Ordlista

sv Småprat 3   »   sr Ћаскање 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [двадесет и два]

22 [dvadeset i dva]

Ћаскање 3

[Ćaskanje 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska serbiska Spela Mer
Röker ni? Пу--те -и? П_____ л__ П-ш-т- л-? ---------- Пушите ли? 0
P-š--e l-? P_____ l__ P-š-t- l-? ---------- Pušite li?
Förut ja. П-е да. П__ д__ П-е д-. ------- Пре да. 0
P-e-d-. P__ d__ P-e d-. ------- Pre da.
Men nu röker jag inte längre. Ал--с-д- --ше-н- пушим. А__ с___ в___ н_ п_____ А-и с-д- в-ш- н- п-ш-м- ----------------------- Али сада више не пушим. 0
A-- s--- -----n- ----m. A__ s___ v___ n_ p_____ A-i s-d- v-š- n- p-š-m- ----------------------- Ali sada više ne pušim.
Stör det er om jag röker? Сме----и Ва- а---ја -уши-? С____ л_ В__ а__ ј_ п_____ С-е-а л- В-м а-о ј- п-ш-м- -------------------------- Смета ли Вам ако ја пушим? 0
S-e-- ----am -k- -a pu--m? S____ l_ V__ a__ j_ p_____ S-e-a l- V-m a-o j- p-š-m- -------------------------- Smeta li Vam ako ja pušim?
Nej, inte alls. Н-- ап-о--тно н-. Н__ а________ н__ Н-, а-с-л-т-о н-. ----------------- Не, апсолутно не. 0
N-, -p--lutn- --. N__ a________ n__ N-, a-s-l-t-o n-. ----------------- Ne, apsolutno ne.
Det stör mig inte. Н- -------и. Н_ с____ м__ Н- с-е-а м-. ------------ Не смета ми. 0
N--s---a-mi. N_ s____ m__ N- s-e-a m-. ------------ Ne smeta mi.
Vill ni ha något att dricka? Хо-е-е--- попи-и--ешто? Х_____ л_ п_____ н_____ Х-ћ-т- л- п-п-т- н-ш-о- ----------------------- Хоћете ли попити нешто? 0
Ho-́-te-l---opit--n---o? H_____ l_ p_____ n_____ H-c-e-e l- p-p-t- n-š-o- ------------------------ Hoćete li popiti nešto?
En konjak? Ј-дан -о---? Ј____ к_____ Ј-д-н к-њ-к- ------------ Један коњак? 0
J-----k---ak? J____ k______ J-d-n k-n-a-? ------------- Jedan konjak?
Nej, hellre en öl. Не- -а-ије---во. Н__ р_____ п____ Н-, р-д-ј- п-в-. ---------------- Не, радије пиво. 0
Ne- r--i-- -i--. N__ r_____ p____ N-, r-d-j- p-v-. ---------------- Ne, radije pivo.
Är ni mycket ute och reser? П-т-је---л- ---го? П_______ л_ м_____ П-т-ј-т- л- м-о-о- ------------------ Путујете ли много? 0
Pu-u-e-e-li mn-g-? P_______ l_ m_____ P-t-j-t- l- m-o-o- ------------------ Putujete li mnogo?
Ja, för det mesta är det affärsresor. Д-- --ћи--- су-то по----на-------ња. Д__ в______ с_ т_ п_______ п________ Д-, в-ћ-н-м с- т- п-с-о-н- п-т-в-њ-. ------------------------------------ Да, већином су то пословна путовања. 0
Da-----́--om s- ---po-lo--- --t---n-a. D__ v______ s_ t_ p_______ p_________ D-, v-c-i-o- s- t- p-s-o-n- p-t-v-n-a- -------------------------------------- Da, većinom su to poslovna putovanja.
Men nu är vi på semester här. А-- с--а-смо--вде-н- год--њ-м о--ор-. А__ с___ с__ о___ н_ г_______ о______ А-и с-д- с-о о-д- н- г-д-ш-е- о-м-р-. ------------------------------------- Али сада смо овде на годишњем одмору. 0
A-- s-d----o--vd- -- godišnjem-od--r-. A__ s___ s__ o___ n_ g________ o______ A-i s-d- s-o o-d- n- g-d-š-j-m o-m-r-. -------------------------------------- Ali sada smo ovde na godišnjem odmoru.
Vilken hetta! К-кв- в---и--! К____ в_______ К-к-а в-у-и-а- -------------- Каква врућина! 0
Kakva-v--c-i--! K____ v_______ K-k-a v-u-́-n-! --------------- Kakva vrućina!
Ja, idag är det verkligen hett. Да- -а-а- ---с-варн---рућ-. Д__ д____ ј_ с______ в_____ Д-, д-н-с ј- с-в-р-о в-у-е- --------------------------- Да, данас је стварно вруће. 0
D---dana---e-st-------ruć-. D__ d____ j_ s______ v_____ D-, d-n-s j- s-v-r-o v-u-́-. ---------------------------- Da, danas je stvarno vruće.
Vi går ut på balkongen. Хајде-о--- -а----. Х______ н_ б______ Х-ј-е-о н- б-л-о-. ------------------ Хајдемо на балкон. 0
H-j-----n- ba----. H______ n_ b______ H-j-e-o n- b-l-o-. ------------------ Hajdemo na balkon.
Imorgon är det fest här. Су--а-ће--вд---ити -а-а--. С____ ћ_ о___ б___ з______ С-т-а ћ- о-д- б-т- з-б-в-. -------------------------- Сутра ће овде бити забава. 0
Sut----́e o--e-b--i -ab---. S____ ć_ o___ b___ z______ S-t-a c-e o-d- b-t- z-b-v-. --------------------------- Sutra će ovde biti zabava.
Kommer ni också? Х---те л- - ---д----? Х_____ л_ и В_ д_____ Х-ћ-т- л- и В- д-ћ-?- --------------------- Хоћете ли и Ви доћи?? 0
H--́--e ---i -i-d--́--? H_____ l_ i V_ d_____ H-c-e-e l- i V- d-c-i-? ----------------------- Hoćete li i Vi doći??
Ja, vi är också inbjudna. Да,-----м- та-ођ- п-з---и. Д__ м_ с__ т_____ п_______ Д-, м- с-о т-к-ђ- п-з-а-и- -------------------------- Да, ми смо такође позвани. 0
Da- m----- t-kođ--po--a-i. D__ m_ s__ t_____ p_______ D-, m- s-o t-k-đ- p-z-a-i- -------------------------- Da, mi smo takođe pozvani.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + serbiska (1-100) MP3 serbiska (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.