Ordlista

sv Småprat 3   »   fa ‫گفتگوی کوتاه 3‬

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

‫22 [بیست و دو]‬

22 [bist-o-do]

‫گفتگوی کوتاه 3‬

[goftogooye kutâhe 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska persiska Spela Mer
Röker ni? ‫ش----یگار م--کشی--‬ ‫--- س---- م-------- ‫-م- س-گ-ر م-‌-ش-د-‬ -------------------- ‫شما سیگار می‌کشید؟‬ 0
s---â sigâr-m-kes--d? s---- s---- m-------- s-o-â s-g-r m-k-s-i-? --------------------- shomâ sigâr mikeshid?
Förut ja. ‫-ر-گ----- ب-ه-‬ ‫-- گ----- ب---- ‫-ر گ-ش-ه- ب-ه-‬ ---------------- ‫در گذشته، بله.‬ 0
d-r --z--h-----al-. d-- g-------- b---- d-r g-z-s-t-, b-l-. ------------------- dar gozashte, bale.
Men nu röker jag inte längre. ‫--ا--الا د-گر -یگا- --ی‌----‬ ‫--- ح--- د--- س---- ن-------- ‫-م- ح-ل- د-گ- س-گ-ر ن-ی-ک-م-‬ ------------------------------ ‫اما حالا دیگر سیگار نمی‌کشم.‬ 0
amm- -â-- d-g-r-si-------m--e--a-. a--- h--- d---- s---- n----------- a-m- h-l- d-g-r s-g-r n---i-e-h-m- ---------------------------------- ammâ hâlâ digar sigâr ne-mikesham.
Stör det er om jag röker? ‫-ذ-----‌ش--د اگر م---ی--- بک---‬ ‫---- م------ ا-- م- س---- ب----- ‫-ذ-ت م-‌-و-د ا-ر م- س-گ-ر ب-ش-؟- --------------------------------- ‫اذیت می‌شوید اگر من سیگار بکشم؟‬ 0
a-i-y-t --sha-i- aga--m-- -igâ- be--sh--? a------ m------- a--- m-- s---- b-------- a-i-y-t m-s-a-i- a-a- m-n s-g-r b-k-s-a-? ----------------------------------------- azi-yat mishavid agar man sigâr bekesham?
Nej, inte alls. ‫-ه،-مط-قا- ن--‬ ‫--- م----- ن--- ‫-ه- م-ل-ا- ن-.- ---------------- ‫نه، مطلقاً نه.‬ 0
na----t----a- n-. n-- m-------- n-- n-, m-t-a-h-n n-. ----------------- na, motlaghan na.
Det stör mig inte. ‫من-ر--نار-ح- -می‌کند-‬ ‫-- ر- ن----- ن-------- ‫-ن ر- ن-ر-ح- ن-ی-ک-د-‬ ----------------------- ‫من را ناراحت نمی‌کند.‬ 0
m-zâ---a-i -a--ye-man -is-. m--------- b----- m-- n---- m-z-h-m-t- b-r-y- m-n n-s-. --------------------------- mozâhemati barâye man nist.
Vill ni ha något att dricka? ‫--ا-چ-زی--ی‌-وشید؟‬ ‫--- چ--- م--------- ‫-م- چ-ز- م-‌-و-ی-؟- -------------------- ‫شما چیزی می‌نوشید؟‬ 0
s--m---hi-i----nu-hid? s---- c---- m--------- s-o-â c-i-i m---u-h-d- ---------------------- shomâ chizi mi-nushid?
En konjak? ‫یک گیلاس---یاک-‬ ‫-- گ---- ک------ ‫-ک گ-ل-س ک-ی-ک-‬ ----------------- ‫یک گیلاس کنیاک؟‬ 0
yek -i-------yâ-? y-- g---- k------ y-k g-l-s k-n-â-? ----------------- yek gilâs konyâk?
Nej, hellre en öl. ‫نه، تر--ح ---د----ب-و ب--شم.‬ ‫--- ت---- م----- آ--- ب------ ‫-ه- ت-ج-ح م-‌-ه- آ-ج- ب-و-م-‬ ------------------------------ ‫نه، ترجیح می‌دهم آبجو بنوشم.‬ 0
n-------i---id-----y-k-â-e-j- benu--a-. n-- t----- m------ y-- â----- b-------- n-, t-r-i- m-d-h-m y-k â-e-j- b-n-s-a-. --------------------------------------- na, tarjih midaham yek âbe-jo benusham.
Är ni mycket ute och reser? ‫ش----یا---س---- م--کن-د؟‬ ‫--- ز--- م----- م-------- ‫-م- ز-ا- م-ا-ر- م-‌-ن-د-‬ -------------------------- ‫شما زیاد مسافرت می‌کنید؟‬ 0
