Ordliste

nn to have to do something / must   »   hy to have to do something / must

72 [syttito]

to have to do something / must

to have to do something / must

72 [յոթանասուներկու]

72 [yot’anasunerku]

to have to do something / must

[petk’ e]

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Armenian Spel Meir
måtte պ--- է պ--- է պ-տ- է ------ պետք է 0
pet-’ e p---- e p-t-’ e ------- petk’ e
Eg må sende brevet. Ե- --տ--ն-մ-- ո-ղ-ր---: Ե- պ--- ն---- ո-------- Ե- պ-տ- ն-մ-կ ո-ղ-ր-ե-: ----------------------- Ես պիտի նամակ ուղարկեմ: 0
Y-s-p--i-na-----g----em Y-- p--- n---- u------- Y-s p-t- n-m-k u-h-r-e- ----------------------- Yes piti namak ugharkem
Eg må betale hotellet. Ես պի---հ--ւրանո-- -ճ----: Ե- պ--- հ--------- վ------ Ե- պ-տ- հ-ո-ր-ն-ց- վ-ա-ե-: -------------------------- Ես պիտի հյուրանոցը վճարեմ: 0
Yes p-ti-hy-ran-ts’y -cha--m Y-- p--- h---------- v------ Y-s p-t- h-u-a-o-s-y v-h-r-m ---------------------------- Yes piti hyuranots’y vcharem
Du må stå opp tidleg. Դ-ւ-պ--ք է-ա-ա--------տ ----անա-: Դ-- պ--- է ա------ շ--- ա-------- Դ-ւ պ-տ- է ա-ա-ո-ը շ-ւ- ա-թ-ա-ա-: --------------------------------- Դու պետք է առավոտը շուտ արթնանաս: 0
D- -e-k’ - a----o-y--h-t-a-t-n---s D- p---- e a------- s--- a-------- D- p-t-’ e a-r-v-t- s-u- a-t-n-n-s ---------------------------------- Du petk’ e arravoty shut art’nanas
Du må jobbe mykje. Դո- ---- է շ-տ-աշ-----: Դ-- պ--- է շ-- ա------- Դ-ւ պ-տ- է շ-տ ա-խ-տ-ս- ----------------------- Դու պետք է շատ աշխատես: 0
Du-petk’-e s-a- a--kha--s D- p---- e s--- a-------- D- p-t-’ e s-a- a-h-h-t-s ------------------------- Du petk’ e shat ashkhates
Du må kome tidsnok. Դո- --տք --ճշտա-ահ -----: Դ-- պ--- է ճ------ լ----- Դ-ւ պ-տ- է ճ-տ-պ-հ լ-ն-ս- ------------------------- Դու պետք է ճշտապահ լինես: 0
Du-p---’-e-chs---pah-----s D- p---- e c-------- l---- D- p-t-’ e c-s-t-p-h l-n-s -------------------------- Du petk’ e chshtapah lines
Han må fylle bensin. Նա-պիտի-մ------ --------ի: Ն- պ--- մ------ լ--------- Ն- պ-տ- մ-ք-ն-ն լ-ց-ա-ո-ի- -------------------------- Նա պիտի մեքենան լիցքավորի: 0
N- -i----ek’y------its----v--i N- p--- m-------- l----------- N- p-t- m-k-y-n-n l-t-’-’-v-r- ------------------------------ Na piti mek’yenan lits’k’avori
Han må reparere bilen. Նա----ք---մ-ք--ան նոր-գի: Ն- պ--- է մ------ ն------ Ն- պ-տ- է մ-ք-ն-ն ն-ր-գ-: ------------------------- Նա պետք է մեքենան նորոգի: 0
N---e--’ e-----y---- ---ogi N- p---- e m-------- n----- N- p-t-’ e m-k-y-n-n n-r-g- --------------------------- Na petk’ e mek’yenan norogi
Han må vaske bilen. Ն- -ետ--է --քե--- ---նա: Ն- պ--- է մ------ լ----- Ն- պ-տ- է մ-ք-ն-ն լ-ա-ա- ------------------------ Նա պետք է մեքենան լվանա: 0
N---e-k’ - mek’--n-- l--na N- p---- e m-------- l---- N- p-t-’ e m-k-y-n-n l-a-a -------------------------- Na petk’ e mek’yenan lvana
Ho må handle. Նա----- - -նո-մ--ր ------: Ն- պ--- է գ------- կ------ Ն- պ-տ- է գ-ո-մ-ե- կ-տ-ր-: -------------------------- Նա պետք է գնումներ կատարի: 0
N--p--k--- --u--er----ari N- p---- e g------ k----- N- p-t-’ e g-u-n-r k-t-r- ------------------------- Na petk’ e gnumner katari
Ho må vaske husveret. Նա --տք-է -նա--ր-ն- հավ-քի: Ն- պ--- է բ-------- հ------ Ն- պ-տ- է բ-ա-ա-ա-ը հ-վ-ք-: --------------------------- Նա պետք է բնակարանը հավաքի: 0
N- -etk- - ----a-any h--a-’i N- p---- e b-------- h------ N- p-t-’ e b-a-a-a-y h-v-k-i ---------------------------- Na petk’ e bnakarany havak’i
Ho må vaske tøy. Ն--պ-տք է--վ-ց-- լվ---: Ն- պ--- է լ----- լ----- Ն- պ-տ- է լ-ա-ք- լ-ա-ա- ----------------------- Նա պետք է լվացքը լվանա: 0
Na -e--’ e-lva--’k-y lv-na N- p---- e l-------- l---- N- p-t-’ e l-a-s-k-y l-a-a -------------------------- Na petk’ e lvats’k’y lvana
Vi må snart gå på skulen. Մենք-պե-ք է-շ-ւտո- --ր---գն--ք: Մ--- պ--- է շ----- դ---- գ----- Մ-ն- պ-տ- է շ-ւ-ո- դ-ր-ց գ-ա-ք- ------------------------------- Մենք պետք է շուտով դպրոց գնանք: 0
M--k’ p---- e------v ---ot---gn-n-’ M---- p---- e s----- d------ g----- M-n-’ p-t-’ e s-u-o- d-r-t-’ g-a-k- ----------------------------------- Menk’ petk’ e shutov dprots’ gnank’
Vi må snart gå på jobb. Մե-- -ե-ք--------վ ---ա---ք- ---նք: Մ--- պ--- է շ----- ա-------- գ----- Մ-ն- պ-տ- է շ-ւ-ո- ա-խ-տ-ն-ի գ-ա-ք- ----------------------------------- Մենք պետք է շուտով աշխատանքի գնանք: 0
Me--’ -e----e----t----shkh-t-nk-- g-a-k’ M---- p---- e s----- a----------- g----- M-n-’ p-t-’ e s-u-o- a-h-h-t-n-’- g-a-k- ---------------------------------------- Menk’ petk’ e shutov ashkhatank’i gnank’
Vi må snart gå til legen. Մեն- -ե-ք է-շու-ով բ---- -----: Մ--- պ--- է շ----- բ---- գ----- Մ-ն- պ-տ- է շ-ւ-ո- բ-շ-ի գ-ա-ք- ------------------------------- Մենք պետք է շուտով բժշկի գնանք: 0
Menk’ --tk- --shut----zhs--- g--nk’ M---- p---- e s----- b------ g----- M-n-’ p-t-’ e s-u-o- b-h-h-i g-a-k- ----------------------------------- Menk’ petk’ e shutov bzhshki gnank’
De må vente på bussen. Դուք--ետ- է --տ-----ի--ս-աս--: Դ--- պ--- է ա--------- ս------ Դ-ւ- պ-տ- է ա-տ-բ-ւ-ի- ս-ա-ե-: ------------------------------ Դուք պետք է ավտոբուսին սպասեք: 0
D-k---et-’----vt--us-n ---s-k’ D--- p---- e a-------- s------ D-k- p-t-’ e a-t-b-s-n s-a-e-’ ------------------------------ Duk’ petk’ e avtobusin spasek’
De må vente på toget. Դ-ւք--ե-ք է --աց--- սպ----: Դ--- պ--- է գ------ ս------ Դ-ւ- պ-տ- է գ-ա-ք-ն ս-ա-ե-: --------------------------- Դուք պետք է գնացքին սպասեք: 0
D-k- -e-k- e-gnats--’i- sp--ek’ D--- p---- e g--------- s------ D-k- p-t-’ e g-a-s-k-i- s-a-e-’ ------------------------------- Duk’ petk’ e gnats’k’in spasek’
De må vente på drosjen. Դ--ք պ-տ-----ա-ս-ի- սպասեք: Դ--- պ--- է տ------ ս------ Դ-ւ- պ-տ- է տ-ք-ի-ն ս-ա-ե-: --------------------------- Դուք պետք է տաքսիին սպասեք: 0
Duk- --tk’ - -ak’--in s--sek’ D--- p---- e t------- s------ D-k- p-t-’ e t-k-s-i- s-a-e-’ ----------------------------- Duk’ petk’ e tak’siin spasek’

