Ordlista

sv Possessiva pronomen 2   »   be Прыналежныя займеннікі 2

67 [sextiosju]

Possessiva pronomen 2

Possessiva pronomen 2

67 [шэсцьдзесят сем]

67 [shests’dzesyat sem]

Прыналежныя займеннікі 2

[Prynalezhnyya zaymennіkі 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vitryska Spela Mer
glasögonen акул-ры акуляры а-у-я-ы ------- акуляры 0
a----a-y akulyary a-u-y-r- -------- akulyary
Han har glömt sina glasögon. Ё- з-б-- -ва---куляры. Ён забыў свае акуляры. Ё- з-б-ў с-а- а-у-я-ы- ---------------------- Ён забыў свае акуляры. 0
En-------s-ae---ulyary. En zabyu svae akulyary. E- z-b-u s-a- a-u-y-r-. ----------------------- En zabyu svae akulyary.
Var har han sina glasögon då? Дзе-- я---а---я-ы? Дзе ж яго акуляры? Д-е ж я-о а-у-я-ы- ------------------ Дзе ж яго акуляры? 0
D-- zh-ya-- ------r-? Dze zh yago akulyary? D-e z- y-g- a-u-y-r-? --------------------- Dze zh yago akulyary?
klockan гад-і--ік гадзіннік г-д-і-н-к --------- гадзіннік 0
g--zі--іk gadzіnnіk g-d-і-n-k --------- gadzіnnіk
Hans klocka är sönder. Яго-----ін-і- з-ам--с-. Яго гадзіннік зламаўся. Я-о г-д-і-н-к з-а-а-с-. ----------------------- Яго гадзіннік зламаўся. 0
Y-go -ad---n-k--lamaus--. Yago gadzіnnіk zlamausya. Y-g- g-d-і-n-k z-a-a-s-a- ------------------------- Yago gadzіnnіk zlamausya.
Klockan hänger på väggen. Гад-і-ні- -іс-ць -а -----. Гадзіннік вісіць на сцяне. Г-д-і-н-к в-с-ц- н- с-я-е- -------------------------- Гадзіннік вісіць на сцяне. 0
G--zі--іk vіs-ts- n- s---ane. Gadzіnnіk vіsіts’ na stsyane. G-d-і-n-k v-s-t-’ n- s-s-a-e- ----------------------------- Gadzіnnіk vіsіts’ na stsyane.
passet па----т пашпарт п-ш-а-т ------- пашпарт 0
p-s-pa-t pashpart p-s-p-r- -------- pashpart
Han har förlorat sitt pass. Ён---у-іў-сво- -а-па-т. Ён згубіў свой пашпарт. Ё- з-у-і- с-о- п-ш-а-т- ----------------------- Ён згубіў свой пашпарт. 0
En-zg-bі- s--y-p--h--rt. En zgubіu svoy pashpart. E- z-u-і- s-o- p-s-p-r-. ------------------------ En zgubіu svoy pashpart.
Var har han sitt pass då? Д-е --я-- -аш-арт? Дзе ж яго пашпарт? Д-е ж я-о п-ш-а-т- ------------------ Дзе ж яго пашпарт? 0
Dz- -h--ago--a----r-? Dze zh yago pashpart? D-e z- y-g- p-s-p-r-? --------------------- Dze zh yago pashpart?
de – deras, sina я-- - -х яны – іх я-ы – і- -------- яны – іх 0
ya-y – іkh yany – іkh y-n- – і-h ---------- yany – іkh
Barnen kan inte hitta sina föräldrar. Д---і--е м-г-ць-з-----і св-і-----ь--ў. Дзеці не могуць знайсці сваіх бацькоў. Д-е-і н- м-г-ц- з-а-с-і с-а-х б-ц-к-ў- -------------------------------------- Дзеці не могуць знайсці сваіх бацькоў. 0
D-et-і ne--og---’ --ay-t-- sv-і-h-bats--o-. Dzetsі ne moguts’ znaystsі svaіkh bats’kou. D-e-s- n- m-g-t-’ z-a-s-s- s-a-k- b-t-’-o-. ------------------------------------------- Dzetsі ne moguts’ znaystsі svaіkh bats’kou.
Men där kommer ju deras föräldrar! А-е во------ц- -х-б----і! Але вось ідуць іх бацькі! А-е в-с- і-у-ь і- б-ц-к-! ------------------------- Але вось ідуць іх бацькі! 0
Al---o-’-іdut---і-h b-ts-k-! Ale vos’ іduts’ іkh bats’kі! A-e v-s- і-u-s- і-h b-t-’-і- ---------------------------- Ale vos’ іduts’ іkh bats’kі!
Ni – Er В- –---ш Вы – Ваш В- – В-ш -------- Вы – Ваш 0
Vy - --sh Vy – Vash V- – V-s- --------- Vy – Vash
Hur var er resa, herr Müller? Я---райш-а --ша----з-ка---пад-р М----? Як прайшла Ваша паездка, спадар Мюлер? Я- п-а-ш-а В-ш- п-е-д-а- с-а-а- М-л-р- -------------------------------------- Як прайшла Ваша паездка, спадар Мюлер? 0
Ya- -r-y-hl------a-paez---- -pa-ar -yuler? Yak prayshla Vasha paezdka, spadar Myuler? Y-k p-a-s-l- V-s-a p-e-d-a- s-a-a- M-u-e-? ------------------------------------------ Yak prayshla Vasha paezdka, spadar Myuler?
Var är er fru, herr Müller? Д-- В-ша-жонк-,-сп--а- -юл-р? Дзе Ваша жонка, спадар Мюлер? Д-е В-ш- ж-н-а- с-а-а- М-л-р- ----------------------------- Дзе Ваша жонка, спадар Мюлер? 0
Dze -as-a--h---a, s-ad-- M-ul--? Dze Vasha zhonka, spadar Myuler? D-e V-s-a z-o-k-, s-a-a- M-u-e-? -------------------------------- Dze Vasha zhonka, spadar Myuler?
Ni – Er Вы-– Ваш Вы – Ваш В- – В-ш -------- Вы – Ваш 0
Vy --Va-h Vy – Vash V- – V-s- --------- Vy – Vash
Hur var er resa, fru Schmidt? Як---а-ш---Ва------з-к-,----д-р----Шміт? Як прайшла Ваша паездка, спадарыня Шміт? Я- п-а-ш-а В-ш- п-е-д-а- с-а-а-ы-я Ш-і-? ---------------------------------------- Як прайшла Ваша паездка, спадарыня Шміт? 0
Ya---ray-h-a--a--- -ae--k-,----d--yn---S-m-t? Yak prayshla Vasha paezdka, spadarynya Shmіt? Y-k p-a-s-l- V-s-a p-e-d-a- s-a-a-y-y- S-m-t- --------------------------------------------- Yak prayshla Vasha paezdka, spadarynya Shmіt?
Var är er man, fru Schmidt? Д---Ва- -у-,-спа-а-ы-я Шм-т? Дзе Ваш муж, спадарыня Шміт? Д-е В-ш м-ж- с-а-а-ы-я Ш-і-? ---------------------------- Дзе Ваш муж, спадарыня Шміт? 0
Dz--Va----uzh---pa-a------Sh-і-? Dze Vash muzh, spadarynya Shmіt? D-e V-s- m-z-, s-a-a-y-y- S-m-t- -------------------------------- Dze Vash muzh, spadarynya Shmіt?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Genetisk mutation gör det möjligt att tala

