Ordlista

sv Frukter och livsmedel   »   ti ፍሩታታትን ኣስቬዛን

15 [femton]

Frukter och livsmedel

Frukter och livsmedel

15 [ዓሰርተሓሙሽተ]

15 [‘aseriteḥamushite]

ፍሩታታትን ኣስቬዛን

[firutatatini asivēzani]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
Jag har en jordgubbe. ኣነ--ደ-ፍራው--ኣሎ-። ኣ- ሓ- ፍ--- ኣ--- ኣ- ሓ- ፍ-ው- ኣ-ኒ- --------------- ኣነ ሓደ ፍራውለ ኣሎኒ። 0
an- ḥ------r-w--e a---ī። a-- h---- f------- a----- a-e h-a-e f-r-w-l- a-o-ī- ------------------------- ane ḥade firawile alonī።
Jag har en kiwi och en melon. ኣ--ሓንቲ ኪ---ሓ- ------ሎኒ። ኣ- ሓ-- ኪ-- ሓ- መ--- ኣ--- ኣ- ሓ-ቲ ኪ-ን ሓ- መ-ን- ኣ-ኒ- ----------------------- ኣነ ሓንቲ ኪቪን ሓደ መሎንን ኣሎኒ። 0
ane -̣-n-t- ---īn- ḥade -e-o-in--al--ī። a-- h------ k----- h---- m------- a----- a-e h-a-i-ī k-v-n- h-a-e m-l-n-n- a-o-ī- ---------------------------------------- ane ḥanitī kīvīni ḥade melonini alonī።
Jag har en apelsin och en grapefrukt. ኣነ--ደ------ ሓ-ቲ ግረ---ሩት--ኣሎኒ። ኣ- ሓ- ኣ---- ሓ-- ግ------- ኣ--- ኣ- ሓ- ኣ-ን-ን ሓ-ቲ ግ-ፕ-ፍ-ት- ኣ-ኒ- ----------------------------- ኣነ ሓደ ኣራንጅን ሓንቲ ግረፕ-ፍሩትን ኣሎኒ። 0
a-e ḥ--e--r-n----- -̣a-itī gir----fir-----------። a-- h---- a-------- h------ g-------------- a----- a-e h-a-e a-a-i-i-i h-a-i-ī g-r-p---i-u-i-i a-o-ī- -------------------------------------------------- ane ḥade aranijini ḥanitī girepi-firutini alonī።
Jag har ett äpple och en mango. ኣነ ሓ- ቱፋሕን ሓደ-ማ--- ኣ-ኒ። ኣ- ሓ- ቱ--- ሓ- ማ--- ኣ--- ኣ- ሓ- ቱ-ሕ- ሓ- ማ-ጎ- ኣ-ኒ- ----------------------- ኣነ ሓደ ቱፋሕን ሓደ ማንጎን ኣለኒ። 0
an-----d---u--h--n- ḥa-e---ni---i---e-ī። a-- h---- t-------- h---- m------- a----- a-e h-a-e t-f-h-i-i h-a-e m-n-g-n- a-e-ī- ----------------------------------------- ane ḥade tufaḥini ḥade manigoni alenī።
Jag har en banan och en ananas. ኣ- ሓ- -ና-ን-ሓደ-------ኣሎኒ። ኣ- ሓ- ባ--- ሓ- ኣ---- ኣ--- ኣ- ሓ- ባ-ና- ሓ- ኣ-ና-ን ኣ-ኒ- ------------------------ ኣነ ሓደ ባናናን ሓደ ኣናናስን ኣሎኒ። 0
ane-h--de -anan-n----ad- --an---ni alo--። a-- h---- b------- h---- a-------- a----- a-e h-a-e b-n-n-n- h-a-e a-a-a-i-i a-o-ī- ----------------------------------------- ane ḥade bananani ḥade ananasini alonī።
Jag gör en fruktsallad. ኣ---ደ-ሳላጣ-ፍ-- እ---። ኣ- ሓ- ሳ------ እ---- ኣ- ሓ- ሳ-ጣ-ፍ-ታ እ-ብ-። ------------------- ኣነ ሓደ ሳላጣ-ፍሩታ እገብር። 0
a-- -̣a---s-lat------u-a--gebiri። a-- h---- s------------- i------- a-e h-a-e s-l-t-a-f-r-t- i-e-i-i- --------------------------------- ane ḥade salat’a-firuta igebiri።
Jag äter ett rostat bröd. ኣነ-ሓደ-ቶስት-እየ----ዕ። ኣ- ሓ- ቶ-- እ- ዝ---- ኣ- ሓ- ቶ-ት እ- ዝ-ል-። ------------------ ኣነ ሓደ ቶስት እየ ዝበልዕ። 0
a-e -̣--e to-iti-i-e z-b-l-‘i። a-- h---- t----- i-- z-------- a-e h-a-e t-s-t- i-e z-b-l-‘-። ------------------------------ ane ḥade tositi iye zibeli‘i።
Jag äter ett rostat bröd med smör. ኣ---- ቶስ---ስ ----እ--ዕ። ኣ- ሓ- ቶ-- ም- ጠ-- እ---- ኣ- ሓ- ቶ-ት ም- ጠ-ሚ እ-ል-። ---------------------- ኣነ ሓደ ቶስት ምስ ጠስሚ እበልዕ። 0
an- h-ad--to-----mis--t-e--mī ibel---። a-- h---- t----- m--- t------ i------- a-e h-a-e t-s-t- m-s- t-e-i-ī i-e-i-i- -------------------------------------- ane ḥade tositi misi t’esimī ibeli‘i።
Jag äter ett rostat bröd med smör och marmelad. ኣነ--ደ--ስ---- -ስምን------ን --ል-። ኣ- ሓ- ቶ-- ም- ጠ--- ማ----- እ---- ኣ- ሓ- ቶ-ት ም- ጠ-ም- ማ-ማ-ድ- እ-ል-። ------------------------------ ኣነ ሓደ ቶስት ምስ ጠስምን ማርማላድን እበልዕ። 0
an--h---- ----ti----- t-------- mar-m--a--n- i--l--i። a-- h---- t----- m--- t-------- m----------- i------- a-e h-a-e t-s-t- m-s- t-e-i-i-i m-r-m-l-d-n- i-e-i-i- ----------------------------------------------------- ane ḥade tositi misi t’esimini marimaladini ibeli‘i።