Nedlasting MP3 (.zip filer)

Ingen video funne!

Kvifor finst det så mange ulike språk?

I dag er det meir enn 6.000 språk i verda. Difor treng vi tolkar og omsetjarar. For svært lenge sidan prata alle framleis det same språket. Det endra seg då folk byrja å vandre ut. Dei forlét det afrikanske heimlandet sitt, og breidde seg ut over jorda. Denne avstanden i rom førte til avstand i språk òg. Fordi kvart folkeslag utvikla si eiga form for kommunikasjon. Mange ulike språk utvikla seg frå eit felles proto-språk. Men mennesket vart aldri verande på same stad lenge. Så språka vart stendig meir skilde frå kvarandre. Ein stad på vegen vart det uråd å kjenne att noko felles rot. Og ikkje noko folkeslag levde isolert i fleire tusen år. Det var alltid kontakt med andre folkeslag. Det endra språka. Dei tok til seg element frå andre språk, eller dei blanda seg. Difor stoppa aldri språkutviklinga. Vandringar og kontakt forklarar dermed kvifor det er så mange språk. Kvifor språka er så ulike, er eit anna spørsmål. Kvar utviklingshistorie fylgjer visse reglar. At språka er slik dei er, må altså ha grunnar. Vitskapsfolk har lenge vore interesserte i desse grunnane. Dei vil vite kvifor språka utviklar seg ulikt. For å finne ut det, må dei fylgje historia til språka. Slik kan dei finne ut kva som endra seg når. Men dei veit ikkje enno kva som verkar inn på språkutviklinga. Kulturelle faktorar ser ut til å vere viktigare enn biologiske. Det vil seie at historia til eit folk formar språket deira. Tydelegvis fortel språka oss meir enn vi veit...