Ordliste

nn Getting to know others   »   hy Getting to know others

3 [tre]

Getting to know others

Getting to know others

3 [երեք]

3 [yerek’]

Getting to know others

[tsanot’anal]

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Armenian Spel Meir
Hei! Ո-ջ---ն! Ո------- Ո-ջ-ւ-ն- -------- Ողջույն! 0
Vo--j---! V-------- V-g-j-y-! --------- Voghjuyn!
God dag! Բ--ի-օր! Բ--- օ-- Բ-ր- օ-! -------- Բարի օր! 0
Ba---or! B--- o-- B-r- o-! -------- Bari or!
Korleis går det? Ո-նց -ս:-Ինչպե-ս-ես: Ո--- ե-- Ի------ ե-- Ո-ն- ե-: Ի-չ-ե-ս ե-: -------------------- Ո՞նց ես: Ինչպե՞ս ես: 0
V-՞--s- y-s -n-h-pe-s---s V------ y-- I-------- y-- V-՞-t-’ y-s I-c-’-e-s y-s ------------------------- VO՞nts’ yes Inch’pe՞s yes
Kjem du frå Europa? Դ--- Ե--ո--յ-ց-ե--: Դ--- Ե-------- ե--- Դ-ւ- Ե-ր-պ-յ-ց ե-ք- ------------------- Դուք Եվրոպայից ե՞ք: 0
Duk---e--o-ayi--’---՞k’ D--- Y----------- y---- D-k- Y-v-o-a-i-s- y-՞-’ ----------------------- Duk’ Yevropayits’ ye՞k’
Kjem du frå Amerika? Դո-ք --ե-ի--յից---ք: Դ--- Ա--------- ե--- Դ-ւ- Ա-ե-ի-ա-ի- ե-ք- -------------------- Դուք Ամերիկայից ե՞ք: 0
Du-- -meri-----s’-ye-k’ D--- A----------- y---- D-k- A-e-i-a-i-s- y-՞-’ ----------------------- Duk’ Amerikayits’ ye՞k’
Kjem du frå Asia? Դ-ւ--Ասիա-ի- -՞ք: Դ--- Ա------ ե--- Դ-ւ- Ա-ի-յ-ց ե-ք- ----------------- Դուք Ասիայից ե՞ք: 0
Du----sia----- ---k’ D--- A-------- y---- D-k- A-i-y-t-’ y-՞-’ -------------------- Duk’ Asiayits’ ye՞k’
Kva hotell bur du på? Ո՞--հյո-րա-----մ-եք--ու- -պրո-մ: Ո-- հ----------- ե- Դ--- ա------ Ո-ր հ-ո-ր-ն-ց-ւ- ե- Դ-ւ- ա-ր-ւ-: -------------------------------- Ո՞ր հյուրանոցում եք Դուք ապրում: 0
V-՞---yu-a--t-----y-k- ---’-apr-m V--- h----------- y--- D--- a---- V-՞- h-u-a-o-s-u- y-k- D-k- a-r-m --------------------------------- VO՞r hyuranots’um yek’ Duk’ aprum
Kor lenge har du vore her? Ինչ-----ժ-մանակ-է- որ --ստ-- --: Ի------ ժ------ է- ո- ա----- ե-- Ի-չ-ա-ն ժ-մ-ն-կ է- ո- ա-ս-ե- ե-: -------------------------------- Ինչքա՞ն ժամանակ է, որ այստեղ եք: 0
Inc--k---- z----na--e--v-r-----egh---k’ I--------- z------- e- v-- a------ y--- I-c-’-’-՞- z-a-a-a- e- v-r a-s-e-h y-k- --------------------------------------- Inch’k’a՞n zhamanak e, vor aystegh yek’
Kor lenge skal du vere her? Ի--քա՞ն -----ա---մ--ք--յ-տե-: Ի------ ժ------ կ---- ա------ Ի-չ-ա-ն ժ-մ-ն-կ կ-ն-ք ա-ս-ե-: ----------------------------- Ինչքա՞ն ժամանակ կմնաք այստեղ: 0
I---’k’a-n --aman-k-k--a-’ ay-te-h I--------- z------- k----- a------ I-c-’-’-՞- z-a-a-a- k-n-k- a-s-e-h ---------------------------------- Inch’k’a՞n zhamanak kmnak’ aystegh
Likar du deg her? Ձ-- ---՞ր-է գա-ի---յս-ե-: Ձ-- դ---- է գ---- ա------ Ձ-զ դ-ւ-ր է գ-լ-ս ա-ս-ե-: ------------------------- Ձեզ դու՞ր է գալիս այստեղ: 0
Dzez-du՞r-- gal-- ---tegh D--- d--- e g---- a------ D-e- d-՞- e g-l-s a-s-e-h ------------------------- Dzez du՞r e galis aystegh
Er du på ferie her? Ձ-ր --ձ---ւրդն այ-տե՞- ե--անցկաց--ւմ Ձ-- ա--------- ա------ ե- ա--------- Ձ-ր ա-ձ-կ-ւ-դ- ա-ս-ե-ղ ե- ա-ց-ա-ն-ւ- ------------------------------------ Ձեր արձակուրդն այստե՞ղ եք անցկացնում 0
Dz-----d--k-r-n-ay-t-՞-- yek’-a---’--t---um D--- a--------- a------- y--- a------------ D-e- a-d-a-u-d- a-s-e-g- y-k- a-t-’-a-s-n-m ------------------------------------------- Dzer ardzakurdn ayste՞gh yek’ ants’kats’num
Du må besøkje meg ein gong! Այ-ելե- ի--! Ա------ ի--- Ա-ց-լ-ք ի-ձ- ------------ Այցելեք ինձ! 0
A-ts--e-e-’ i--z! A---------- i---- A-t-’-e-e-’ i-d-! ----------------- Ayts’yelek’ indz!
Her er adressa mi. Ս---մ-հա---- է: Ս- ի- հ----- է- Ս- ի- հ-ս-ե- է- --------------- Սա իմ հասցեն է: 0
S-------s-s’--n e S- i- h-------- e S- i- h-s-s-y-n e ----------------- Sa im hasts’yen e
Sjåast vi i morgon? Կտ-ս--ե՞-ք վ-ղ-: Կ--------- վ---- Կ-ե-ն-ե-ն- վ-ղ-: ---------------- Կտեսնվե՞նք վաղը: 0
K--s-ve՞--’--a--y K---------- v---- K-e-n-e-n-’ v-g-y ----------------- Ktesnve՞nk’ vaghy
Orsak, eg har noko anna å gjere. Ցա-ո----մ- բ--ց --------իշ պ-ա--ե- ---եմ: Ց----- ե-- բ--- վ--- ո---- պ------ ո----- Ց-վ-ւ- ե-, բ-յ- վ-ղ- ո-ր-շ պ-ա-ն-ր ո-ն-մ- ----------------------------------------- Ցավում եմ, բայց վաղը ուրիշ պլաններ ունեմ: 0
T-’a--m-ye---b--ts--vag-----ish-pl-n--- ---m T------ y--- b----- v---- u---- p------ u--- T-’-v-m y-m- b-y-s- v-g-y u-i-h p-a-n-r u-e- -------------------------------------------- Ts’avum yem, bayts’ vaghy urish planner unem
Ha det! Ց--ս-ւ-----! Ց----------- Ց-ե-ո-թ-ո-ն- ------------ Ցտեսություն! 0
Ts’t-s---yun! T------------ T-’-e-u-’-u-! ------------- Ts’tesut’yun!
Vi sjåast! Ցտես-ւ--ուն! Ց----------- Ց-ե-ո-թ-ո-ն- ------------ Ցտեսություն! 0
T--te---’--n! T------------ T-’-e-u-’-u-! ------------- Ts’tesut’yun!
Ha det så lenge! Ա--յ-մ! Ա------ Ա-ա-ժ-! ------- Առայժմ! 0
A-r--zh-! A-------- A-r-y-h-! --------- Arrayzhm!

