Ordlista

sv Läsa och skriva   »   sr Читати и писати

6 [sex]

Läsa och skriva

Läsa och skriva

6 [шест]

6 [šest]

Читати и писати

[Čitati i pisati]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska serbiska Spela Mer
Jag läser. Ja------. Ja читам. J- ч-т-м- --------- Ja читам. 0
Ja č---m. Ja čitam. J- č-t-m- --------- Ja čitam.
Jag läser en bokstav. Ј- --т-м -ед----л-в-. Ја читам једно слово. Ј- ч-т-м ј-д-о с-о-о- --------------------- Ја читам једно слово. 0
J--či-a- -e-n- ---vo. Ja čitam jedno slovo. J- č-t-m j-d-o s-o-o- --------------------- Ja čitam jedno slovo.
Jag läser ett ord. Ј- ---а- ј---у ---. Ја читам једну реч. Ј- ч-т-м ј-д-у р-ч- ------------------- Ја читам једну реч. 0
J- ----- j-dn----č. Ja čitam jednu reč. J- č-t-m j-d-u r-č- ------------------- Ja čitam jednu reč.
Jag läser en mening. Ја-ч---м-је------че---у. Ја читам једну реченицу. Ј- ч-т-м ј-д-у р-ч-н-ц-. ------------------------ Ја читам једну реченицу. 0
J---it----e-n- r--eni-u. Ja čitam jednu rečenicu. J- č-t-m j-d-u r-č-n-c-. ------------------------ Ja čitam jednu rečenicu.
Jag läser ett brev. Ј---и--- -е-н---исм-. Ја читам једно писмо. Ј- ч-т-м ј-д-о п-с-о- --------------------- Ја читам једно писмо. 0
J- --t-m-jed-o pis--. Ja čitam jedno pismo. J- č-t-m j-d-o p-s-o- --------------------- Ja čitam jedno pismo.
Jag läser en bok. Ј- ч-т-м ј-д-у ----у. Ја читам једну књигу. Ј- ч-т-м ј-д-у к-и-у- --------------------- Ја читам једну књигу. 0
Ja-č-------dnu k-jigu. Ja čitam jednu knjigu. J- č-t-m j-d-u k-j-g-. ---------------------- Ja čitam jednu knjigu.
Jag läser. Ја-----м. Ја читам. Ј- ч-т-м- --------- Ја читам. 0
J- --ta-. Ja čitam. J- č-t-m- --------- Ja čitam.
Du läser. Ти чи-аш. Ти читаш. Т- ч-т-ш- --------- Ти читаш. 0
Ti-čita-. Ti čitaš. T- č-t-š- --------- Ti čitaš.
Han läser. Он---та. Он чита. О- ч-т-. -------- Он чита. 0
On --t-. On čita. O- č-t-. -------- On čita.
Jag skriver. Ј--пи-ем. Ја пишем. Ј- п-ш-м- --------- Ја пишем. 0
J--p----. Ja pišem. J- p-š-m- --------- Ja pišem.
Jag skriver en bokstav. Ја--и--м ј---- слов-. Ја пишем једно слово. Ј- п-ш-м ј-д-о с-о-о- --------------------- Ја пишем једно слово. 0
Ja --š---j-d-o---ov-. Ja pišem jedno slovo. J- p-š-m j-d-o s-o-o- --------------------- Ja pišem jedno slovo.
Jag skriver ett ord. Ј- пи-ем---д-у-реч. Ја пишем једну реч. Ј- п-ш-м ј-д-у р-ч- ------------------- Ја пишем једну реч. 0
Ja pi----je-n--re-. Ja pišem jednu reč. J- p-š-m j-d-u r-č- ------------------- Ja pišem jednu reč.
Jag skriver en mening. Ја пи-е- је-н- -ече-и-у. Ја пишем једну реченицу. Ј- п-ш-м ј-д-у р-ч-н-ц-. ------------------------ Ја пишем једну реченицу. 0
J- -i--- je-n- ----n-cu. Ja pišem jednu rečenicu. J- p-š-m j-d-u r-č-n-c-. ------------------------ Ja pišem jednu rečenicu.
Jag skriver ett brev. Ја пиш-м-јед-о-п-с--. Ја пишем једно писмо. Ј- п-ш-м ј-д-о п-с-о- --------------------- Ја пишем једно писмо. 0
Ja---š-m-j--n- ---mo. Ja pišem jedno pismo. J- p-š-m j-d-o p-s-o- --------------------- Ja pišem jedno pismo.
Jag skriver en bok. Ј- пише-----н- -њ--у. Ја пишем једну књигу. Ј- п-ш-м ј-д-у к-и-у- --------------------- Ја пишем једну књигу. 0
Ja---š-m j-dnu-kn--gu. Ja pišem jednu knjigu. J- p-š-m j-d-u k-j-g-. ---------------------- Ja pišem jednu knjigu.
Jag skriver. Ј----ш--. Ја пишем. Ј- п-ш-м- --------- Ја пишем. 0
J- --še-. Ja pišem. J- p-š-m- --------- Ja pišem.
Du skriver. Ти--ише-. Ти пишеш. Т- п-ш-ш- --------- Ти пишеш. 0
Ti-pi-eš. Ti pišeš. T- p-š-š- --------- Ti pišeš.
Han skriver. Он --ш-. Он пише. О- п-ш-. -------- Он пише. 0
O--piš-. On piše. O- p-š-. -------- On piše.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Internationalismen