Jag äter en smörgås. ኣ- ሓ- --ድ-ጅ (ፓኒ-- -በልዕ። ኣ- ሓ- ሰ---- (---- እ---- ኣ- ሓ- ሰ-ድ-ጅ (-ኒ-) እ-ል-። ----------------------- ኣነ ሓደ ሰንድዊጅ (ፓኒኖ) እበልዕ። 0
ane-ḥa-e --n-diwīj- -------- -be----። a-- h---- s--------- (------- i------- a-e h-a-e s-n-d-w-j- (-a-ī-o- i-e-i-i- -------------------------------------- ane ḥade senidiwīji (panīno) ibeli‘i።
Jag äter en smörgås med margarin. ኣነ ሓደ-ሰ-ድ-- ም---ርጋሪን እበልዕ። ኣ- ሓ- ሰ---- ም- ማ---- እ---- ኣ- ሓ- ሰ-ድ-ጅ ም- ማ-ጋ-ን እ-ል-። -------------------------- ኣነ ሓደ ሰንድዊጅ ምስ ማርጋሪን እበልዕ። 0
a----̣ad- -----iwīj--misi ma-i-ar--i i--l--i። a-- h---- s--------- m--- m--------- i------- a-e h-a-e s-n-d-w-j- m-s- m-r-g-r-n- i-e-i-i- --------------------------------------------- ane ḥade senidiwīji misi marigarīni ibeli‘i።
Jag äter en smörgås med margarin och tomat. ኣ- ሓደ --ድዊጅ---------ን-ጸ-----ን- ----። ኣ- ሓ- ሰ---- ም- ማ----- ጸ------- እ---- ኣ- ሓ- ሰ-ድ-ጅ ም- ማ-ጋ-ን- ጸ-ሒ-ኣ-ን- እ-ሎ-። ------------------------------------ ኣነ ሓደ ሰንድዊጅ ምስ ማርጋሪንን ጸብሒ-ኣቡንን እበሎዕ። 0
ane ----- ---id-w----m-si -ari---ī-i-i --’e--ḥī---unini ib--o‘i። a-- h---- s--------- m--- m----------- t---------------- i------- a-e h-a-e s-n-d-w-j- m-s- m-r-g-r-n-n- t-’-b-h-ī-a-u-i-i i-e-o-i- ----------------------------------------------------------------- ane ḥade senidiwīji misi marigarīnini ts’ebiḥī-abunini ibelo‘i።
Vi behöver bröd och ris. ን-ና ባን- ----የ--የ-። ን-- ባ-- ሩ-- የ----- ን-ና ባ-ን ሩ-ን የ-ል-ና- ------------------ ንሕና ባንን ሩዝን የድልየና። 0
ni-̣i-a ----ni-ruzin--yedi----n-። n------ b----- r----- y---------- n-h-i-a b-n-n- r-z-n- y-d-l-y-n-። --------------------------------- niḥina banini ruzini yediliyena።
Vi behöver fisk och biffar. ን-- ዓ---ስ-ን-የ----። ን-- ዓ-- ስ-- የ----- ን-ና ዓ-ን ስ-ን የ-ል-ና- ------------------ ንሕና ዓሳን ስጋን የድልየና። 0
niḥi-- ‘a--ni s-g-ni -ed--iye-a። n------ ‘----- s----- y---------- n-h-i-a ‘-s-n- s-g-n- y-d-l-y-n-። --------------------------------- niḥina ‘asani sigani yediliyena።
Vi behöver pizza och spaghetti. ን-ና --ን---ገትን --ል-ና። ን-- ፒ-- ስ---- የ----- ን-ና ፒ-ን ስ-ገ-ን የ-ል-ና- -------------------- ንሕና ፒሳን ስፓገትን የድልየና። 0
nih--n---īsan--sip-g--i-- -e--li--na። n------ p----- s--------- y---------- n-h-i-a p-s-n- s-p-g-t-n- y-d-l-y-n-። ------------------------------------- niḥina pīsani sipagetini yediliyena።
Vad behöver vi mer? እ-ታይ-ኣ- -------ና? እ--- ኣ- ጌ- ዘ----- እ-ታ- ኣ- ጌ- ዘ-ል-ና- ----------------- እንታይ ኣሎ ጌና ዘድልየና? 0
i---a--------ē---z-------n-? i------ a-- g--- z---------- i-i-a-i a-o g-n- z-d-l-y-n-? ---------------------------- initayi alo gēna zediliyena?
Vi behöver morötter och tomater för soppan. ን----ሮትን ጸ-ሒ-ኣ-ንን ን----የድ---። ን-- ካ--- ጸ------- ን--- የ----- ን-ና ካ-ት- ጸ-ሒ-ኣ-ን- ን-ረ- የ-ል-ና- ----------------------------- ንሕና ካሮትን ጸብሒ-ኣቡንን ንመረቕ የድልየና። 0
ni-̣--- karo-i-i t-’e-i-̣ī-abu--n- -----e--’i yed-liy-na። n------ k------- t---------------- n--------- y---------- n-h-i-a k-r-t-n- t-’-b-h-ī-a-u-i-i n-m-r-k-’- y-d-l-y-n-። --------------------------------------------------------- niḥina karotini ts’ebiḥī-abunini nimereḵ’i yediliyena።
Var finns en stormarknad? ሱ--ማርክ- -በይ-----ሎ? ሱ------ ኣ-- ድ- ዘ-- ሱ-ር-ር-ት ኣ-ይ ድ- ዘ-? ------------------ ሱፐርማርክት ኣበይ ድዩ ዘሎ? 0
s---r--ariki-i -b--i di-----l-? s------------- a---- d--- z---- s-p-r-m-r-k-t- a-e-i d-y- z-l-? ------------------------------- superimarikiti abeyi diyu zelo?

