Ordlista

sv På restaurangen 4   »   ti ኣብ ቤት መግቢ 4

32 [trettiotvå]

På restaurangen 4

På restaurangen 4

32 [ሳላሳንክልተን]

32 [salasanikiliteni]

ኣብ ቤት መግቢ 4

[abi bēti megibī 4]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
En pommes frites med ketchup. ሓን---መ- -ስ----። ሓንቲ ፖመስ ምስ ከቻፕ። ሓ-ቲ ፖ-ስ ም- ከ-ፕ- --------------- ሓንቲ ፖመስ ምስ ከቻፕ። 0
ḥ--i-- p--esi m--- kec---i። h-anitī pomesi misi kechapi። h-a-i-ī p-m-s- m-s- k-c-a-i- ---------------------------- ḥanitī pomesi misi kechapi።
Och två med majonnäs. ከ-----ክ-- ግዜ -ስ-ማ--ዝ። ከምኡድማ ክልተ ግዜ ምስ ማዮነዝ። ከ-ኡ-ማ ክ-ተ ግ- ም- ማ-ነ-። --------------------- ከምኡድማ ክልተ ግዜ ምስ ማዮነዝ። 0
k-m-’u-i-a---li-e --zē --si ---o-e--። kemi’udima kilite gizē misi mayonezi። k-m-’-d-m- k-l-t- g-z- m-s- m-y-n-z-። ------------------------------------- kemi’udima kilite gizē misi mayonezi።
Och tre stekta korvar med senap. ከ--’ው----ስተ -ዜ „ብ-ትቩር-ት“---ነት-ግዕዝም- ም----ፍ-። ከምኡ’ውን ሰለስተ ግዜ „ብራትቩርስት“(ዓይነት ግዕዝም) ምስ ሰናፍጮ። ከ-ኡ-ው- ሰ-ስ- ግ- „-ራ-ቩ-ስ-“-ዓ-ነ- ግ-ዝ-) ም- ሰ-ፍ-። -------------------------------------------- ከምኡ’ውን ሰለስተ ግዜ „ብራትቩርስት“(ዓይነት ግዕዝም) ምስ ሰናፍጮ። 0
ke--’u-wini s-lesite-g--ē--bi-ati-urisi-i-(‘a--ne---gi-iz---- -i-i s-na-----o። kemi’u’wini selesite gizē „birativurisiti“(‘ayineti gi‘izimi) misi senafich’o። k-m-’-’-i-i s-l-s-t- g-z- „-i-a-i-u-i-i-i-(-a-i-e-i g-‘-z-m-) m-s- s-n-f-c-’-። ------------------------------------------------------------------------------ kemi’u’wini selesite gizē „birativurisiti“(‘ayineti gi‘izimi) misi senafich’o።
Vad har ni för grönsaker? እ-ታይ--ይ-ት ኣ-- -- ዘለኩ-? እንታይ ዓይነት ኣሊጫ ኢዩ ዘለኩም? እ-ታ- ዓ-ነ- ኣ-ጫ ኢ- ዘ-ኩ-? ---------------------- እንታይ ዓይነት ኣሊጫ ኢዩ ዘለኩም? 0
i--tayi--ayi---i ---c----ī-- ze---u-i? initayi ‘ayineti alīch’a īyu zelekumi? i-i-a-i ‘-y-n-t- a-ī-h-a ī-u z-l-k-m-? -------------------------------------- initayi ‘ayineti alīch’a īyu zelekumi?
Har ni bönor? ባ-ዶ-ጓ -ፍረ---እኽ-) ኣለኩም-ድዩ? ባልዶንጓ (ፍረታት እኽሊ) ኣለኩም ድዩ? ባ-ዶ-ጓ (-ረ-ት እ-ሊ- ኣ-ኩ- ድ-? ------------------------- ባልዶንጓ (ፍረታት እኽሊ) ኣለኩም ድዩ? 0
bal--o---w- -f-----ti i--ilī)-al--um- d--u? balidonigwa (firetati ih-ilī) alekumi diyu? b-l-d-n-g-a (-i-e-a-i i-̱-l-) a-e-u-i d-y-? ------------------------------------------- balidonigwa (firetati iẖilī) alekumi diyu?
