Ordlista

sv Småprat 3   »   bg Кратък разговор 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [двайсет и две]

22 [dvayset i dve]

Кратък разговор 3

[Kratyk razgovor 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Röker ni? Пу--т- -и? П----- л-- П-ш-т- л-? ---------- Пушите ли? 0
Push-t- --? P------ l-- P-s-i-e l-? ----------- Pushite li?
Förut ja. П--ра-- -а. П------ д-- П---а-о д-. ----------- По-рано да. 0
Po-ra-o---. P------ d-- P---a-o d-. ----------- Po-rano da.
Men nu röker jag inte längre. Н- -е-а----е--е--уша. Н- с--- в--- н- п---- Н- с-г- в-ч- н- п-ш-. --------------------- Но сега вече не пуша. 0
N- -eg- vec---ne -u---. N- s--- v---- n- p----- N- s-g- v-c-e n- p-s-a- ----------------------- No sega veche ne pusha.
Stör det er om jag röker? Пр--и----В---а-о а--п---? П---- л- В-- а-- а- п---- П-е-и л- В-, а-о а- п-ш-? ------------------------- Пречи ли Ви, ако аз пуша? 0
P--c---l- V-, ako a--p-s-a? P----- l- V-- a-- a- p----- P-e-h- l- V-, a-o a- p-s-a- --------------------------- Prechi li Vi, ako az pusha?
Nej, inte alls. Н-- въ-б-е--е. Н-- в----- н-- Н-, в-о-щ- н-. -------------- Не, въобще не. 0
Ne--vyo--hch- --. N-- v-------- n-- N-, v-o-s-c-e n-. ----------------- Ne, vyobshche ne.
Det stör mig inte. Т--а--е--и пр-чи. Т--- н- м- п----- Т-в- н- м- п-е-и- ----------------- Това не ми пречи. 0
Tov------- prec-i. T--- n- m- p------ T-v- n- m- p-e-h-. ------------------ Tova ne mi prechi.
Vill ni ha något att dricka? Щ- -иет--ли --що? Щ- п---- л- н---- Щ- п-е-е л- н-щ-? ----------------- Ще пиете ли нещо? 0
S-che p-e-e l- -e--c--? S---- p---- l- n------- S-c-e p-e-e l- n-s-c-o- ----------------------- Shche piete li neshcho?
En konjak? Е----ко---? Е--- к----- Е-и- к-н-к- ----------- Един коняк? 0
Edin-----ak? E--- k------ E-i- k-n-a-? ------------ Edin konyak?
Nej, hellre en öl. Не--пре--оч--ам би-а. Н-- п---------- б---- Н-, п-е-п-ч-т-м б-р-. --------------------- Не, предпочитам бира. 0
Ne---r-d-o--it-m b---. N-- p----------- b---- N-, p-e-p-c-i-a- b-r-. ---------------------- Ne, predpochitam bira.
Är ni mycket ute och reser? П-т--а-е л--м-ог-? П------- л- м----- П-т-в-т- л- м-о-о- ------------------ Пътувате ли много? 0
Pyt--a-- li m----? P------- l- m----- P-t-v-t- l- m-o-o- ------------------ Pytuvate li mnogo?
Ja, för det mesta är det affärsresor. Д-,-о-----вен--в--о-ан-ир--к-. Д-- о--------- в к------------ Д-, о-и-н-в-н- в к-м-н-и-о-к-. ------------------------------ Да, обикновено в командировка. 0
D-, ----n--eno v k--and-rovka. D-- o--------- v k------------ D-, o-i-n-v-n- v k-m-n-i-o-k-. ------------------------------ Da, obiknoveno v komandirovka.
Men nu är vi på semester här. Н- с-га -ме т---н- п---вка. Н- с--- с-- т-- н- п------- Н- с-г- с-е т-к н- п-ч-в-а- --------------------------- Но сега сме тук на почивка. 0
N- sega-s---tu- ----o---v-a. N- s--- s-- t-- n- p-------- N- s-g- s-e t-k n- p-c-i-k-. ---------------------------- No sega sme tuk na pochivka.
Vilken hetta! Какв- -ег-! К---- ж---- К-к-а ж-г-! ----------- Каква жега! 0
Kak-a-z--ga! K---- z----- K-k-a z-e-a- ------------ Kakva zhega!
Ja, idag är det verkligen hett. Д-- днес--а---и---е-горе--. Д-- д--- н------- е г------ Д-, д-е- н-и-т-н- е г-р-щ-. --------------------------- Да, днес наистина е горещо. 0
D-- -n-s -----i-a ye---r-s-c--. D-- d--- n------- y- g--------- D-, d-e- n-i-t-n- y- g-r-s-c-o- ------------------------------- Da, dnes naistina ye goreshcho.
Vi går ut på balkongen. Д--и--езем-на-----она. Д- и------ н- б------- Д- и-л-з-м н- б-л-о-а- ---------------------- Да излезем на балкона. 0
Da-i-l-z-m -a --lkon-. D- i------ n- b------- D- i-l-z-m n- b-l-o-a- ---------------------- Da izlezem na balkona.
Imorgon är det fest här. У-р----к-ще -м- -ар-и. У--- т-- щ- и-- п----- У-р- т-к щ- и-а п-р-и- ---------------------- Утре тук ще има парти. 0
U-r- -uk-s-che-ima part-. U--- t-- s---- i-- p----- U-r- t-k s-c-e i-a p-r-i- ------------------------- Utre tuk shche ima parti.
Kommer ni också? Щ- дой-е----и ---ие? Щ- д------ л- и В--- Щ- д-й-е-е л- и В-е- -------------------- Ще дойдете ли и Вие? 0
S-c---doy-e-- li----i-? S---- d------ l- i V--- S-c-e d-y-e-e l- i V-e- ----------------------- Shche doydete li i Vie?
Ja, vi är också inbjudna. Да--н---с-щ- -ме --к--е--. Д-- н-- с--- с-- п-------- Д-, н-е с-щ- с-е п-к-н-н-. -------------------------- Да, ние също сме поканени. 0
D--------y-hch- s-e --kan--i. D-- n-- s------ s-- p-------- D-, n-e s-s-c-o s-e p-k-n-n-. ----------------------------- Da, nie syshcho sme pokaneni.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.