s-om--z-âd---sâfe-at-mik-ni-? s---- z--- m-------- m------- s-o-â z-â- m-s-f-r-t m-k-n-d- ----------------------------- shomâ ziâd mosâferat mikonid?
Ja, för det mesta är det affärsresor. ‫---، ا--ت- --ثر-----ه-ی-کاری--ست-‬ ‫---- ا---- ا---- س----- ک--- ا---- ‫-ل-، ا-ب-ه ا-ث-ا س-ر-ا- ک-ر- ا-ت-‬ ----------------------------------- ‫بله، البته اکثرا سفرهای کاری است.‬ 0
b--e, ----t--a-s-ran--a----hâye-k-r-. b---- a----- a------ s--------- k---- b-l-, a-b-t- a-s-r-n s-f-r-h-y- k-r-. ------------------------------------- bale, albate aksaran safar-hâye kâri.
Men nu är vi på semester här. ‫ام- ح--ا ا-نج----طیل--ما--را --‌--رانی--‬ ‫--- ح--- ا---- ت--------- ر- م----------- ‫-م- ح-ل- ا-ن-ا ت-ط-ل-ت-ا- ر- م-‌-ذ-ا-ی-.- ------------------------------------------ ‫اما حالا اینجا تعطیلاتمان را می‌گذرانیم.‬ 0
a--â--âlâ inj- ----ti--t-m----â -i-o-a----i-. a--- h--- i--- t------------ r- m------------ a-m- h-l- i-j- t---t-l-t-m-n r- m-g-z---â-i-. --------------------------------------------- ammâ hâlâ injâ ta-atilâtemân râ migoza-rânim.
Vilken hetta! ‫ا-نج- -قدر -ر---ست.‬ ‫----- چ--- گ-- ا---- ‫-ی-ج- چ-د- گ-م ا-ت-‬ --------------------- ‫اینجا چقدر گرم است.‬ 0
i-j------ha-- ---m --t. i--- c------- g--- a--- i-j- c-e-h-d- g-r- a-t- ----------------------- injâ cheghadr garm ast.
Ja, idag är det verkligen hett. ‫--- ا-روز-و-ق-ا- -ی-ی--رم --ت-‬ ‫--- ا---- و----- خ--- گ-- ا---- ‫-ل- ا-ر-ز و-ق-ا- خ-ل- گ-م ا-ت-‬ -------------------------------- ‫بله امروز واقعاً خیلی گرم است.‬ 0
ba-e --rooz -â----a-----m -s-. b--- e----- v------- g--- a--- b-l- e-r-o- v-g-e-a- g-r- a-t- ------------------------------ bale emrooz vâghe-an garm ast.
Vi går ut på balkongen. ‫-ر-یم-روی-ب-ل-ن.‬ ‫----- ر-- ب------ ‫-ر-ی- ر-ی ب-ل-ن-‬ ------------------ ‫برویم روی بالکن.‬ 0
berav-m r-oye ----on. b------ r---- b------ b-r-v-m r-o-e b-l-o-. --------------------- beravim rooye bâlkon.
Imorgon är det fest här. ‫--دا -ی--- ---مهمانی بر---- م-‌ش-د.‬ ‫---- ا---- ی- م----- ب----- م------- ‫-ر-ا ا-ن-ا ی- م-م-ن- ب-گ-ا- م-‌-و-.- ------------------------------------- ‫فردا اینجا یک مهمانی برگزار می‌شود.‬ 0
far-â-i--â --- -eh-â---bar-ozâr---shav-d. f---- i--- y-- m------ b------- m-------- f-r-â i-j- y-k m-h-â-i b-r-o-â- m-s-a-a-. ----------------------------------------- fardâ injâ yek mehmâni bargozâr mishavad.
Kommer ni också? ‫شم---- -ی‌--ی-؟‬ ‫--- ه- م-------- ‫-م- ه- م-‌-ی-د-‬ ----------------- ‫شما هم می‌آیید؟‬ 0
s-----ha- -i---i-? s---- h-- m------- s-o-â h-m m---y-d- ------------------ shomâ ham mi-âyid?
Ja, vi är också inbjudna. ‫---،-م- هم-دعوت ش-- ای--‬ ‫---- م- ه- د--- ش-- ا---- ‫-ل-، م- ه- د-و- ش-ه ا-م-‬ -------------------------- ‫بله، ما هم دعوت شده ایم.‬ 0
b--- mâ-h-- ---avat-shode---. b--- m- h-- d------ s-------- b-l- m- h-m d---v-t s-o-e-i-. ----------------------------- bale mâ ham da-avat shode-im.

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.