Ordliste

nn At the post office   »   hy At the post office

59 [femtini]

At the post office

At the post office

59 [հիսունինը]

59 [hisuniny]

At the post office

[p’vostum]

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Armenian Spel Meir
Kvar er næraste postkontor? Որտ-՞ղ-է -ո-ա-ա -ո-տ-: Ո----- է մ----- փ----- Ո-տ-՞- է մ-տ-կ- փ-ս-ը- ---------------------- Որտե՞ղ է մոտակա փոստը: 0
V-r-e----e m---k- -’-o--y V------- e m----- p------ V-r-e-g- e m-t-k- p-v-s-y ------------------------- Vorte՞gh e motaka p’vosty
Er det langt til næraste postkontor? Մ---կա --ստ---եռ-ւ --ա----ղ--: Մ----- փ---- հ---- է ա-------- Մ-տ-կ- փ-ս-ը հ-ռ-ւ է ա-ս-ե-ի-: ------------------------------ Մոտակա փոստը հեռու է այստեղից: 0
Mo-a-a -’-os----er------y--eg-it-’ M----- p------ h---- e a---------- M-t-k- p-v-s-y h-r-u e a-s-e-h-t-’ ---------------------------------- Motaka p’vosty herru e aysteghits’
Kvar er næraste postkasse? Ո-տ-՞ղ-- -ո---- փ-ս------: Ո----- է մ----- փ--------- Ո-տ-՞- է մ-տ-կ- փ-ս-ա-կ-ը- -------------------------- Որտե՞ղ է մոտակա փոստարկղը: 0
Vo---՞g- e mo--k- ----star-g-y V------- e m----- p----------- V-r-e-g- e m-t-k- p-v-s-a-k-h- ------------------------------ Vorte՞gh e motaka p’vostarkghy
Eg treng eit par frimerke. Ի-ձ -- -----ն--ա--ն-------րկավո-: Ի-- մ- ք--- ն-------- է հ-------- Ի-ձ մ- ք-ն- ն-մ-կ-ն-շ է հ-ր-ա-ո-: --------------------------------- Ինձ մի քանի նամականիշ է հարկավոր: 0
In-z -i-k’a-- --m--a-is- --ha-ka-or I--- m- k---- n--------- e h------- I-d- m- k-a-i n-m-k-n-s- e h-r-a-o- ----------------------------------- Indz mi k’ani namakanish e harkavor
Til eit kort og eit brev. Մ--բ-ց----- նամա-- -ա--ր: Մ- բ----- և ն----- հ----- Մ- բ-ց-կ- և ն-մ-կ- հ-մ-ր- ------------------------- Մի բացիկի և նամակի համար: 0
M--ba--’-ki -e---ama-i ----r M- b------- y-- n----- h---- M- b-t-’-k- y-v n-m-k- h-m-r ---------------------------- Mi bats’iki yev namaki hamar
Kva er portoen til Amerika? Ի-նչ-ա-ժ- --ս-այ----ր---- -ի--և-Ա-ե-ի--: Ի--- ա--- փ------- ա----- մ---- Ա------- Ի-ն- ա-ժ- փ-ս-ա-ի- ա-ժ-ք- մ-ն-և Ա-ե-ի-ա- ---------------------------------------- Ի՞նչ արժե փոստային արժեքը մինչև Ամերիկա: 0
I՞nc-------- ---ost-----a-zh--’y --------v-A-----a I----- a---- p--------- a------- m-------- A------ I-n-h- a-z-e p-v-s-a-i- a-z-e-’- m-n-h-y-v A-e-i-a -------------------------------------------------- I՞nch’ arzhe p’vostayin arzhek’y minch’yev Amerika
Kor tung er pakka? Ծ--րոց- ---չ----րո--յ----ո-ն-: Ծ------ ի--- ծ---------- ո---- Ծ-ն-ո-ը ի-ն- ծ-ն-ո-թ-ո-ն ո-ն-: ------------------------------ Ծանրոցը ի՞նչ ծանրություն ունի: 0
T-a-rot--y i-nc-- -sa-r-t-yun---i T--------- i----- t---------- u-- T-a-r-t-’- i-n-h- t-a-r-t-y-n u-i --------------------------------- Tsanrots’y i՞nch’ tsanrut’yun uni
Kan eg sende ho med luftpost? Կա--՞--ե--օ--յին ճանապ-ր--վ--ւղ-րկ-լ: Կ----- ե- օ----- ճ--------- ո-------- Կ-ր-՞- ե- օ-ա-ի- ճ-ն-պ-ր-ո- ո-ղ-ր-ե-: ------------------------------------- Կարո՞ղ եմ օդային ճանապարհով ուղարկել: 0
Ka-o-g---em -d-yin ch-n--arhov -g-ark-l K------ y-- o----- c---------- u------- K-r-՞-h y-m o-a-i- c-a-a-a-h-v u-h-r-e- --------------------------------------- Karo՞gh yem odayin chanaparhov ugharkel
Kor lang tid tek det til ho kjem fram? Ի--ք-՞ն------մ---- հաս--: Ի------ կ--- մ---- հ----- Ի-չ-ա-ն կ-և- մ-ն-և հ-ս-ի- ------------------------- Ինչքա՞ն կտևի մինչև հասնի: 0