Alfabet

Med språk kan vi gjere oss forstått. Vi seier til andre kva vi tenkjer eller føler. Skrifta har òg denne funksjonen. Dei fleste språk har ei skrift. Skrifta er bygd opp av teikn. Teikna kan sjå forskjellige ut. Mange skrifter er bygde opp av bokstavar. Desse skriftene heiter alfabet. Eit alfabet er ei ordna mengd med grafiske teikn. Desse teikna blir sette saman til ord etter bestemte reglar. Kvart teikn har ei fast uttale. Ordet alfabet kjem frå gresk. Der heiter dei to fyrste bokstavane alfa og beta. Gjennom historia har det funnest mange ulike alfabet. For meir enn 3000 år sidan brukte menneska skriftteikn. Tidlegare var skriftteikna magiske symbol. Berre få menneske visste kva dei tydde. Seinare har teikna mista den symbolske tydinga. Bokstavane i dag tyder ingenting i seg sjølve. Det er fyrst i kombinasjon med andre bokstavar dei får ei meining. Skrifter som den kinesiske fungerer annleis. Dei ser ut som små bilete, og viser ofte det dei tyder. Når vi skriv, kodar vi tankane våre. Vi bruker teikn for å fastsetje kunnskapen vår. Hjernen vår har lært å avkode alfabetet. Teikn blir til ord, ord blir til idear. På denne måten kan ein tekst overleve i tusenvis av år. Og framleis kan han bli forstått...
Visste du?
Bengali er et indo-iransk språk. Det er morsmålet for ca. 200 millioner mennesker. Mer enn 140 millioner av dem bor i Bangladesh, og ca. 75 millioner i India. I tillegg finnes det talende i Malaysia, Nepal og Saudi-Arabia. Dermed er Bengali et av de mest utbredte språk i verden. Språket har sitt eget skriftsystem, og tallene har sine egne symboler. Hovedsakelig blir arabiske tall brukt i dag. Ordstillingen i Bengali følger faste regler. Først kommer motivet, så objektet og verbet til sist. Kjønn finnes ikke i grammatikken. Substantiver og adjektiver varierer bare litt, noe som er bra for de som ønsker å lære seg dette viktige språket. Og så mange som mulig burde gjøre det!