Globaliseringen stannar inte vid språk. Detta är tydligt genom ökningen av ‘internationalismen’. Internationalismen innebär ord som finns i flera språk. Orden kan därvid ha samma betydelse eller liknande. Uttalet är ofta detsamma. Stavningen av orden är vanligtvis också mycket lika. Spridningen av internationalismen är intressant. De bryr sig inte om gränser. Inte heller geografiska gränser. Och speciellt inte språkgränser. Det är ord som förstås på alla kontinenter. Ordet hotel är ett bra exempel på detta. Det finns nästan överallt i världen. Internationalismen kommer från vetenskapen. Tekniska termer sprids också snabbt och över hela världen. Gamla sådana termer är härledda från en gemensam rot. De har utvecklats från samma ord. Men de flesta av dem är vanligtvis lånade. Det vill säga att ord införlivas helt enkelt i andra språk. Vid införlivandet spelar kulturella kretsar en viktig roll. Varje civilisation har sina egna traditioner. Det är därför inte alla nya begrepp fångas upp överallt. Kulturella normer bestämmer vilka begrepp som införlivas. Vissa saker finns bara i vissa delar av världen. Andra saker sprids mycket snabbt över hela världen. Men det är bara när de sprids, som deras namn också sprids. Det är just det som gör internationalismen så spännande! När vi upptäcker språk, upptäcker vi alltid kulturer också.
Visste du?
Kinesiska är det mest talade språket i världen. Med det sagt, det finns inte bara ett utan flera kinesiska språk. Alla hör till den sino-tibetanska språkfamiljen. Totalt talar ungefär 1,3 biljoner människor kinesiska. Majoriteten av dessa människor bor i Kina eller Taiwan. Det största kinesiska språket är standardkinesiska, även känt som mandarin. Som Kinas officiella språk är det modersmål för 850 miljoner människor. Andra kinesiska språk erkänns ofta bara som dialekter. Mandarin förstås av nästan alla människor som talar kinesiska. All kinesiska har ett gemensamt skriftsystem som är mellan 4000 och 5000 år gammalt. Därför har kinesiska den längsta litterära traditionen av alla språk. Kinesiska bokstäver är svårare än alfabetiska system. Men grammatiken är relativt lätt att lära, vilket gör att en person kan avancera snabbt. Och fler och fler vill lära sig kinesiska. Ha modet att försöka - kinesiska är framtidens språk!