I--h--’----k-e-i-m--ch---v--a--i I--------- k---- m-------- h---- I-c-’-’-՞- k-e-i m-n-h-y-v h-s-i -------------------------------- Inch’k’a՞n ktevi minch’yev hasni
Kvar kan eg ringje? Որ-ե-ի՞ց կա-ո--եմ զ--գ-հարել: Ո------- կ---- ե- զ---------- Ո-տ-ղ-՞- կ-ր-ղ ե- զ-ն-ա-ա-ե-: ----------------------------- Որտեղի՞ց կարող եմ զանգահարել: 0
Vor-egh-՞-s---aro-- --m zang-h--el V----------- k----- y-- z--------- V-r-e-h-՞-s- k-r-g- y-m z-n-a-a-e- ---------------------------------- Vorteghi՞ts’ karogh yem zangaharel
Kvar er næraste telefonkiosk? Որ-ե՞ղ-է--ո---ա--եռ-խ-ս-խ-իկ-: Ո----- է մ----- հ------------- Ո-տ-՞- է մ-տ-կ- հ-ռ-խ-ս-խ-ի-ը- ------------------------------ Որտե՞ղ է մոտակա հեռախոսախցիկը: 0
V-rte՞-h---mot-k- herrak-osa-------y V------- e m----- h----------------- V-r-e-g- e m-t-k- h-r-a-h-s-k-t-’-k- ------------------------------------ Vorte՞gh e motaka herrakhosakhts’iky
Har du telefonkort? Հեռ----ի-ք-րտ-ր -ւ-ե՞ք: Հ------- ք----- ո------ Հ-ռ-խ-ս- ք-ր-ե- ո-ն-՞-: ----------------------- Հեռախոսի քարտեր ունե՞ք: 0
Her-ak-osi-k---ter u----’ H--------- k------ u----- H-r-a-h-s- k-a-t-r u-e-k- ------------------------- Herrakhosi k’arter une՞k’
Har du ein telefonkatalog? Հ----ոս- համ----ր- -ի-- --նե՞ք: Հ------- հ-------- գ--- ո------ Հ-ռ-խ-ս- հ-մ-ր-ե-ի գ-ր- ո-ն-՞-: ------------------------------- Հեռախոսի համարների գիրք ունե՞ք: 0
H-rra-h-si --m-r-----gi----u---k’ H--------- h-------- g---- u----- H-r-a-h-s- h-m-r-e-i g-r-’ u-e-k- --------------------------------- Herrakhosi hamarneri girk’ une՞k’
Veit du landkoden til Austerrike? Ավ---իայի-մ---ա-ա-ա--- -ոդ- գ-տե-ք: Ա-------- մ----------- կ--- գ------ Ա-ս-ր-ա-ի մ-ջ-ա-ա-ա-ի- կ-դ- գ-տ-՞-: ----------------------------------- Ավստրիայի միջքաղաքային կոդը գիտե՞ք: 0
A-s---------jk-ag-ak-ayin-k--y -i--՞-’ A-------- m-------------- k--- g------ A-s-r-a-i m-j-’-g-a-’-y-n k-d- g-t-՞-’ -------------------------------------- Avstriayi mijk’aghak’ayin kody gite՞k’
Vent litt, så skal eg sjekke. Մեկ--այ--յան--ես--ա-ե-: Մ-- վ-------- ե- ն----- Մ-կ վ-յ-կ-ա-, ե- ն-յ-մ- ----------------------- Մեկ վայրկյան, ես նայեմ: 0
M-k-va-rkya-,-y-s--a--m M-- v-------- y-- n---- M-k v-y-k-a-, y-s n-y-m ----------------------- Mek vayrkyan, yes nayem
Linja er alltid oppteken. Գի-ը մ-շ- զ-ա--ա---: Գ--- մ--- զ------ է- Գ-ծ- մ-շ- զ-ա-վ-ծ է- -------------------- Գիծը միշտ զբաղված է: 0
G--sy--is-t --a-h--ts-e G---- m---- z-------- e G-t-y m-s-t z-a-h-a-s e ----------------------- Gitsy misht zbaghvats e
Kva nummer har du ringt? Ո՞ր--ե---ոսահամ-ր- ---զանգահ-ր-լ: Ո-- հ------------- ե- զ---------- Ո-ր հ-ռ-խ-ս-հ-մ-ր- ե- զ-ն-ա-ա-ե-: --------------------------------- Ո՞ր հեռախոսահամարն եք զանգահարել: 0
VO՞r herr---o-aha-a-n-ye-- z-n-aharel V--- h--------------- y--- z--------- V-՞- h-r-a-h-s-h-m-r- y-k- z-n-a-a-e- ------------------------------------- VO՞r herrakhosahamarn yek’ zangaharel
Du må taste null fyrst! Դու----տ--է սկզ-------- հա--քեք: Դ--- պ--- է ս------ զ-- հ------- Դ-ւ- պ-տ- է ս-զ-ո-մ զ-ո հ-վ-ք-ք- -------------------------------- Դուք պետք է սկզբում զրո հավաքեք: 0
D-----e--- --s--bum---- -av-k’ye-’ D--- p---- e s----- z-- h--------- D-k- p-t-’ e s-z-u- z-o h-v-k-y-k- ---------------------------------- Duk’ petk’ e skzbum zro havak’yek’

