Ordlista

sv Veckans dagar   »   ti መዓልታት ሰሙን

9 [nio]

Veckans dagar

Veckans dagar

9 [ትሽዓተ]

9 [tishi‘ate]

መዓልታት ሰሙን

[me‘alitati semuni]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
måndag እ- ሰ-ይ እቲ ሰኑይ እ- ሰ-ይ ------ እቲ ሰኑይ 0
it- sen--i itī senuyi i-ī s-n-y- ---------- itī senuyi
tisdag እቲ ሰ-ስ እቲ ሰሉስ እ- ሰ-ስ ------ እቲ ሰሉስ 0
i-ī-se-usi itī selusi i-ī s-l-s- ---------- itī selusi
onsdag እ--ረቡዕ እቲ ረቡዕ እ- ረ-ዕ ------ እቲ ረቡዕ 0
it--rebu‘i itī rebu‘i i-ī r-b-‘- ---------- itī rebu‘i
torsdag እቲ-ሓሙስ እቲ ሓሙስ እ- ሓ-ስ ------ እቲ ሓሙስ 0
i-ī ḥa-u-i itī h-amusi i-ī h-a-u-i ----------- itī ḥamusi
fredag እቲ --ቢ እቲ ዓርቢ እ- ዓ-ቢ ------ እቲ ዓርቢ 0
i---‘a-i-ī itī ‘aribī i-ī ‘-r-b- ---------- itī ‘aribī
lördag እቲ --ም እቲ ቀዳም እ- ቀ-ም ------ እቲ ቀዳም 0
i-ī---e--mi itī k’edami i-ī k-e-a-i ----------- itī k’edami
söndag እቲ -ንበት እቲ ሰንበት እ- ሰ-በ- ------- እቲ ሰንበት 0
i-----nibe-i itī senibeti i-ī s-n-b-t- ------------ itī senibeti
veckan እ- --ን እታ ሰሙን እ- ሰ-ን ------ እታ ሰሙን 0
i-----m--i ita semuni i-a s-m-n- ---------- ita semuni
från måndag till söndag ካብ -ኑይ-ክ-ብ ሰ--ት ካብ ሰኑይ ክሳብ ሰንበት ካ- ሰ-ይ ክ-ብ ሰ-በ- --------------- ካብ ሰኑይ ክሳብ ሰንበት 0
k-bi -en--i--isa-i -e--beti kabi senuyi kisabi senibeti k-b- s-n-y- k-s-b- s-n-b-t- --------------------------- kabi senuyi kisabi senibeti
Den första dagen är måndag. እ- ቀዳ-ይ-መ-ልቲ ሰኑ- እ-። እቲ ቀዳማይ መዓልቲ ሰኑይ እዩ። እ- ቀ-ማ- መ-ል- ሰ-ይ እ-። -------------------- እቲ ቀዳማይ መዓልቲ ሰኑይ እዩ። 0
it---’ed-m--- m--al-tī-sen-----y-። itī k’edamayi me‘alitī senuyi iyu። i-ī k-e-a-a-i m-‘-l-t- s-n-y- i-u- ---------------------------------- itī k’edamayi me‘alitī senuyi iyu።
Den andra dagen är tisdag. እቲ ካል-- መዓል--ሰሉስ--ዩ። እቲ ካልኣይ መዓልቲ ሰሉስ እዩ። እ- ካ-ኣ- መ-ል- ሰ-ስ እ-። -------------------- እቲ ካልኣይ መዓልቲ ሰሉስ እዩ። 0
itī k-li-ay----‘al----s---si -yu። itī kali’ayi me‘alitī selusi iyu። i-ī k-l-’-y- m-‘-l-t- s-l-s- i-u- --------------------------------- itī kali’ayi me‘alitī selusi iyu።
Den tredje dagen är onsdag. እቲ ሳ-ሳይ--ዓል- --- --። እቲ ሳልሳይ መዓልቲ ረቡዕ እዩ። እ- ሳ-ሳ- መ-ል- ረ-ዕ እ-። -------------------- እቲ ሳልሳይ መዓልቲ ረቡዕ እዩ። 0
i----a-isayi-me-a-itī-reb--i---u። itī salisayi me‘alitī rebu‘i iyu። i-ī s-l-s-y- m-‘-l-t- r-b-‘- i-u- --------------------------------- itī salisayi me‘alitī rebu‘i iyu።
Den fjärde dagen är torsdag. እ---ብ-- --ል--ሓሙስ-እ-። እቲ ራብዓይ መዓልቲ ሓሙስ እዩ። እ- ራ-ዓ- መ-ል- ሓ-ስ እ-። -------------------- እቲ ራብዓይ መዓልቲ ሓሙስ እዩ። 0
itī-r-b-‘-y--m-‘-lit- ḥ-m-s---y-። itī rabi‘ayi me‘alitī h-amusi iyu። i-ī r-b-‘-y- m-‘-l-t- h-a-u-i i-u- ---------------------------------- itī rabi‘ayi me‘alitī ḥamusi iyu።
Den femte dagen är fredag. እቲ--ም-- -ዓል---ርቢ---። እቲ ሓምሻይ መዓልቲ ዓርቢ እዩ። እ- ሓ-ሻ- መ-ል- ዓ-ቢ እ-። -------------------- እቲ ሓምሻይ መዓልቲ ዓርቢ እዩ። 0
i---h-am----yi---‘------‘a---ī----። itī h-amishayi me‘alitī ‘aribī iyu። i-ī h-a-i-h-y- m-‘-l-t- ‘-r-b- i-u- ----------------------------------- itī ḥamishayi me‘alitī ‘aribī iyu።
Den sjätte dagen är lördag. እ----ሻይ-መ--- -ዳም--ዩ። እቲ ሻዱሻይ መዓልቲ ቀዳም እዩ። እ- ሻ-ሻ- መ-ል- ቀ-ም እ-። -------------------- እቲ ሻዱሻይ መዓልቲ ቀዳም እዩ። 0
it- sh-d--h-yi--e--lit--k-e-am--iyu። itī shadushayi me‘alitī k’edami iyu። i-ī s-a-u-h-y- m-‘-l-t- k-e-a-i i-u- ------------------------------------ itī shadushayi me‘alitī k’edami iyu።
Den sjunde dagen är söndag. እቲ --ዓ- መ--ቲ --በት --። እቲ ሻብዓይ መዓልቲ ሰንበት እዩ። እ- ሻ-ዓ- መ-ል- ሰ-በ- እ-። --------------------- እቲ ሻብዓይ መዓልቲ ሰንበት እዩ። 0
i-ī -habi-a-- me----tī --n-be-i -y-። itī shabi‘ayi me‘alitī senibeti iyu። i-ī s-a-i-a-i m-‘-l-t- s-n-b-t- i-u- ------------------------------------ itī shabi‘ayi me‘alitī senibeti iyu።
Veckan har sju dagar. እቲ -ሙ- ሸ--- መዓል-ታት-ኣ-ዎ። እቲ ሰሙን ሸውዓተ መዓልትታት ኣለዎ። እ- ሰ-ን ሸ-ዓ- መ-ል-ታ- ኣ-ዎ- ----------------------- እቲ ሰሙን ሸውዓተ መዓልትታት ኣለዎ። 0
itī s-m-------w--a-e --‘ali-----i a-e--። itī semuni shewi‘ate me‘alititati alewo። i-ī s-m-n- s-e-i-a-e m-‘-l-t-t-t- a-e-o- ---------------------------------------- itī semuni shewi‘ate me‘alititati alewo።
Vi arbetar bara fem dagar. ን-ና--------ልታት -ና -ሰ--። ንሕና ሓሙሽተ መዓልታት ኢና ንሰርሕ። ን-ና ሓ-ሽ- መ-ል-ት ኢ- ን-ር-። ----------------------- ንሕና ሓሙሽተ መዓልታት ኢና ንሰርሕ። 0
niḥi-a -̣amu-h--e ---alitat- --- n-se--ḥ-። nih-ina h-amushite me‘alitati īna niserih-i። n-h-i-a h-a-u-h-t- m-‘-l-t-t- ī-a n-s-r-h-i- -------------------------------------------- niḥina ḥamushite me‘alitati īna niseriḥi።