Media och språk

Vårt språk påverkas också av media. Nya medier spelar en särskilt stor roll. Ett helt språk har vuxit fram från SMS, e-post och chattar. Detta mediespråk är naturligtvis olika i varje land. Men vissa särdrag finns i alla mediespråk. Framför allt är hastigheten viktig för oss som använder det. Även om vi skriver, vill vi generera en levande kommunikation. Vilket betyder att vi vill utbyta information så snabbt som möjligt. Så vi simulerar en riktig konversation. På så sätt har vårt språk utvecklat en verbal karaktär. Ord eller meningar är ofta förkortade. Regler för grammatik och interpunktion ignoreras i allmänhet. Vår stavning är lösare och prepositioner saknas ofta helt. Känslor uttrycks sällan i mediespråk. Här föredrar vi så kallade känsloikoner. Detta är symboler som är avsedda att visa hur vi känner just nu. Det finns också tydliga koder för SMS och slang för chatt-kommunikation. Mediespråket är därför ett mycket reducerat språk. Men det används av alla (användare) på ett liknande sätt. Studier visar att utbildning eller intellekt inte gör någon skillnad. Särskilt unga människor tycker om att använda mediespråk. Därför tror kritiker att vårt språk är i fara. Vetenskapen ser fenomenet mindre pessimistiskt. Därför att barn kan skilja på när och hur de ska skriva. Experter tror att det nya mediespråket till och med har fördelar. Därför att det kan främja barns språkkunskaper och kreativitet. Och: Det skrivs mer idag - inte brev, men e-post! Vi är glada för detta!
Visste du?
Georgiska talas av ungefär 4 miljoner människor. Georgiska räknas till de sydkaukasiska språken. Det skrivs med sitt eget semiotiska system, det georgiska alfabetet. Detta skrivsystem har 33 bokstäver. De har samma ordningsföljd som det grekiska alfabetet. Men det georgiska skrivsystemet kan troligen härledas från det arameiska språket. På georgiska är det typiskt att ha många konsonanter i följd. Många georgiska ord är därför svåra för utlänningar att uttala. Grammatiken är inte heller särskilt lätt. Den innehåller många element som inte existerar i något annat språk. Den georgiska vokabulären avslöjar en del om Kaukasus historia. Den innehåller många ord som adopterats från andra språk. Bland dem finns grekiska, persiska, arabiska, ryska och turkiska. Men det speciella med georgiska är dess långa tradition. Georgiska hör till de äldsta levande språken i den civiliserade världen!