Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   nl Vragen – Verleden tijd 2

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

86 [zesentachtig]

Vragen – Verleden tijd 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nederländska Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? Wel-e-s-----as---- je-g---agen? Welke stropdas heb je gedragen? W-l-e s-r-p-a- h-b j- g-d-a-e-? ------------------------------- Welke stropdas heb je gedragen? 0
Vilken bil har du köpt? Wel-e--ut--h---je-----c--? Welke auto heb je gekocht? W-l-e a-t- h-b j- g-k-c-t- -------------------------- Welke auto heb je gekocht? 0
Vilken tidning har du prenumererat på? Op-we----kr----b---j- -ea---ne---? Op welke krant ben je geabonneerd? O- w-l-e k-a-t b-n j- g-a-o-n-e-d- ---------------------------------- Op welke krant ben je geabonneerd? 0
Vem har du sett? Wie--eeft-- g-zi--? Wie heeft u gezien? W-e h-e-t u g-z-e-? ------------------- Wie heeft u gezien? 0
Vem har du träffat? Wie h-e-----ont-oe-? Wie heeft u ontmoet? W-e h-e-t u o-t-o-t- -------------------- Wie heeft u ontmoet? 0
Vem har du känt igen? Wi- he-f--u --rk-nd? Wie heeft u herkend? W-e h-e-t u h-r-e-d- -------------------- Wie heeft u herkend? 0
När har ni gått upp? W--ne-- -ent-u---ge-t---? Wanneer bent u opgestaan? W-n-e-r b-n- u o-g-s-a-n- ------------------------- Wanneer bent u opgestaan? 0
När har ni börjat? W-nn--r-ben- u--egonne-? Wanneer bent u begonnen? W-n-e-r b-n- u b-g-n-e-? ------------------------ Wanneer bent u begonnen? 0
När har ni slutat? Wan-e-r bent-u-op-e---den? Wanneer bent u opgehouden? W-n-e-r b-n- u o-g-h-u-e-? -------------------------- Wanneer bent u opgehouden? 0
Varför har ni vaknat? Wa-r-m-b-n----w--ker gew--den? Waarom bent u wakker geworden? W-a-o- b-n- u w-k-e- g-w-r-e-? ------------------------------ Waarom bent u wakker geworden? 0
Varför blev ni lärare? W-a--- be-- u---r-a------r--n? Waarom bent u leraar geworden? W-a-o- b-n- u l-r-a- g-w-r-e-? ------------------------------ Waarom bent u leraar geworden? 0
Varför har ni tagit en taxi? W---o- heef- - -e--taxi -e----n? Waarom heeft u een taxi genomen? W-a-o- h-e-t u e-n t-x- g-n-m-n- -------------------------------- Waarom heeft u een taxi genomen? 0
Vart kommer ni ifrån? W--r-bent-- va-da-- -ek-men? Waar bent u vandaan gekomen? W-a- b-n- u v-n-a-n g-k-m-n- ---------------------------- Waar bent u vandaan gekomen? 0
Vart har ni gått? Wa-r bent-----artoe --g--n? Waar bent u naartoe gegaan? W-a- b-n- u n-a-t-e g-g-a-? --------------------------- Waar bent u naartoe gegaan? 0
Var har ni varit? Wa-- bent u -ewee--? Waar bent u geweest? W-a- b-n- u g-w-e-t- -------------------- Waar bent u geweest? 0
Vem har du hjälpt? Wie he- je-geholpe-? Wie heb je geholpen? W-e h-b j- g-h-l-e-? -------------------- Wie heb je geholpen? 0
Vem har du skrivit till? Wie--e- ----es-h----n? Wie heb je geschreven? W-e h-b j- g-s-h-e-e-? ---------------------- Wie heb je geschreven? 0
Vem har du svarat? Wie --- -e---a-tw-ord? Wie heb je geantwoord? W-e h-b j- g-a-t-o-r-? ---------------------- Wie heb je geantwoord? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…