Har ni blomkål? „-ሉመንኮል“-ኣለ-ም-ድዩ? „ብሉመንኮል“ ኣለኩም ድዩ? „-ሉ-ን-ል- ኣ-ኩ- ድ-? ----------------- „ብሉመንኮል“ ኣለኩም ድዩ? 0
„--l--e--koli- alek-m--diyu? „bilumenikoli“ alekumi diyu? „-i-u-e-i-o-i- a-e-u-i d-y-? ---------------------------- „bilumenikoli“ alekumi diyu?
Jag äter gärna majs. ዕፉን -ብላዕ-ደ- ይ-ለኒ። ዕፉን ምብላዕ ደስ ይብለኒ። ዕ-ን ም-ላ- ደ- ይ-ለ-። ----------------- ዕፉን ምብላዕ ደስ ይብለኒ። 0
‘-fun--m--i-a-i d-si-yibi----። ‘ifuni mibila‘i desi yibilenī። ‘-f-n- m-b-l-‘- d-s- y-b-l-n-። ------------------------------ ‘ifuni mibila‘i desi yibilenī።
Jag äter gärna gurka. “-ር--”-ም--ዕ -ስ-ይ-ለኒ። “ጉርከን” ምብላዕ ደስ ይብለኒ። “-ር-ን- ም-ላ- ደ- ይ-ለ-። -------------------- “ጉርከን” ምብላዕ ደስ ይብለኒ። 0
“-u--k-n-”--ib----- de-- --bil---። “gurikeni” mibila‘i desi yibilenī። “-u-i-e-i- m-b-l-‘- d-s- y-b-l-n-። ---------------------------------- “gurikeni” mibila‘i desi yibilenī።
Jag äter gärna tomater. ኮ-ደ- -ብላዕ--- ይብለ-። ኮሚደረ ምብላዕ ደስ ይብለኒ። ኮ-ደ- ም-ላ- ደ- ይ-ለ-። ------------------ ኮሚደረ ምብላዕ ደስ ይብለኒ። 0
ko-īdere m-b----- desi ----l-nī። komīdere mibila‘i desi yibilenī። k-m-d-r- m-b-l-‘- d-s- y-b-l-n-። -------------------------------- komīdere mibila‘i desi yibilenī።
Äter ni också gärna purjolök? ንስ-- ከ „ላው------ዕ ትፈ-- ዲ--? ንስኹም ከ „ላውኽ“ ምብላዕ ትፈትዉ ዲኺም? ን-ኹ- ከ „-ው-“ ም-ላ- ት-ት- ዲ-ም- --------------------------- ንስኹም ከ „ላውኽ“ ምብላዕ ትፈትዉ ዲኺም? 0
ni---̱um- -- -law--̱-- -----a‘i ti--tiwu -īẖī--? nisih-umi ke „lawih-i“ mibila‘i tifetiwu dīh-īmi? n-s-h-u-i k- „-a-i-̱-“ m-b-l-‘- t-f-t-w- d-h-ī-i- ------------------------------------------------- nisiẖumi ke „lawiẖi“ mibila‘i tifetiwu dīẖīmi?
Äter ni också gärna surkål? “-ስ-- - -ሳወር---ት--ብላ- ት-ትዉ-ዲ--? “ንስኹም ከ „ሳወርክራውት ምብላዕ ትፈትዉ ዲኺም? “-ስ-ም ከ „-ወ-ክ-ው- ም-ላ- ት-ት- ዲ-ም- ------------------------------- “ንስኹም ከ „ሳወርክራውት ምብላዕ ትፈትዉ ዲኺም? 0
“--sih---i-k- „s-w--i----w-t----bi-a-i -i-e-iw---ī-̱-m-? “nisih-umi ke „sawerikirawiti mibila‘i tifetiwu dīh-īmi? “-i-i-̱-m- k- „-a-e-i-i-a-i-i m-b-l-‘- t-f-t-w- d-h-ī-i- -------------------------------------------------------- “nisiẖumi ke „sawerikirawiti mibila‘i tifetiwu dīẖīmi?
Äter ni också gärna linser? ን--ም-ከ ዓደ---ብላዕ -ፈት--ዲኺም? ንስኹም ከ ዓደስ ምብላዕ ትፈትዉ ዲኺም? ን-ኹ- ከ ዓ-ስ ም-ላ- ት-ት- ዲ-ም- ------------------------- ንስኹም ከ ዓደስ ምብላዕ ትፈትዉ ዲኺም? 0
