Ц- ----ы-ы--ына- п- н-д-----?
Ці адкрыты рынак па нядзелях?
Ц- а-к-ы-ы р-н-к п- н-д-е-я-?
-----------------------------
Ці адкрыты рынак па нядзелях? 0 Tsі---k-yt- -y----pa-n-ad-el--kh?Tsі adkryty rynak pa nyadzelyakh?T-і a-k-y-y r-n-k p- n-a-z-l-a-h----------------------------------Tsі adkryty rynak pa nyadzelyakh?
Ц---д-р--ы --р-аш------н--зе-ка-?
Ці адкрыты кірмаш па панядзелках?
Ц- а-к-ы-ы к-р-а- п- п-н-д-е-к-х-
---------------------------------
Ці адкрыты кірмаш па панядзелках? 0 T-- a--ry-y -іr-as-----p--ya--e-ka--?Tsі adkryty kіrmash pa panyadzelkakh?T-і a-k-y-y k-r-a-h p- p-n-a-z-l-a-h--------------------------------------Tsі adkryty kіrmash pa panyadzelkakh?
Ці-ад-рыты-за-----------ра-а-?
Ці адкрыты заапарк па серадах?
Ц- а-к-ы-ы з-а-а-к п- с-р-д-х-
------------------------------
Ці адкрыты заапарк па серадах? 0 T-- -dkr-t------a-k-p-----ada-h?Tsі adkryty zaapark pa seradakh?T-і a-k-y-y z-a-a-k p- s-r-d-k-?--------------------------------Tsі adkryty zaapark pa seradakh?
Ц- --кры-- музей--а-------г--?
Ці адкрыты музей па чацвяргах?
Ц- а-к-ы-ы м-з-й п- ч-ц-я-г-х-
------------------------------
Ці адкрыты музей па чацвяргах? 0 T-- ad-ry-y--u-ey pa-cha-s-y--g-k-?Tsі adkryty muzey pa chatsvyargakh?T-і a-k-y-y m-z-y p- c-a-s-y-r-a-h------------------------------------Tsі adkryty muzey pa chatsvyargakh?
Ц- ----ыт-я-гал--э-----п--ніц-х?
Ці адкрытая галерэя па пятніцах?
Ц- а-к-ы-а- г-л-р-я п- п-т-і-а-?
--------------------------------
Ці адкрытая галерэя па пятніцах? 0 T-і-adk-y-------l-re-a pa -ya--іt-a-h?Tsі adkrytaya galereya pa pyatnіtsakh?T-і a-k-y-a-a g-l-r-y- p- p-a-n-t-a-h---------------------------------------Tsі adkrytaya galereya pa pyatnіtsakh?
Ц--тр--а а-лачва-ь у-ах-д?
Ці трэба аплачваць уваход?
Ц- т-э-а а-л-ч-а-ь у-а-о-?
--------------------------
Ці трэба аплачваць уваход? 0 T-і tr--- ap--chv---- -v--h-d?Tsі treba aplachvats’ uvakhod?T-і t-e-a a-l-c-v-t-’ u-a-h-d-------------------------------Tsі treba aplachvats’ uvakhod?
Ш-о-гэт- з- б---нак?
Што гэта за будынак?
Ш-о г-т- з- б-д-н-к-
--------------------
Што гэта за будынак? 0 S--o -et- za-------k?Shto geta za budynak?S-t- g-t- z- b-d-n-k----------------------Shto geta za budynak?
Хт--пабу-ав-ў---д--а-?
Хто пабудаваў будынак?
Х-о п-б-д-в-ў б-д-н-к-
----------------------
Хто пабудаваў будынак? 0 K-to-p-bu--va----d--a-?Khto pabudavau budynak?K-t- p-b-d-v-u b-d-n-k------------------------Khto pabudavau budynak?
Я --ка--юс--ма---цтв--.
Я цікаўлюся мастацтвам.
Я ц-к-ў-ю-я м-с-а-т-а-.
-----------------------
Я цікаўлюся мастацтвам. 0 Y--t-і--ulyu-y--mast-t--v-m.Ya tsіkaulyusya mastatstvam.Y- t-і-a-l-u-y- m-s-a-s-v-m-----------------------------Ya tsіkaulyusya mastatstvam.
Det finns mer än 6.000 språk i världen.
Men alla har samma funktion.
De hjälper oss att utbyta information.
Detta sker på olika sätt i varje språk.
Därför att varje språk beter sig enligt sina egna regler.
Hur snabbt ett språk talas skiljer sig också.
Lingvister har bevisat detta i olika studier.
För detta ändamål översattes korta texter till flera språk.
Texterna lästes sedan upp av infödda talare.
Resultatet var tydligt.
Japanska och spanska är de snabbaste språken.
På dessa språk talas nästan 8 stavelser per sekund.
Kineserna talar betydligt långsammare.
De talar bara 5 stavelser per sekund.
Hastigheten beror på stavelsernas komplexitet.
Om stavelserna är komplexa, tar det längre tid att tala.
Tyskan, till exempel, innehåller 3 ljud per stavelse.
Därför talas den relativt långsamt.
Att tala snabbt betyder dock inte att det finns mycket att kommunicera.
Raka motsatsen!
Endast lite information finns i stavelser som talas snabbt.
Fastän japanerna talar snabbt förmedlar de lite innehåll.
Å andra sidan säger det ‘långsamma’ språket kinesiska en hel del med ett fåtal ord.
Engelska stavelser innehåller också en hel del information.
Intressant är: De utvärderade språken är nästan lika effektiva!
Det betyder att den som talar långsammare säger mer.
Och den som talar snabbare behöver fler ord.
I slutändan når alla sitt mål på ungefär samma tid.
Visste du?
Slovenska räknas till de sydslaviska språken.
Det är modersmål för cirka 2 miljoner människor.
Dessa människor bor i Slovenien, Kroatien, Serbien, Österrike, Italien och Ungern.
Slovenska liknar på många sätt tjeckiska och slovakiska.
Många influenser från serbo-kroatiska kan också ses.
Fastän Slovenien är ett litet land, finns det många olika dialekter där.
Detta beror på det faktum att språkregionen ser tillbaka på en brokig historia.
Detta visar sig också i vokabulären, eftersom den innehåller många utländska termer.
Slovenska skrivs med latinska bokstäver.
Grammatiken särskiljer sex kasus och tre genus.
Det finns två officiella fonologier i uttalet.
En av dem skiljer just mellan höga och låga ljud.
En annan egenhet i språket är dess ålderdomliga struktur.
Slovener har alltid varit mycket öppna med respekt för andra språk.
Så desto lyckligare blir de när någon intresserar sig för deras språk!