Människan är den enda levande varelse på jorden som kan tala. Det särskiljer henne från djur och växter. Djur och växter kommunicerar naturligtvis också med varandra. Men de talar inte ett komplext stavelsespråk. Men varför kan människan tala? Vissa fysiska egenskaper behövs för att kunna tala. Dessa fysiska egenskaper finns endast hos människor. Men det betyder inte nödvändigtvis att hon utvecklar dem. I den evolutionära historien händer ingenting utan en anledning. Någonstans längs vägen började människan tala. Vi vet ännu inte exakt när detta hände. Men någonting måste ha hänt, som gav människan förmågan att tala. Forskare tror att en genetisk mutation var ansvarig för detta. Antropologer har jämfört det genetiska materialet hos olika levande varelser. Det är väl känt att en speciell gen påverkar talet. Människor, hos vilka den är skadad, har problem med talet. De kan inte uttrycka sig själva så bra och har svårt att förstå ord. Denna gen undersöktes hos människor, apor och möss. Den är mycket likartad hos människor och schimpanser. Bara två små skillnader kan identifieras. Men dessa skillnader gör sin närvaro känd i hjärnan. Tillsammans med andra gener påverkar de vissa hjärnaktiviteter. Sålunda kan människor tala, men inte apor. Emellertid, det mänskliga språkets gåta är ännu inte löst. För enbart genmutation är inte tillräcklig för att möjliggöra tal. Forskare implanterade den mänskliga genvarianten hos möss. Det gav dem inte förmågan att tala… Men deras pipande förde mycket oväsen!