Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   zh 问题–过去时2

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

86[八十六]

86 [Bāshíliù]

问题–过去时2

[wèntí – guòqù shí 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? 你 带-的 是 -条----? 你 带过的 是 哪条 领带 ? 你 带-的 是 哪- 领- ? --------------- 你 带过的 是 哪条 领带 ? 0
n- -à-g-- ----hì -- ---o -ǐ--d-i? nǐ dàiguò de shì nǎ tiáo lǐngdài? n- d-i-u- d- s-ì n- t-á- l-n-d-i- --------------------------------- nǐ dàiguò de shì nǎ tiáo lǐngdài?
Vilken bil har du köpt? 你 买- 是 -辆---? 你 买的 是 哪辆 车 ? 你 买- 是 哪- 车 ? ------------- 你 买的 是 哪辆 车 ? 0
Nǐ-m-- -- -----ǎ -iàng c-ē? Nǐ mǎi de shì nǎ liàng chē? N- m-i d- s-ì n- l-à-g c-ē- --------------------------- Nǐ mǎi de shì nǎ liàng chē?
Vilken tidning har du prenumererat på? 你 ---哪份 报纸-? 你 订过 哪份 报纸 ? 你 订- 哪- 报- ? ------------ 你 订过 哪份 报纸 ? 0
N- d--g-----ǎ f-- --o-hǐ? Nǐ dìngguò nǎ fèn bàozhǐ? N- d-n-g-ò n- f-n b-o-h-? ------------------------- Nǐ dìngguò nǎ fèn bàozhǐ?
Vem har du sett? 您 看- -了 ? 您 看见 谁了 ? 您 看- 谁- ? --------- 您 看见 谁了 ? 0
N----ànj----s---l-? Nín kànjiàn shuíle? N-n k-n-i-n s-u-l-? ------------------- Nín kànjiàn shuíle?
Vem har du träffat? 您-- 谁-见---- ? 您 和 谁 见过面 了 ? 您 和 谁 见-面 了 ? ------------- 您 和 谁 见过面 了 ? 0
N---h- --u- jiàn-u--miànle? Nín hé shuí jiànguò miànle? N-n h- s-u- j-à-g-ò m-à-l-? --------------------------- Nín hé shuí jiànguò miànle?
Vem har du känt igen? 您--出 - 了 ? 您 认出 谁 了 ? 您 认- 谁 了 ? ---------- 您 认出 谁 了 ? 0
N-n-r-n --- -hu-le? Nín rèn chū shuíle? N-n r-n c-ū s-u-l-? ------------------- Nín rèn chū shuíle?
När har ni gått upp? 您 什么-时候 起-的 ? 您 什么 时候 起床的 ? 您 什- 时- 起-的 ? ------------- 您 什么 时候 起床的 ? 0
N-- -----e-s-íhò--q---uán--d-? Nín shénme shíhòu qǐchuáng de? N-n s-é-m- s-í-ò- q-c-u-n- d-? ------------------------------ Nín shénme shíhòu qǐchuáng de?
När har ni börjat? 您-什么-时---始- ? 您 什么 时候 开始的 ? 您 什- 时- 开-的 ? ------------- 您 什么 时候 开始的 ? 0
N-n-sh--me-s-íh------sh- d-? Nín shénme shíhòu kāishǐ de? N-n s-é-m- s-í-ò- k-i-h- d-? ---------------------------- Nín shénme shíhòu kāishǐ de?
När har ni slutat? 您--么--- --的 ? 您 什么 时候 停止的 ? 您 什- 时- 停-的 ? ------------- 您 什么 时候 停止的 ? 0
N-- s-énme s-íh-u ----z-ǐ -e? Nín shénme shíhòu tíngzhǐ de? N-n s-é-m- s-í-ò- t-n-z-ǐ d-? ----------------------------- Nín shénme shíhòu tíngzhǐ de?
Varför har ni vaknat? 您 ----- --? 您 为什么 醒 了 ? 您 为-么 醒 了 ? ----------- 您 为什么 醒 了 ? 0
N-- -èis-é-- -ǐng--? Nín wèishéme xǐngle? N-n w-i-h-m- x-n-l-? -------------------- Nín wèishéme xǐngle?
Varför blev ni lärare? 您 为-么 当- 教师 ? 您 为什么 当了 教师 ? 您 为-么 当- 教- ? ------------- 您 为什么 当了 教师 ? 0
N-- -èis--me --ngle-j---shī? Nín wèishéme dāngle jiàoshī? N-n w-i-h-m- d-n-l- j-à-s-ī- ---------------------------- Nín wèishéme dāngle jiàoshī?
Varför har ni tagit en taxi? 您-为---坐了 ----? 您 为什么 坐了 出租车 ? 您 为-么 坐- 出-车 ? -------------- 您 为什么 坐了 出租车 ? 0
N---w---hém---u--- c--zū-ch-? Nín wèishéme zuòle chūzū chē? N-n w-i-h-m- z-ò-e c-ū-ū c-ē- ----------------------------- Nín wèishéme zuòle chūzū chē?
Vart kommer ni ifrån? 您 --- -的 ? 您 从哪里 来的 ? 您 从-里 来- ? ---------- 您 从哪里 来的 ? 0
Ní--c-n- -ǎlǐ---- -e? Nín cóng nǎlǐ lái de? N-n c-n- n-l- l-i d-? --------------------- Nín cóng nǎlǐ lái de?
Vart har ni gått? 您---里 了-? 您 去哪里 了 ? 您 去-里 了 ? --------- 您 去哪里 了 ? 0
Ní- ---nǎlǐ-le? Nín qù nǎlǐ le? N-n q- n-l- l-? --------------- Nín qù nǎlǐ le?
Var har ni varit? 您 去了-哪儿-? 您 去了 哪儿 ? 您 去- 哪- ? --------- 您 去了 哪儿 ? 0
N-----le nǎ--r? Nín qùle nǎ'er? N-n q-l- n-'-r- --------------- Nín qùle nǎ'er?
Vem har du hjälpt? 你 帮- 了-? 你 帮谁 了 ? 你 帮- 了 ? -------- 你 帮谁 了 ? 0
N- bā-g s-u-l-? Nǐ bāng shuíle? N- b-n- s-u-l-? --------------- Nǐ bāng shuíle?
Vem har du skrivit till? 你 -谁-写--- ? 你 给谁 写信 了 ? 你 给- 写- 了 ? ----------- 你 给谁 写信 了 ? 0
N---ěi-sh-í x-ě --n--? Nǐ gěi shuí xiě xìnle? N- g-i s-u- x-ě x-n-e- ---------------------- Nǐ gěi shuí xiě xìnle?
Vem har du svarat? 你 -- - --? 你 回答 谁 了 ? 你 回- 谁 了 ? ---------- 你 回答 谁 了 ? 0
Nǐ-hu--- sh-íle? Nǐ huídá shuíle? N- h-í-á s-u-l-? ---------------- Nǐ huídá shuíle?

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…