Ordlista

sv Läsa och skriva   »   ru Читать и писать

6 [sex]

Läsa och skriva

Läsa och skriva

6 [шесть]

6 [shestʹ]

Читать и писать

[Chitatʹ i pisatʹ]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ryska Spela Mer
Jag läser. Я ----ю. Я ч----- Я ч-т-ю- -------- Я читаю. 0
Ya c----yu. Y- c------- Y- c-i-a-u- ----------- Ya chitayu.
Jag läser en bokstav. Я ч--аю --к-у. Я ч---- б----- Я ч-т-ю б-к-у- -------------- Я читаю букву. 0
Ya c--tay---uk-u. Y- c------ b----- Y- c-i-a-u b-k-u- ----------------- Ya chitayu bukvu.
Jag läser ett ord. Я -и--ю-с--во. Я ч---- с----- Я ч-т-ю с-о-о- -------------- Я читаю слово. 0
Ya------yu slo-o. Y- c------ s----- Y- c-i-a-u s-o-o- ----------------- Ya chitayu slovo.
Jag läser en mening. Я ч-т-ю -р-длож-н--. Я ч---- п----------- Я ч-т-ю п-е-л-ж-н-е- -------------------- Я читаю предложение. 0
Ya -hi-ayu -r-d-----n-y-. Y- c------ p------------- Y- c-i-a-u p-e-l-z-e-i-e- ------------------------- Ya chitayu predlozheniye.
Jag läser ett brev. Я-чи--- -и---о. Я ч---- п------ Я ч-т-ю п-с-м-. --------------- Я читаю письмо. 0
Y--c--t-y--pi-ʹmo. Y- c------ p------ Y- c-i-a-u p-s-m-. ------------------ Ya chitayu pisʹmo.
Jag läser en bok. Я-чи--ю-к-игу. Я ч---- к----- Я ч-т-ю к-и-у- -------------- Я читаю книгу. 0
Ya-c--t-yu --igu. Y- c------ k----- Y- c-i-a-u k-i-u- ----------------- Ya chitayu knigu.
Jag läser. Я-чи--ю. Я ч----- Я ч-т-ю- -------- Я читаю. 0
Y--ch--a-u. Y- c------- Y- c-i-a-u- ----------- Ya chitayu.
Du läser. Ты--итаеш-. Т- ч------- Т- ч-т-е-ь- ----------- Ты читаешь. 0
T- ch----eshʹ. T- c---------- T- c-i-a-e-h-. -------------- Ty chitayeshʹ.
Han läser. Он чи-ае-. О- ч------ О- ч-т-е-. ---------- Он читает. 0
On c-itayet. O- c-------- O- c-i-a-e-. ------------ On chitayet.
Jag skriver. Я ----. Я п---- Я п-ш-. ------- Я пишу. 0
Ya pis-u. Y- p----- Y- p-s-u- --------- Ya pishu.
Jag skriver en bokstav. Я п-шу--у---. Я п--- б----- Я п-ш- б-к-у- ------------- Я пишу букву. 0
Y- -i--- b-k-u. Y- p---- b----- Y- p-s-u b-k-u- --------------- Ya pishu bukvu.
Jag skriver ett ord. Я-п----с-о-о. Я п--- с----- Я п-ш- с-о-о- ------------- Я пишу слово. 0
Ya-----u -lo-o. Y- p---- s----- Y- p-s-u s-o-o- --------------- Ya pishu slovo.
Jag skriver en mening. Я -иш- ---дл-жение. Я п--- п----------- Я п-ш- п-е-л-ж-н-е- ------------------- Я пишу предложение. 0
Y--p---- pr--l-z--niye. Y- p---- p------------- Y- p-s-u p-e-l-z-e-i-e- ----------------------- Ya pishu predlozheniye.
Jag skriver ett brev. Я--и-у -и--мо. Я п--- п------ Я п-ш- п-с-м-. -------------- Я пишу письмо. 0
Ya-p-s-u ---ʹm-. Y- p---- p------ Y- p-s-u p-s-m-. ---------------- Ya pishu pisʹmo.
Jag skriver en bok. Я пи-у--н---. Я п--- к----- Я п-ш- к-и-у- ------------- Я пишу книгу. 0
Y--p--h- ---g-. Y- p---- k----- Y- p-s-u k-i-u- --------------- Ya pishu knigu.
Jag skriver. Я--иш-. Я п---- Я п-ш-. ------- Я пишу. 0
Ya -i--u. Y- p----- Y- p-s-u- --------- Ya pishu.
Du skriver. Ты п--е-ь. Т- п------ Т- п-ш-ш-. ---------- Ты пишешь. 0
Ty pi-hes--. T- p-------- T- p-s-e-h-. ------------ Ty pisheshʹ.
Han skriver. О- пи---. О- п----- О- п-ш-т- --------- Он пишет. 0
O----shet. O- p------ O- p-s-e-. ---------- On pishet.

Internationalismen

Globaliseringen stannar inte vid språk. Detta är tydligt genom ökningen av ‘internationalismen’. Internationalismen innebär ord som finns i flera språk. Orden kan därvid ha samma betydelse eller liknande. Uttalet är ofta detsamma. Stavningen av orden är vanligtvis också mycket lika. Spridningen av internationalismen är intressant. De bryr sig inte om gränser. Inte heller geografiska gränser. Och speciellt inte språkgränser. Det är ord som förstås på alla kontinenter. Ordet hotel är ett bra exempel på detta. Det finns nästan överallt i världen. Internationalismen kommer från vetenskapen. Tekniska termer sprids också snabbt och över hela världen. Gamla sådana termer är härledda från en gemensam rot. De har utvecklats från samma ord. Men de flesta av dem är vanligtvis lånade. Det vill säga att ord införlivas helt enkelt i andra språk. Vid införlivandet spelar kulturella kretsar en viktig roll. Varje civilisation har sina egna traditioner. Det är därför inte alla nya begrepp fångas upp överallt. Kulturella normer bestämmer vilka begrepp som införlivas. Vissa saker finns bara i vissa delar av världen. Andra saker sprids mycket snabbt över hela världen. Men det är bara när de sprids, som deras namn också sprids. Det är just det som gör internationalismen så spännande! När vi upptäcker språk, upptäcker vi alltid kulturer också.
Visste du?
Kinesiska är det mest talade språket i världen. Med det sagt, det finns inte bara ett utan flera kinesiska språk. Alla hör till den sino-tibetanska språkfamiljen. Totalt talar ungefär 1,3 biljoner människor kinesiska. Majoriteten av dessa människor bor i Kina eller Taiwan. Det största kinesiska språket är standardkinesiska, även känt som mandarin. Som Kinas officiella språk är det modersmål för 850 miljoner människor. Andra kinesiska språk erkänns ofta bara som dialekter. Mandarin förstås av nästan alla människor som talar kinesiska. All kinesiska har ett gemensamt skriftsystem som är mellan 4000 och 5000 år gammalt. Därför har kinesiska den längsta litterära traditionen av alla språk. Kinesiska bokstäver är svårare än alfabetiska system. Men grammatiken är relativt lätt att lära, vilket gör att en person kan avancera snabbt. Och fler och fler vill lära sig kinesiska. Ha modet att försöka - kinesiska är framtidens språk!