ni-i----- k- ‘---si--ibi-a‘----f--iwu --h-ī-i? nisih-umi ke ‘adesi mibila‘i tifetiwu dīh-īmi? n-s-h-u-i k- ‘-d-s- m-b-l-‘- t-f-t-w- d-h-ī-i- ---------------------------------------------- nisiẖumi ke ‘adesi mibila‘i tifetiwu dīẖīmi?
Äter du också gärna morötter? ን-- ከ---ቲ--ብላዕ -ፈ- ዲ-? ንስኻ ከ ካሮቲ ምብላዕ ትፈቱ ዲኻ? ን-ኻ ከ ካ-ቲ ም-ላ- ት-ቱ ዲ-? ---------------------- ንስኻ ከ ካሮቲ ምብላዕ ትፈቱ ዲኻ? 0
n--ih-- ke karotī-m-----‘i------u-dī-̱-? nisih-a ke karotī mibila‘i tifetu dīh-a? n-s-h-a k- k-r-t- m-b-l-‘- t-f-t- d-h-a- ---------------------------------------- nisiẖa ke karotī mibila‘i tifetu dīẖa?
Äter du också gärna broccoli? ‘ን-- - - ብ-ኮሊ- --ላዕ---ቱ-ዲ-? ‘ንስኻ ከ „ ብሮኮሊ“ ምብላዕ ትፈቱ ዲኻ? ‘-ስ- ከ „ ብ-ኮ-“ ም-ላ- ት-ቱ ዲ-? --------------------------- ‘ንስኻ ከ „ ብሮኮሊ“ ምብላዕ ትፈቱ ዲኻ? 0
‘--s---- ke „-b-r-kolī--m--il-‘--ti---- --ẖa? ‘nisih-a ke „ birokolī“ mibila‘i tifetu dīh-a? ‘-i-i-̱- k- „ b-r-k-l-“ m-b-l-‘- t-f-t- d-h-a- ---------------------------------------------- ‘nisiẖa ke „ birokolī“ mibila‘i tifetu dīẖa?
Äter du också gärna paprika? ን---- -ፕ-ካ“ -ብላዕ-ት-ቱ ዲኻ? ንስኻ ከ ፓፕሪካ“ ምብላዕ ትፈቱ ዲኻ? ን-ኻ ከ ፓ-ሪ-“ ም-ላ- ት-ቱ ዲ-? ------------------------ ንስኻ ከ ፓፕሪካ“ ምብላዕ ትፈቱ ዲኻ? 0
ni---̱a-ke--a--rī-a- --b-l-‘-----e-u -ī---? nisih-a ke papirīka“ mibila‘i tifetu dīh-a? n-s-h-a k- p-p-r-k-“ m-b-l-‘- t-f-t- d-h-a- ------------------------------------------- nisiẖa ke papirīka“ mibila‘i tifetu dīẖa?
Jag tycker inte om lök. ኣነ -ጉ-ቲ---ፈቱ-’የ። ኣነ ሽጉርቲ ኣይፈቱን’የ። ኣ- ሽ-ር- ኣ-ፈ-ን-የ- ---------------- ኣነ ሽጉርቲ ኣይፈቱን’የ። 0
ane----guri-- a---e---i’ye። ane shiguritī ayifetuni’ye። a-e s-i-u-i-ī a-i-e-u-i-y-። --------------------------- ane shiguritī ayifetuni’ye።
Jag tycker inte om oliver. ኣነ “ኦሊቭ- ኣ---ን’-። ኣነ “ኦሊቭ” ኣይፈቱን’የ። ኣ- “-ሊ-” ኣ-ፈ-ን-የ- ----------------- ኣነ “ኦሊቭ” ኣይፈቱን’የ። 0
a----ol--i”-a--f---ni--e። ane “olīvi” ayifetuni’ye። a-e “-l-v-” a-i-e-u-i-y-። ------------------------- ane “olīvi” ayifetuni’ye።
Jag tycker inte om svamp. ቅ-ጥ-ታት-ኣ--ቱን--። ቅንጥሻታት ኣይፈቱን’የ። ቅ-ጥ-ታ- ኣ-ፈ-ን-የ- --------------- ቅንጥሻታት ኣይፈቱን’የ። 0
k’i-it’i---ta-i ayi-----i’ye። k’init’ishatati ayifetuni’ye። k-i-i-’-s-a-a-i a-i-e-u-i-y-። ----------------------------- k’init’ishatati ayifetuni’ye።

