‘የ። 0
kem--idi-il- -i----ni--e። k----------- y----------- k-m-z-d-w-l- y-’-m-n-‘-e- ------------------------- kemizidiwili yi’amini‘ye።
Vinet är säkert gammalt. እ- ------ጉ--- ቀደ----። እ- ነ-- ብ--- ያ ቀ-- እ-- እ- ነ-ት ብ-ጉ- ያ ቀ-ም እ-። --------------------- እቲ ነቢት ብርጉጽ ያ ቀደም እዩ። 0
i-- ------ ----gut--i-y- k-e-----iy-። i-- n----- b--------- y- k------ i--- i-ī n-b-t- b-r-g-t-’- y- k-e-e-i i-u- ------------------------------------- itī nebīti biriguts’i ya k’edemi iyu።
Vet ni det säkert? ብ-ኽ-- -ፈ-ጡ-ዲ-ም? ብ---- ት--- ዲ--- ብ-ኽ-ል ት-ል- ዲ-ም- --------------- ብትኽክል ትፈልጡ ዲኹም? 0
bi-ih-i--------el--’u dī-̱umi? b---------- t-------- d------- b-t-h-i-i-i t-f-l-t-u d-h-u-i- ------------------------------ bitiẖikili tifelit’u dīẖumi?
Jag antar, att det är gammalt. ኣረጊ-’- ዝብል ግም----ኒ ። ኣ----- ዝ-- ግ-- ኣ-- ። ኣ-ጊ-’- ዝ-ል ግ-ት ኣ-ኒ ። -------------------- ኣረጊት’ዩ ዝብል ግምት ኣሎኒ ። 0
ar--īt---u----i-i---mi-i----n--። a--------- z----- g----- a---- ። a-e-ī-i-y- z-b-l- g-m-t- a-o-ī ። -------------------------------- aregīti’yu zibili gimiti alonī ።
Vår chef ser bra ut. ሓላፊና ጽ---እ-----ል። ሓ--- ጽ-- እ- ዝ---- ሓ-ፊ- ጽ-ቕ እ- ዝ-ስ-። ----------------- ሓላፊና ጽቡቕ እዩ ዝመስል። 0
ḥ-----na -s-ib-k--i iy---i-----i። h-------- t--------- i-- z-------- h-a-a-ī-a t-’-b-k-’- i-u z-m-s-l-። ---------------------------------- ḥalafīna ts’ibuḵ’i iyu zimesili።
Tycker ni? ከምኡ ረኺብክሞ? ከ-- ረ----- ከ-ኡ ረ-ብ-ሞ- ---------- ከምኡ ረኺብክሞ? 0
kemi’--------i--mo? k----- r----------- k-m-’- r-h-ī-i-i-o- ------------------- kemi’u reẖībikimo?
Jag tycker till och med, att han ser mycket bra ut. ኣ-- ---ዕ ኮ-ኑ ረ--- ። ኣ-- ም--- ኮ-- ረ--- ። ኣ-ዩ ም-ኩ- ኮ-ኑ ረ-በ- ። ------------------- ኣዝዩ ምልኩዕ ኮይኑ ረኺበዮ ። 0
aziy- -il-k-‘- k-y--u re--īb----። a---- m------- k----- r-------- ። a-i-u m-l-k-‘- k-y-n- r-h-ī-e-o ። --------------------------------- aziyu miliku‘i koyinu reẖībeyo ።
Chefen har säkert en vännina. እ--------ግጽ-ዓር- --ቶ። እ- ሓ-- ብ--- ዓ-- ኣ--- እ- ሓ-ፊ ብ-ግ- ዓ-ኪ ኣ-ቶ- -------------------- እቲ ሓላፊ ብርግጽ ዓርኪ ኣላቶ። 0
i-----a-af----r-g---’- ‘-r-k------o። i-- h------ b--------- ‘----- a----- i-ī h-a-a-ī b-r-g-t-’- ‘-r-k- a-a-o- ------------------------------------ itī ḥalafī birigits’i ‘arikī alato።
Tror ni det verkligen? ናይብሓ---ኣ-ኑ----? ና---- ት--- ዲ--- ና-ብ-ቂ ት-ም- ዲ-ም- --------------- ናይብሓቂ ትኣምኑ ዲኹም? 0
na---iḥa-’--ti’-mi-- --h--m-? n----------- t------- d------- n-y-b-h-a-’- t-’-m-n- d-h-u-i- ------------------------------ nayibiḥak’ī ti’aminu dīẖumi?
Det är mycket möjligt, att han har en väninna. ሓ-- -ርኪ -ት-ልዎ--ኽ-- -ያ-። ሓ-- ዓ-- ክ---- ት--- ኢ- ። ሓ-ቲ ዓ-ኪ ክ-ህ-ዎ ት-እ- ኢ- ። ----------------------- ሓንቲ ዓርኪ ክትህልዎ ትኽእል ኢያ ። 0
h--nit- -arik----t-hiliw- ------i-i-īy--። h------ ‘----- k--------- t-------- ī-- ። h-a-i-ī ‘-r-k- k-t-h-l-w- t-h-i-i-i ī-a ። ----------------------------------------- ḥanitī ‘arikī kitihiliwo tiẖi’ili īya ።

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Det spanska språket

Det spanska språket hör till världsspråken. Det är modersmål för mer än 380 miljoner människor. Dessutom finns det många människor som talar det som sitt andra språk. Det gör spanskan till ett av de viktigaste språken i världen. Det är också det största av alla romanska språk. Spansktalande kallar sitt språk español eller castellano . Termen castellano avslöjar det spanska språkets ursprung. Det utvecklades från det folkspråk som talades i Kastilien. De flesta spanjorer talade castellano redan på 1700-talet. Idag används termerna español och castellano omväxlande. Men de kan även ha en politisk dimension. Spanskan skingrades av erövringar och kolonisering. Spanska talas även i Västafrika och på Filippinerna. Men flesta spansktalande människorna bor i Amerika. I Central- och Sydamerika är spanska det dominerande språket. Men antalet spansktalande människor ökar också i USA. Omkring 50 miljoner människor i USA talar spanska. Det är fler än i Spanien! Spanskan i Amerika är annorlunda än den europeiska spanskan. Skillnaderna finns framför allt i ordförrådet och grammatiken. I Amerika, till exempel, används ett annat preteritum. Det finns också många skillnader i vokabulären. Vissa ord används bara i Amerika, andra bara i Spanien. Men spanskan är inte ens enhetlig i Amerika. Det finns många olika varianter av amerikansk spanska. Efter engelskan, är spanskan det mest inlärda utländska språket i världen. Och det kan läras in relativt snabbt. Vad väntar du på? - ¡Vamos!