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Konstruerad Esperanto

Engelska är det viktigaste universella språket idag. Alla förväntas kunna kommunicera med det. Men andra språk vill också nå detta mål. Konstruerade språk till exempel. Konstruerade språk är avsiktligt skapade och utvecklade. Det vill säga att det finns en plan enligt vilken de är utformade. Med konstruerade språk blandas element från olika språk. Därigenom bör de vara lätta att lära sig för så många människor som möjligt. Målet för varje konstruerat språk är internationell kommunikation. Det mest kända konstruerade språket är esperanto. Det introducerades för första gången i Warszawa 1887. Dess grundare var läkaren Ludwik L. Zamenhof. Han trodde att den främsta orsaken till (social) oro låg i kommunikationsproblem. Därför ville han skapa ett språk för att sammanföra människor. Med hjälp av det skulle människor tala med varandra på lika villkor. Läkarens pseudonym var Dr. Esperanto, den hoppfulle. Det visar hur mycket han trodde på sin dröm. Men idén om universell förståelse är mycket äldre. Hittills har många konstruerade språk utvecklats. De förknippas med mål som tolerans och mänskliga rättigheter. Människor i mer än 120 länder är kunniga i esperanto idag. Men det finns också kritik mot esperanto. Till exempel har 70% av vokabulären sin källa i romanska språk Och esperanto är också tydligt format efter indoeuropeiska språk. De som talar esperanto utbyter tankar och idéer på konventioner och i klubbar. Möten och föreläsningar anordnas regelbundet. Så, känner du för lite esperanto? Ĉu vi parolas Esperanton? – Jes, mi parolas Esperanton tre bone!
Visste du?
Amerikansk engelska räknas till de västgermanska språken. Det är en nordamerikansk dialekt, liksom kanadensisk engelska. Det är modersmål för ungefär 300 miljoner människor. Därför är det den mest talade formen av engelska. Men det är mycket likt brittisk engelska. Som regel kan talare av båda formerna lätt kommunicera med varandra. Konversationen blir endast svår om båda talar mycket starka dialekter. Det finns få distinkta skillnader mellan de två formerna. Dessa gäller först och främst uttal, vokabulär och stavning. I många fall avviker grammatik och skiljetecken från varandra. Betydelsen av amerikansk engelska ökar jämfört med brittisk engelska. Detta beror huvudsakligen på det stora inflytandet från nordamerikansk film och musikindustri. De har exporterat sitt språk i hela värden under århundraden. Även Indien och Pakistan, en gång brittiska kolonier, adopterar idag "amerikanismer". Lär dig amerikansk engelska, det är det mest inflytelserika språket i världen!