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tonala språk

De flesta av alla de språk som talas i världen är tonala. I tonala språk är tonernas stigning avgörande. De bestämmer innebörden av ord eller stavelser. Sålunda hör tonen fast till ordet. De flesta av de språk som talas i Asien är tonala språk. Till exempel kinesiska, thailändska och vietnamesiska. Det finns också olika tonala språk i Afrika. Många inhemska språk i Amerika är också tonala. Indoeuropeiska språk innehåller oftast bara tonala element. Detta gäller till exempel svenska och serbiska. Antalet tonstegringar varierar i enskilda språk Fyra olika toner kan särskiljas i kinesiskan. Härigenom kan stavelsen ma ha fyra betydelser. Dessa är mamma, hampa , häst och att gorma . Intressant nog, påverkar tonala språk också vår hörsel. Studier i absolut hörsel har visat detta. Absolut hörsel är förmågan att kunna identifiera hörda toner exakt. Absolut hörsel är mycket sällsynt i Europa och Nordamerika. Färre än 1 av 10.000 personer har det. Det är annorlunda med dem som talar kinesiska som modersmål. Där har 9 gånger så många människor denna speciella förmåga. Vi hade alla absolut hörsel när vi var barn. Vi använde den för att lära oss tala korrekt. Tyvärr förlorar de flesta det senare. Stigningen av toner är också viktig i musik. Detta gäller särskilt för kulturer som talar ett tonalt språk. De måste hålla sig till melodin väldigt exakt. Annars blir en vacker kärlekssång en absurd låt!
Visste du?
Punjabi räknas till de indo-iranska språken. 130 miljoner människor har det som sitt modersmål. Majoriteten av dessa människor bor i Pakistan. Men det talas också i den indiska staten Punjab. Punjabi används nästan aldrig som skriftspråk i Pakistan. Det är annorlunda i Indien, eftersom språket där har en officiell status. Punjabi har sin egen skrift. Språket har också en mycket lång litterär tradition. Texter har hittats som är nästan 1000 år gamla. Punjabi är också mycket intressant ur fonologisk synvinkel. Orsaken är att det är ett tonalt språk. I tonala språk ändrar tonhöjden på den accentuerade stavelsen ordets innebörd. På punjabi kan den accentuerade stavelsen ta tre olika tonhöjder. Det är mycket ovanligt för indo-europeiska språk. Det gör punjabi desto mer lockande!