Ordlista

sv motivera något 2   »   ti ገለ ምኽንያት ምሃብ 2

76 [sjuttiosex]

motivera något 2

motivera något 2

76 [ሰብዓንሽዱሽተን]

76 [sebi‘anishidushiteni]

ገለ ምኽንያት ምሃብ 2

[gele miẖiniyati mihabi 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
Varför kom du inte? ስ---ታይ--- ዘይ----? ስ----- ኢ- ዘ------ ስ-ም-ታ- ኢ- ዘ-መ-እ-? ----------------- ስለምንታይ ኢኻ ዘይመጻእካ? 0
s---mi-i-ay- -h-a---y---t--a’i-a? s----------- ī--- z-------------- s-l-m-n-t-y- ī-̱- z-y-m-t-’-’-k-? --------------------------------- sileminitayi īẖa zeyimets’a’ika?
Jag var sjuk. ሓ-መ--ረ። ሓ-- ኔ-- ሓ-መ ኔ-። ------- ሓሚመ ኔረ። 0
h--m-m- -ēr-። h------ n---- h-a-ī-e n-r-። ------------- ḥamīme nēre።
Jag kom inte, för jag var sjuk. ሓሚመ-ስ-ዝነ--- እየ--ይመ-እ-። ሓ-- ስ------ እ- ዘ------ ሓ-መ ስ-ዝ-በ-ኩ እ- ዘ-መ-እ-። ---------------------- ሓሚመ ስለዝነበርኩ እየ ዘይመጻእኩ። 0
h-am-m--s-l--i-e------ --e --yi-e-s---ik-። h------ s------------- i-- z-------------- h-a-ī-e s-l-z-n-b-r-k- i-e z-y-m-t-’-’-k-። ------------------------------------------ ḥamīme silezineberiku iye zeyimets’a’iku።
Varför kom hon inte? ስለ-ንታ---ያ--ሳ----ጸ-? ስ----- ኢ- ን- ዘ----- ስ-ም-ታ- ኢ- ን- ዘ-መ-ት- ------------------- ስለምንታይ ኢያ ንሳ ዘይመጸት? 0
s---mi-i-a-i--ya ---- --y-me--’e--? s----------- ī-- n--- z------------ s-l-m-n-t-y- ī-a n-s- z-y-m-t-’-t-? ----------------------------------- sileminitayi īya nisa zeyimets’eti?
Hon var trött. ደ---ኔ-። ደ-- ኔ-- ደ-ማ ኔ-። ------- ደኺማ ኔራ። 0
d---ī---nē--። d------ n---- d-h-ī-a n-r-። ------------- deẖīma nēra።
Hon kom inte, för hon var trött. ደኺ--ስለዝ--ረት-ኣ-መ--ን-። ደ-- ስ------ ኣ----- ። ደ-ማ ስ-ዝ-በ-ት ኣ-መ-ት- ። -------------------- ደኺማ ስለዝነበረት ኣይመጸትን ። 0
d-ẖ-m- -----in-be--ti -y--e-s’-tin--። d------ s------------- a------------ ። d-h-ī-a s-l-z-n-b-r-t- a-i-e-s-e-i-i ። -------------------------------------- deẖīma silezinebereti ayimets’etini ።
Varför kom han inte? ንሱ-ስ-ምን----ይ---። ን- ስ----- ኣ----- ን- ስ-ም-ታ- ኣ-መ-ን- ---------------- ንሱ ስለምንታይ ኣይመጸን። 0
n--u s----in--ay--a-imets-e-i። n--- s----------- a----------- n-s- s-l-m-n-t-y- a-i-e-s-e-i- ------------------------------ nisu sileminitayi ayimets’eni።
Han hade ingen lust. ድ--ት -ይ-በሮን። ድ--- ኣ------ ድ-የ- ኣ-ነ-ሮ-። ------------ ድልየት ኣይነበሮን። 0
d--iy-ti ayi-----on-። d------- a----------- d-l-y-t- a-i-e-e-o-i- --------------------- diliyeti ayineberoni።
Han kom inte, eftersom han inte hade lust. ን--ኣ-መጸን -ኽ--- -ልየ- ስለዘ--በ-። ን- ኣ---- መ---- ድ--- ስ------- ን- ኣ-መ-ን መ-ን-ቱ ድ-የ- ስ-ዘ-ነ-ሮ- ---------------------------- ንሱ ኣይመጸን መኽንያቱ ድልየት ስለዘይነበሮ። 0
ni-u ay-m--s’--- meẖini-atu--iliy--i-s-le-e-----er-። n--- a---------- m---------- d------- s-------------- n-s- a-i-e-s-e-i m-h-i-i-a-u d-l-y-t- s-l-z-y-n-b-r-። ----------------------------------------------------- nisu ayimets’eni meẖiniyatu diliyeti silezeyinebero።
Varför kom ni inte? ን-ኻት-ም--ለምንታይ ዘ-መ-ኹ-? ን----- ስ----- ዘ------ ን-ኻ-ኩ- ስ-ም-ታ- ዘ-መ-ኹ-? --------------------- ንስኻትኩም ስለምንታይ ዘይመጻኹም? 0