Kjensler snakkar forskjellige språk!

I verda blir det snakka mange forskjellige språk. Det finst ikkje noko universelt menneskeleg språk. Men korleis er det med ansiktsuttrykka våre? Er kjenslespråket universelt? Nei, her òg finst det skilnader! Lenge trudde vi at alle menneske uttrykte kjensler likt. Mimikken og ansiktsuttrykka vart rekna for å vere forståelege overalt. Charles Darwin trudde at kjensler var livsviktige for menneske. Difor måtte dei forståast likt i alle kulturar. Men nye studiar gjort andre oppdagingar. Dei viser at det finst skilnader i kjenslespråket. Det vil seie at ansiktsuttrykka blir påverka av kulturen vår. Difor viser og tolkar menneske over heile verda kjensler på ulik måte. Forskarar skil mellom seks grunnleggjande kjensler. Det er glede, sorg, sinne, avsky, redsle og overrasking. Europearar har andre ansiktsuttrykk enn asiatar. Og dei les ulike ting frå dei same ansiktsuttrykka. Det er stadfesta i ulike eksperiment. Der vart testpersonar viste ansikt på ei datamaskin. Så skulle dei skildre kva dei las i ansikta. Det er mange grunnar til at resultata var ulike. Kjensler blir uttrykte sterkare i nokre kulturar enn i andre. Difor blir intensiteten i ansiktsuttrykka ikkje forstått likt overalt. Og menneske frå ulike kulturar legg vekt på ulike ting. Asiatar konsentrerer seg om augo når dei les ansiktsuttrykk. Europearar og amerikanarar ser derimot meir på munnen. Det finst eitt ansiktsuttrykk som blir forstått i alle kulturar... Og det er eit fint smil!