ni----at-ku-i sile--n--a-----yime-s-a-̱u--? n------------ s----------- z--------------- n-s-h-a-i-u-i s-l-m-n-t-y- z-y-m-t-’-h-u-i- ------------------------------------------- nisiẖatikumi sileminitayi zeyimets’aẖumi?
Vår bil är trasig. መ-ና----ሽ--- ። መ-- ተ------ ። መ-ና ተ-ላ-ያ-ና ። ------------- መኪና ተባላሽያትና ። 0
m-k----t-b------yati---። m----- t-------------- ። m-k-n- t-b-l-s-i-a-i-a ። ------------------------ mekīna tebalashiyatina ።
Vi kom inte, eftersom vår bil är trasig. መኪ-------በ-ሸ-ት ---ዝ--ጻእና ። መ--- ስ-------- ኢ- ዝ----- ። መ-ና- ስ-ዝ-በ-ሸ-ት ኢ- ዝ-መ-እ- ። -------------------------- መኪናና ስለዝተበላሸወት ኢና ዝይመጻእና ። 0
m-kīn-------e--tebela---w--i ī-a -iy----s’a--na ። m------- s------------------ ī-- z------------- ። m-k-n-n- s-l-z-t-b-l-s-e-e-i ī-a z-y-m-t-’-’-n- ። ------------------------------------------------- mekīnana silezitebelasheweti īna ziyimets’a’ina ።
Varför kom inte människorna? እ-ም ሰባ- -ለ--ታ- --ም-ዘይ-ጽ-? እ-- ሰ-- ስ----- ኢ-- ዘ----- እ-ም ሰ-ት ስ-ም-ታ- ኢ-ም ዘ-መ-ኡ- ------------------------- እቶም ሰባት ስለምንታይ ኢዮም ዘይመጽኡ? 0
it--i-s---ti s-lemi-it--i-ī------ey-met-’i’-? i---- s----- s----------- ī---- z------------ i-o-i s-b-t- s-l-m-n-t-y- ī-o-i z-y-m-t-’-’-? --------------------------------------------- itomi sebati sileminitayi īyomi zeyimets’i’u?
De missade tåget. ባ-ር -ዲፋ---ከይዳ። ባ-- ገ---- ከ--- ባ-ር ገ-ፋ-ም ከ-ዳ- -------------- ባቡር ገዲፋቶም ከይዳ። 0
b--uri-g--ī-at-m- ke--da። b----- g--------- k------ b-b-r- g-d-f-t-m- k-y-d-። ------------------------- baburi gedīfatomi keyida።
De kom inte, för de missade tåget. ባ-ር--ዲፋ-ም -ለ -----እዮ- ዘ-መጹ-። ባ-- ገ---- ሰ- ዝ--- እ-- ዘ--- ። ባ-ር ገ-ፋ-ም ሰ- ዝ-ደ- እ-ም ዘ-መ- ። ---------------------------- ባቡር ገዲፋቶም ሰለ ዝኸደት እዮም ዘይመጹ ። 0
b------ged-fa-----s-le-ziẖedeti-i-o-i z-yi---s-u ። b----- g--------- s--- z-------- i---- z--------- ። b-b-r- g-d-f-t-m- s-l- z-h-e-e-i i-o-i z-y-m-t-’- ። --------------------------------------------------- baburi gedīfatomi sele ziẖedeti iyomi zeyimets’u ።
Varför kom du inte? ስ-ም-ታ- -ኻ-ዘይ--እካ? ስ----- ኢ- ዘ------ ስ-ም-ታ- ኢ- ዘ-መ-እ-? ----------------- ስለምንታይ ኢኻ ዘይመጻእካ? 0
silemini-ay--īh-- zey-me---a’ika? s----------- ī--- z-------------- s-l-m-n-t-y- ī-̱- z-y-m-t-’-’-k-? --------------------------------- sileminitayi īẖa zeyimets’a’ika?
Jag fick inte. ኣ-ተ-ቐ--ይ--ኔሩ። ኣ-------- ኔ-- ኣ-ተ-ቐ-ለ-ን ኔ-። ------------- ኣይተፍቐደለይን ኔሩ። 0
a----fi--’-d-ley-ni nē--። a------------------ n---- a-i-e-i-̱-e-e-e-i-i n-r-። ------------------------- ayitefiḵ’edeleyini nēru።
Jag kom inte, för att jag inte fick. ፍ-ድ--ለዘይ--ረኒ-ኢ--ዘ--ጻእኩ፣። ፍ-- ስ------- ኢ- ዘ------- ፍ-ድ ስ-ዘ-ነ-ረ- ኢ- ዘ-መ-እ-፣- ------------------------ ፍቓድ ስለዘይነበረኒ ኢየ ዘይመጻእኩ፣። 0
fiḵ---i --l-ze-i----r-n- -y---eyim--s’-’-k--። f------- s--------------- ī-- z--------------- f-k-’-d- s-l-z-y-n-b-r-n- ī-e z-y-m-t-’-’-k-፣- ---------------------------------------------- fiḵ’adi silezeyineberenī īye zeyimets’a’iku፣።

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

De inhemska språken i Amerika

Det talas många olika språk i Amerika. Engelska är huvudspråket i Nordamerika. Spanska och portugisiska dominerar i Sydamerika. Alla dessa språk kom till Amerika från Europa. Före koloniseringen talades andra språk där. Dessa språk är kända som inhemska språk i Amerika. Fram till idag har de inte utforskats på allvar. Variationen av dessa språk är enorm. Det beräknas att det finns ungefär 60 språkfamiljer i Nordamerika. I Sydamerika kan det till och med vara så många som 150. Dessutom finns där många isolerade språk. Alla dessa språk är mycket olika. De uppvisar endast ett fåtal gemensamma strukturer. Det är därför svårt att klassificera språken. Skälet till skillnaderna ligger i Amerikas historia. Amerika koloniserades i flera etapper. De första människorna kom till Amerika för mer än 10.000 år sedan. Varje population tog med sitt eget språk till kontinenten. De inhemska språken liknar mest de asiatiska språken. Situationen för Amerikas forntida språk är inte likadan överallt. Många indianspråk används fortfarande i Sydamerika. Språk som Guarani eller Quechua har miljontals människor som talar språket. Däremot är många språk i Nordamerika nästan utrotade. Indianernas kultur i Nordamerika förtrycktes länge. I processen förlorades deras språk. Men intresset för dem har ökat under de senaste decennierna. Det finns många program som syftar till att vårda och skydda språken. Så de kanske har en framtid trots allt…